place

Kiliansgården

Byggnader och anläggningar i LundKorsvirkeshus i SverigeLunds stadskärna
Kiliansgatan 11, Lund
Kiliansgatan 11, Lund

Kiliansgården, eller Hemgården, är en byggnad vid Kiliansgatan 11 i korsningen med Magle Stora kyrkogata, i kvarteret Sankt Mikael i Lunds stadskärna. Byggnaden, som sedan 1949 ägs av Lunds stad, inhyser sedan 1960 Lunds Ungdoms- och Hemgård, en obunden föreningsdriven fritidsgård. Verksamheten startade 1942. På hemgården finns bland annat aktiviteter som biljard, sällskapsspel, pingis, fotolaboratorium samt inspelnings- och repetitionslokaler. Huset byggdes 1775 som bostadshus på en stor tomt som omfattade hela den östra delen av kvarteret. Byggherre var troligen filosofiprofessorn Johan Nelander. Senare ägare till tomten har varit bland andra professorerna Matthaeus Fremling och Peter Dahl. På fastigheten finns idag två byggnader: en stor mitt på tomten och en liten i hörnet av Kiliansgatan och Magle Stora Kyrkogata. Den stora byggnaden är uppförd av ekekorsvirke och har sockel av natursten med en del stenar från medeltida kyrkor. När Lunds stad blev ägare till huset 1949 var hela huset putsat. Taket var klätt med skiffer mot söder och papp mot norr. En omfattande renovering gjordes 1960, då det i möjligaste mån återställdes till husets ursprungliga utseende. Tomtens lilla hus är ursprungligen byggt som uthus till det stora. År 1956 renoverades det och inreddes till en konsthantverksbutik.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Kiliansgården (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Kiliansgården
Kiliansgatan, Lund

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: KiliansgårdenLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.703333333333 ° E 13.196666666667 °
placeVisa på kartan

Adress

Hemgården

Kiliansgatan 11
223 51 Lund (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Kiliansgatan 11, Lund
Kiliansgatan 11, Lund
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Kanikresidenset
Kanikresidenset

Kanikresidenset är ett bostadshus från medeltiden i Lund. Kanikresidenset ingår numera som en inbyggd, men urskiljbar, del av Folkets hus i på hörnet Magle Stora Kyrkogatan och Kiliansgatan i Lunds innerstad. Folkets hus byggdes 1968-1969 och dessförinnan låg där ett 1800-talshus i vilket också en del av Kanikresidenset var integrerad. Vid bygget beslöts att resterna av medeltidsbyggnaden skulle rustas upp och ingå i den nya byggnaden. Det ursprungliga Kanikresidenset uppfördes under 1200-talet. Det har sedan under århundradena genomgått omfattande omändringar. På 1700-talet revs den ursprungliga andra våningen. och det kvarstod som ett envåningshus med källare. År 1863 byggdes resterna av residenset in i den år 1968 rivna klassicerande tvåvåningsbyggnad, varvid också det tidigare Kanikresidensets sydvästra hörn höggs ned. Under 1300-talets första del beboddes huset vid det då benämnda Killesträtet av kaniken Nils Bunkeflo. Det var då ett väl tilltaget hus med tre våningsplan. Sedan medeltiden har marknivån utanför huset höjts med 1,5 meter, och den våning som idag är källare var då bottenvåning. Runt residenset fanns en omkring 1,5 meter hög sockel av murade obehandlade gråsten. Entrén till huset från Kiliansgatan var en bred dörr i en rundbågig öppning. Den mörka bottenvåningen, med få fönster, bestod troligen av ett enda rum, eventuellt fanns mellanväggar av lättare konstruktion. Golvet i första våningen, som antagligen var en förrådsvåning, låg ungefär i nivå med den gata som fanns när huset byggdes och de rester av det som hittas var av tegel eller flata gråstenar. Andra våningen bedöms ha varit bostadsvåning med dagligstuga och sovutrymmen. Om den rivna tredje våningen finns ingen kunskap.

