AF-borgen

AF:s Arkiv & Studentmuseum (vardagligt endast AF:s Arkiv) är en unik samling av studentlivsrelaterade dokument och föremål, främst från Lund men även från övriga Sverige. Arkivet utgör ett utskott inom Akademiska Föreningen, AF.

Sankt Pauls kyrka, eller i den danska namnformen Sankt Povls kyrka, var en medeltida kyrka från 1100-talet i Lund. Kyrkan, som var helgad åt aposteln Sankt Paulus, låg någonstans under östra delen av de centrala delarna av Akademiska Föreningens byggnad. Den hade troligen ett långsmalt långhus och kvadratiskt kor. Sankt Pauls kyrka nämns i en skriftlig källa första gången 1285. Den 20 augusti 1299 upprättade kanikprästen Kristian i Lund sitt testamente, i vilket han föreskrev bland annat, att ett belopp skulle gå till Sankt Pauls kyrka i Lund. När Akademiska Föreningens byggnad, AF-borgen, byggdes till norrut 1909, med bland annat sitt runda torn, hittades gravar på kyrkogården som omgav kyrkan. Ytterligare gravar hittades 1947, då en oljetank skulle grävas ner. De äldsta funna gravarna har daterats till 1100-talet. År 2006 gjordes det grävningsarbeten för att dra ledningar, och då hittades en mindre del av kyrkans grundmurar.

Tegnérsplatsen är en 1853 invigd plats i centrala Lund, söder om AF-borgen och invid parken Lundagård. På Tegnérsplatsen står en staty över Esaias Tegnér av Carl Gustaf Qvarnström.

Kulturens hökeri är en byggnad i hörnet S:t Annegatan och Tomegapsgatan i Lund, som inhyser en museal detaljhandel. Den ägs av Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. Huset är troligen uppfört 1815 och köptes samma år av pigan Marna Nilsdotter. Huset är en putsad korsvirkeskonstruktion med tegelfyllnad. Fastigheten bestod ursprungligen av förstuga, kök och två rum i ett plan, med en gårdsplan bakom huset. Hustrun till svarvaren L.P. Landgren, vilken ägde huset 1898-1929, idkade handel i ett av husets bostadsrum, och hennes son och sonhustru fortsatte rörelsen, vilken även brevbäraren Nils Ohlsson och hans hustru gjorde från 1891. Vid en ombyggnad 1906 av Jöns Larsson slogs rummen mot gatan ihop till en ordentlig butikslokal med disk och hyllinredning. Inredningen i Kulturens hökeri kommer till större delen från Anna Perssons butik på Bredgatan 34 och till en mindre del från Elisabeth H. Larssons hökeri på Tomegapsgatan från 1906.

Lindforska huset är ett borgarhus i Lund från omkring 1750. Lindforska huset ligger på ursprunglig plats vid Adelgatan och ingår i friluftsmuseet Kulturen. Det är ett korsvirkeshus av timrad ek, men har sedan 1800-talet en helt putsad fasad mot Adelgatan. Huset byggdes troligen som ny huvudbyggnad på teologiprofessorn Henrik Benzelius gård. Huset har mot gården, där ingången ligger, en bred frontespis, som tillkom i början av 1800-talet. Lunds universitets fäktmästare Per Henrik Ling ägde och bodde i huset mellan 1807 och 1818. Historieprofessorn Anders Otto Lindfors var därefter ägare och bodde där till sin död 1841. Därefter bodde hans änka kvar i ena hälften av huset, medan den andra hyrdes ut. Familjen sålde inte huset förrän 1882. Huset köptes av Kulturen 1898. Det har renoverats vid flera tillfällen. Efter en renovering 1973 användes den västra delen som utställningslokal för Kilian Stobæus naturaliesamlingar, medan den östra delen användes för tillfälliga utställningar. Vid den senaste renoveringen 1997 återfick bottenvåningen sin rumsindelning från 1800-talet. Exteriören har återfått sitt utseende från 1900-talets början. Bottenvåningen används sedan 1997 som utställningslokaler för Universitetsmuseet i Lund, medan ovanvåningen används som kontor.

Universitetsmuseet i Lund var ett lokalhistoriskt museum i Lund. Universitetsmuseet i Lund låg i Lindforska huset vid Adelgatan, på Kulturens område, och drevs av Lunds universitetshistoriska sällskap. Museet skildrade Lunds universitets utveckling från grundandet 1666 (invigt 1668) till nutid. Museet stängdes i mars 2018.

