Dekanresidenset

Herrehuset är en byggnad på Kulturen i Lund. Fastigheten inköptes 1892 av Kulturhistoriska föreningen i Lund och blev starten på friluftsmuseet Kulturen. Per Henrik Ling, som var fäktmästare vid Lunds universitet, köpte 1807 tomt 35 med tillhörande bonings- och ladugårdshus samt trädgårds- och fäladsjord. Han lämnade Lund 1813 efter att fått i uppdrag att i Stockholm upprätta vad som blev Gymnastiska centralinstitutet. Han styckade tomten i tre delar och sålde av två tredjedelar och uppförde ett nytt hus på den östra tomten. Byggandet av våningslängan, Herrehuset, hade troligen påbörjats 1813 eller 1816, men den var inte färdigbyggd när den såldes av Ling 1818 till professor Jonas Albin Engeström, som färdigställde bygget och flyttade in i huset med sin hustru Margareta Sofia Faxe. Engeström med familj bodde kvar i huset till hans död 1846. Huset köptes därefter av häradshövdingen Nils Lilienberg, som renoverade det till ett förnämt 1800-talshem med tillhörande trädgård. År 1871 tillträdde läkaren Johan Christopher Toll som ägare. Kulturen gav efter inköpet huset en ny barockfasad och byggde om det förutvarande bostadshuset för museiändamål efter ritningar av Henrik Sjöström. Fasaderna fick bland annat kvaderstensimitation av puts i bottenvåningen och pilastrar. Huset var avsett att i sin nya museimiljö representera adeln inom det gamla svenska ståndssamhället. Huset genomgick 2012 en större restaurering och ombyggnad.

Bosebo kyrka uppfördes 1652 i Bosebo socken i Småland. När en ny kyrka skulle byggas, flyttades den gamla kyrkan 1895 till Kulturen i Lund. I kyrkan hålls gudstjänster, bröllop, dop, konserter och trettondagsvesper.

Lindforska huset är ett borgarhus i Lund från omkring 1750. Lindforska huset ligger på ursprunglig plats vid Adelgatan och ingår i friluftsmuseet Kulturen. Det är ett korsvirkeshus av timrad ek, men har sedan 1800-talet en helt putsad fasad mot Adelgatan. Huset byggdes troligen som ny huvudbyggnad på teologiprofessorn Henrik Benzelius gård. Huset har mot gården, där ingången ligger, en bred frontespis, som tillkom i början av 1800-talet. Lunds universitets fäktmästare Per Henrik Ling ägde och bodde i huset mellan 1807 och 1818. Historieprofessorn Anders Otto Lindfors var därefter ägare och bodde där till sin död 1841. Därefter bodde hans änka kvar i ena hälften av huset, medan den andra hyrdes ut. Familjen sålde inte huset förrän 1882. Huset köptes av Kulturen 1898. Det har renoverats vid flera tillfällen. Efter en renovering 1973 användes den västra delen som utställningslokal för Kilian Stobæus naturaliesamlingar, medan den östra delen användes för tillfälliga utställningar. Vid den senaste renoveringen 1997 återfick bottenvåningen sin rumsindelning från 1800-talet. Exteriören har återfått sitt utseende från 1900-talets början. Bottenvåningen används sedan 1997 som utställningslokaler för Universitetsmuseet i Lund, medan ovanvåningen används som kontor.

Universitetsmuseet i Lund var ett lokalhistoriskt museum i Lund. Universitetsmuseet i Lund låg i Lindforska huset vid Adelgatan, på Kulturens område, och drevs av Lunds universitetshistoriska sällskap. Museet skildrade Lunds universitets utveckling från grundandet 1666 (invigt 1668) till nutid. Museet stängdes i mars 2018.