Sankt Mikaels kyrka, Lund

Sankt Mikaels kyrka var en katolsk kyrka i Lund, som låg där nu Stora Sigridsgatan i östra delen av det ursprungliga kvarteret Sankt Mikael ligger. Möjligen fanns där först en träkyrka från 1000-talet, innan en kyrka i sten byggdes. Kyrkan var helgad åt ärkeängeln Sankt Mikael, den ängel som anses ha stått närmast Gud. Uppenbarelseboken i Nya Testamentet beskriver hur han besegrar Djävulen, som uppträder i skepnad av en drake. Kvarteret ägdes under medeltiden av Dominikanerkonventet i Lund och Sankt Mikaels kyrka gränsade till detta. Kyrkan låg där Stora Sigridsgatan nu ligger, och medeltida gravar samt grundmuren till Sankt Mikaels kyrka påträffades vid schaktningar av Kulturen 2017. Till kyrkan ledde ett "gångsträt" söderifrån öster om Svartbrödramuren, vilket rådet i Lund 1547 gav tillåtelse till dåvarande hyresgästen på tomt nummer 103:2 (nuvarande Sankt Mikael 6), skrivaren på Lundagård Sören Pedersen, att inhägna till sin gård. Delar av kyrkogården undersöktes arkeologiskt 1910 och 1927, men det var först i oktober 2017 som delar av kyrkans grundmur hittades i samband med grävningsarbete i östra delen av Stora Sigridsgatan. Kyrkans grundmur var 1,2 meter bred och kyrkan kan ha varit 16 meter lång och 8 meter bred. Troligen hade den rektangulärt långhus och kor som andra romanska kyrkor i början av medeltiden. Vid något tillfälle har kyrkan troligen fått ett torn eller en fristående klockstapel, för 1441 nämns det i en skriftlig källa att en klockgjutare i Lund sålt en klocka till Sankt Mikaels kyrka. År 1968, inför en tillbyggnad av Folkets hus i Lund, hittades en sten, daterad till mitten av 1100-talet, med en bild som föreställer ärkeängeln Mikaels kamp med draken. Den kan ha varit ett tympanon, som suttit ovanför porten till Sankt Mikaels kyrka.

Herrehuset
Herrehuset

Herrehuset är en byggnad på Kulturen i Lund. Fastigheten inköptes 1892 av Kulturhistoriska föreningen i Lund och blev starten på friluftsmuseet Kulturen. Per Henrik Ling, som var fäktmästare vid Lunds universitet, köpte 1807 tomt 35 med tillhörande bonings- och ladugårdshus samt trädgårds- och fäladsjord. Han lämnade Lund 1813 efter att fått i uppdrag att i Stockholm upprätta vad som blev Gymnastiska centralinstitutet. Han styckade tomten i tre delar och sålde av två tredjedelar och uppförde ett nytt hus på den östra tomten. Byggandet av våningslängan, Herrehuset, hade troligen påbörjats 1813 eller 1816, men den var inte färdigbyggd när den såldes av Ling 1818 till professor Jonas Albin Engeström, som färdigställde bygget och flyttade in i huset med sin hustru Margareta Sofia Faxe. Engeström med familj bodde kvar i huset till hans död 1846. Huset köptes därefter av häradshövdingen Nils Lilienberg, som renoverade det till ett förnämt 1800-talshem med tillhörande trädgård. År 1871 tillträdde läkaren Johan Christopher Toll som ägare. Kulturen gav efter inköpet huset en ny barockfasad och byggde om det förutvarande bostadshuset för museiändamål efter ritningar av Henrik Sjöström. Fasaderna fick bland annat kvaderstensimitation av puts i bottenvåningen och pilastrar. Huset var avsett att i sin nya museimiljö representera adeln inom det gamla svenska ståndssamhället. Huset genomgick 2012 en större restaurering och ombyggnad.