Archaeologicum är en byggnad på Sandgatan i Lund, vilken fram till sommaren 2014 inrymde Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Byggnaden uppfördes 1853 i rött tegel i nordvästra hörnet av dåvarande botaniska trädgården efter ritningar av Hans Jakob Strömberg, som även ritat den snett emot liggande AF-borgen. Byggnaden användes ursprungligen som anatomisk institution fram till 1897, då geologerna flyttade in. Från 1930 och fram till 1990-talet inrymde byggnaden teologiska institutionen och var då känd som Theologicum. År 1952 genomfördes vissa förändringar i byggnadens interiör efter ritningar av Klas Anshelm. Byggnaden blev byggnadsminnesmärke 1971.

Runstenskullen är en liten hög med en samling runstenar på Universitetsplatsen i Lundagård i Lund. Runstenskullen har sex runstenar från olika platser i Skåne. Runstenarna skänktes av Föreningen för Skånes fornminnen och iordningställdes 1868 till 200-årsjubileet av Lunds universitets grundande. Tidigare fanns Lundagårdsstenen också där, men den flyttades 1956 till Universitetsbibliotekets entré.

Palaestra et Odeum är en byggnad tillhörande Lunds universitet belägen vid Universitetsplatsen. Byggnaden uppfördes 1883 efter ritningar av Helgo Zettervall och härbärgerade då en gymnastiksal (Palaestra) och en musiksal (Odeum). Bakom fasaden finns även delar av det gamla orangeriet från 1750-talet som tidigare funnits på platsen då Botaniska trädgården var belägen här. Byggnaden huserar fortfarande universitetets musikcentrum Odeum, och studentsymfoniorkestern Akademiska kapellet musicerar där sedan invigningen. Gymnastiksalen förstördes och delar av huvudfasaden skadades i en brand 1980. Vid återuppbyggandet blev den tidigare gymnastiksalen i stället föreläsningssal medan Odeum återställdes helt som musiksal och övningslokaler. Som ersättning för gymnastiksalen byggdes Gerdahallen vilken stod klar 1983 vid Sölvegatan. Efter modernisering av utrustning i föreläsningssalen ingår denna sedan 2007 som en del i Lunds universitets Kongresscentrum (numera LU Konferens) som i övrigt anordnar olika arrangemang i flera lokaler runt Universitetsplatsen.

Historiska museet i Lund, tidigare Lunds universitets historiska museum, som är en del av Lunds universitet, är ett museum, vars utställningslokaler ligger vid Krafts torg i Lund.

Sandgatan är en gata i Kulturkvadranten i Lunds stadskärna. Gatan härstammar från 900-talet. Den löper mellan Lundagård och Biskopsgatan. Längs gatan ligger flera byggnader som hör till universitetet. På kartor från 1700-talet kallas den del av gatan som ligger norr om Paradisgatan för Helenegatan. Sedan 1800-talet kallas dock hela gatan för Sandgatan. Under 1800-talet räknades Sandgatan som Lunds "paradgata"med Gamla Biskopshuset som gatans avslutning norrut. Universitetshuset och Universitetsplatsen kom att anläggas vända mot AF-borgen och Sandgatan. 1980 stängdes gatan söder om AF-borgen till Kungsgatan för biltrafik och gatubeläggningen revs upp. Sedan dess sträcker sig Sandgatan från Biskopsgatan till en vändplats framför AF-borgen.

Dekanresidenset, också benämnt Kalendehuset, är ett medeltida tegelhus i Lund. Kalendehuset fanns till 1908 på tomten nr 6 i kvarteret Glädjen i Lund vid Stora Kyrkogatan nära Lilla Gråbrödersgatan, på tomten söder om Lunds studentkårs konviktorium. Det flyttades då till Adelgatan inom Kulturens område. Fastigheten har sannolikt åtminstone sedan tidigt 1300-tal varit dekanresidens, fram till senast 1620-talet. Under senare delen av 1600-talet ägdes den av bland andra professorerna Nils Hyltenius Sifverschiöld (död 1702) och Richard Gjedde-Ehrensborg (död 1700). I slutet av 1700-talet ägdes den av professorn Eric Gustaf Lidbeck (död 1803), vilken införde potatissodling i Skåne, och därefter till 1829 av dennes son Anders Lidbeck. Lunds stift ägde gården 1836-55, under vilken tid den användes som bostad för biskop Vilhelm Faxe. Freden i Lund den 26 september 1679 slöts sannolikt i Dekanhuset. I början av 1900-talet låg dekanresidenset i vägen för ett planerad nybebyggelse. Kulturens grundare Georg J:son Karlin engagerade sig i att bevara huset på plats, men den slutliga lösningen blev att huset 1908 flyttades till Kulturens område med placering vid Adelgatan.