Östgöta Nation, en av tretton nationer vid Lunds universitet, och ligger på Adelgatan 4, ett stenkast från AF-borgen. Östgöta Nation grundades 1668 och är den tidigast grundade av de tretton studentnationerna i Lund. Nationerna verkar som en social samlingspunkt för Lunds studenter. Ett brett spektrum av aktiviteter från nattklubbsverksamhet, till kulturutskott och matservering så som lunch, brunch och gourmetrestaurant erbjuds varje vecka måndag till söndag under terminerna. Nationens första medlem hette Seved Rinman och var förmodligen en del av försvenskningen av Skåne. Under perioden 1768 fram till 1798 var Östgöta tillsammans med Västgöta nation och Kalmar nation förenade i den Götiska nationen. År 2017 är nationen Lunds femte största och nationen är känd för sin mat och sina nattklubbar. Nationen har varje lördag klubb Sunset samt torsdagar varje jämn vecka den populära hiphop och R'n'B-klubben Downtown. Den tidigare nationstidningen hette Ostroskopet. Under 2018 firade Östgöta Nation 350 år med bland annat en jubileumsfest i AF-borgen som hölls den 27 januari. Inspektor är Carl-Henric Nilsson - universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen. Ann Brisfors är ProInspector.

Sankt Mikaels kyrka var en katolsk kyrka i Lund, som låg där nu Stora Sigridsgatan i östra delen av det ursprungliga kvarteret Sankt Mikael ligger. Möjligen fanns där först en träkyrka från 1000-talet, innan en kyrka i sten byggdes. Kyrkan var helgad åt ärkeängeln Sankt Mikael, den ängel som anses ha stått närmast Gud. Uppenbarelseboken i Nya Testamentet beskriver hur han besegrar Djävulen, som uppträder i skepnad av en drake. Kvarteret ägdes under medeltiden av Dominikanerkonventet i Lund och Sankt Mikaels kyrka gränsade till detta. Kyrkan låg där Stora Sigridsgatan nu ligger, och medeltida gravar samt grundmuren till Sankt Mikaels kyrka påträffades vid schaktningar av Kulturen 2017. Till kyrkan ledde ett "gångsträt" söderifrån öster om Svartbrödramuren, vilket rådet i Lund 1547 gav tillåtelse till dåvarande hyresgästen på tomt nummer 103:2 (nuvarande Sankt Mikael 6), skrivaren på Lundagård Sören Pedersen, att inhägna till sin gård. Delar av kyrkogården undersöktes arkeologiskt 1910 och 1927, men det var först i oktober 2017 som delar av kyrkans grundmur hittades i samband med grävningsarbete i östra delen av Stora Sigridsgatan. Kyrkans grundmur var 1,2 meter bred och kyrkan kan ha varit 16 meter lång och 8 meter bred. Troligen hade den rektangulärt långhus och kor som andra romanska kyrkor i början av medeltiden. Vid något tillfälle har kyrkan troligen fått ett torn eller en fristående klockstapel, för 1441 nämns det i en skriftlig källa att en klockgjutare i Lund sålt en klocka till Sankt Mikaels kyrka. År 1968, inför en tillbyggnad av Folkets hus i Lund, hittades en sten, daterad till mitten av 1100-talet, med en bild som föreställer ärkeängeln Mikaels kamp med draken. Den kan ha varit ett tympanon, som suttit ovanför porten till Sankt Mikaels kyrka.

Sankt Pauls kyrka, eller i den danska namnformen Sankt Povls kyrka, var en medeltida kyrka från 1100-talet i Lund. Kyrkan, som var helgad åt aposteln Sankt Paulus, låg någonstans under östra delen av de centrala delarna av Akademiska Föreningens byggnad. Den hade troligen ett långsmalt långhus och kvadratiskt kor. Sankt Pauls kyrka nämns i en skriftlig källa första gången 1285. Den 20 augusti 1299 upprättade kanikprästen Kristian i Lund sitt testamente, i vilket han föreskrev bland annat, att ett belopp skulle gå till Sankt Pauls kyrka i Lund. När Akademiska Föreningens byggnad, AF-borgen, byggdes till norrut 1909, med bland annat sitt runda torn, hittades gravar på kyrkogården som omgav kyrkan. Ytterligare gravar hittades 1947, då en oljetank skulle grävas ner. De äldsta funna gravarna har daterats till 1100-talet. År 2006 gjordes det grävningsarbeten för att dra ledningar, och då hittades en mindre del av kyrkans grundmurar.

Kvarteret Sankt Mikael är ett kvarter i Lunds stadskärna. Det omfattade ursprungligen de båda nuvarande kvarteren Sankt Mikael och Sigrid och låg mellan Krafts torg, Kiliansgatan, Magle Stora kyrkogata, Själsbodagatan och Stora Algatan. Kvarteret Sigrid uppstod genom en avstyckning av kvarteret Sankt Mikael 1866, då Stora och Lilla Sigridsgatorna lades ut, namngivna efter tomtägaren Sigrid Cedergren. Kvarteret ägdes under medeltiden av Dominikanerkonventet i Lund. Klosterbyggnader uppfördes i den västra delen av kvarteret längs Kiliansgatan mellan 1221 och reformationen på 1500-talet. I den östra delen, där Stora Sigridsgatan går idag, låg under medeltiden sockenkyrkan Sankt Mikaels kyrka.

AF-borgen, eller Akademiska Föreningens hus, är en byggnad i parken Lundagård som sedan byggnationen varit navet i det akademiska hjulet i Lund. I AF-borgen finns fest- och samlingssalar, föreningslokaler för ett 40-tal organisationer, AF:s administration samt Tegnérs matsalar (kända för kryddgrönt) och det återuppståndna Café Athen. AF-borgen ägs av AF-Borgen Aktiebolag som i sin tur kontrolleras av Akademiska Föreningen.

Kulturens hökeri är en byggnad i hörnet S:t Annegatan och Tomegapsgatan i Lund, som inhyser en museal detaljhandel. Den ägs av Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. Huset är troligen uppfört 1815 och köptes samma år av pigan Marna Nilsdotter. Huset är en putsad korsvirkeskonstruktion med tegelfyllnad. Fastigheten bestod ursprungligen av förstuga, kök och två rum i ett plan, med en gårdsplan bakom huset. Hustrun till svarvaren L.P. Landgren, vilken ägde huset 1898-1929, idkade handel i ett av husets bostadsrum, och hennes son och sonhustru fortsatte rörelsen, vilken även brevbäraren Nils Ohlsson och hans hustru gjorde från 1891. Vid en ombyggnad 1906 av Jöns Larsson slogs rummen mot gatan ihop till en ordentlig butikslokal med disk och hyllinredning. Inredningen i Kulturens hökeri kommer till större delen från Anna Perssons butik på Bredgatan 34 och till en mindre del från Elisabeth H. Larssons hökeri på Tomegapsgatan från 1906.

Lunds Ungdoms- och Hemgård är en hemgård vid Kiliansgatan 11 i Lund, som drivs av den ideella Föreningen Lunds Ungdoms- & Hemgård sedan 1942. Den är en mötesplats för personer i alla åldrar, men med fokus på unga. Föreningens verksamhet är att arbeta aktivt för att stärka medborgarna och demokratin och vara ett kulturhus i centrala Lund. Verksamheten består av bland annat konserter, kurser, musikproduktion med replokaler och musikstudio, foto med fotolabb, bildkonst och skulptur i kurser. Hemgården driver ett Café, en mindre biograf för streamingfilm med plats för 19 personer.

Kiliansgården, eller Hemgården, är en byggnad vid Kiliansgatan 11 i korsningen med Magle Stora kyrkogata, i kvarteret Sankt Mikael i Lunds stadskärna. Byggnaden, som sedan 1949 ägs av Lunds stad, inhyser sedan 1960 Lunds Ungdoms- och Hemgård, en obunden föreningsdriven fritidsgård. Verksamheten startade 1942. På hemgården finns bland annat aktiviteter som biljard, sällskapsspel, pingis, fotolaboratorium samt inspelnings- och repetitionslokaler. Huset byggdes 1775 som bostadshus på en stor tomt som omfattade hela den östra delen av kvarteret. Byggherre var troligen filosofiprofessorn Johan Nelander. Senare ägare till tomten har varit bland andra professorerna Matthaeus Fremling och Peter Dahl. På fastigheten finns idag två byggnader: en stor mitt på tomten och en liten i hörnet av Kiliansgatan och Magle Stora Kyrkogata. Den stora byggnaden är uppförd av ekekorsvirke och har sockel av natursten med en del stenar från medeltida kyrkor. När Lunds stad blev ägare till huset 1949 var hela huset putsat. Taket var klätt med skiffer mot söder och papp mot norr. En omfattande renovering gjordes 1960, då det i möjligaste mån återställdes till husets ursprungliga utseende. Tomtens lilla hus är ursprungligen byggt som uthus till det stora. År 1956 renoverades det och inreddes till en konsthantverksbutik.