Kvarteret Æolus

Flemingska palatset eller Flemings palats är en byggnad i kvarteret Aeolus vid Slottsbacken 8 i Gamla stan i Stockholm. Byggnaden är uppförd på 1650-talet för riksrådet Erik Fleming, troligen efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä., en annan källa anger Jean de la Vallée som arkitekt och blev ombyggd 1783 samt 1863. Byggnaden är uppförd av tegel i tre våningar och en attikavåning. Fasaderna är putsade och har gestaltats med en rusticerad bottenvåning och en kraftfull indelning med pilastrar som sträcker sig mellan våning ett och två. Putsen är i gul kulör och bottenvåningen går i ljust rödbrunt. Taket är kopparklätt och valmat med två runda takkupor mot Slottsbacken, takfoten är smyckad med ett kraftigt tandsnitt. Fönsteromfattningarna fick sin nuvarande utformning i samband med ombyggnaden 1863, som utfördes för grosshandlaren Frans Theodor Berlings räkning. Grannhuset med adress Skeppsbron 2 uppfördes mellan 1868 och 1870 för Kungl. Telegrafverket (sedermera Televerket) som innehöll Telegrafstyrelsen och Stockholms telegrafstation. År 1891 övertog Telegrafverkets pensionsanstalt Flemingska palatset och 1907 övertogs byggnaden av Kungl. Telegrafverket för Stockholms centraltelegrafstation. Båda byggnaderna ombyggdes och restaurerades genomgripande åren 1957–1959 av Kungl. Telestyrelsen efter ritningar av Ivar Tengbom. Invändigt är trapphuset och två rum med högklassig gustaviansk inredning från 1780-talet bevarade. 1992 förklarades palatset som byggnadsminne. Fastigheten förvärvades år 2006 av Fabege. 2015 ägs fastigheten av Dina Försäkringar.[källa behövs] Verksamheten i huset är idag ett co-working space, Helio Slottsbacken.

Kvarteret Bootes är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Österlånggatan i väst, Telegrafgränd i norr, Skeppsbron i öst och Skeppar Karls gränd i syd. Området för dagens kvarter Bootes kom till efter 1640-talet då Östra stadsmuren revs och ny byggbar mark anlades på delvis utfylld mark längs Skeppsbron. Dagens kvarteret Bootes ligger mitt i den medeltida stadsdelen Våmbafjärdingen mellan Skepper Karls grändh (dagens Skeppar Karls grend) och Lindhwidz grend (dagens Telegrafgränd).

Stockholms telegrafstation (även kallad Ridderstolpska huset) är en byggnad i kvarteret Aeolus vid Skeppsbron 2 i Stockholm. Fastigheten avser hörnhuset Skeppsbron/Slottsbacken och är ihopbyggd med Flemingska palatset vid Slottsbacken 8. Telegrafstationen gav 1876 namnet till Telegrafgränd som begränsar kvarteret mot syd. Fastigheten är statligt byggnadsminne sedan 1935.

Förgyllta Remmaren (även Förgylta eller Förgyllda Remmaren) var en vinkällare som på 1600-talet låg i kvarteret Pegasus vid Österlånggatan 6 i Gamla stan, Stockholm.

Västerviks skeppskompani var ett rederi som bildades år 1646 och upphörde 1680, som mest sysslade med saltimport från Portugal. Kompaniet, som även kallades Stora saltkompaniet var hemmahörande i nuvarande Gamla Stan i Stockholm, men skeppen byggdes i Västervik och det var en tid Sveriges största skeppsredare.. År 1666 hade rederiet en fartygskapacitet på 2 700 skeppsläst. Utöver import av salt från Portugal och ibland från Frankrike importerades även vin från Rouen. Detta skedde då med rederiets mindre fartyg, (bojorter), eftersom Rouens hamn var för grund för de större skeppen. Frakten på utresan bestod oftast av beck och tjära, ofta med järn som barlast. Som för många andra rederier vid denna tid hyrdes även fartyg ut till staten för krigstjänst, bland annat vid Karl X Gustavs andra danska krig 1658-1660 där minst tre av rederiets fartyg (Småland, Östergötland och Leoparden) gjorde tjänst.En av delägarna i företaget var Maria Sofia De la Gardie som var en av dåtidens största företagare i Sverige. Andra tidiga delägare var Axel Oxenstierna, amiral Erik Ryning, Joachim Lillienhoff, Louis De Geer samt köpmannen Jakob Momma, som senare adlades som Jakob Reenstierna.I och med Jakob Momma-Reenstiernas inträde som delägare och meddirektör 1665 blev det oenighet mellan ägarna, och företaget delades 1666. Bland de som utträdde var Maria Sofia De La Gardie och arvingarna efter Louis De Geer.I Stockholm köpte Västerviks skeppskompani 1647 en tomt i kvarteret Aeolus, söder om Slottsbacken med adress Skeppsbron 2 och uppförde där ett packhus för sin verksamhet. Här hade företaget magasin och kontor. Packhuset var granne till Flemingska palatset och kallades Saltkompaniets hus. Företagets verksamhet (bland annat saltimport) gav även namn till gränden som begränsade tomten mot syd; Saltkompaniegränden. År 1868 revs Saltkompaniets hus för att ge plats åt Stockholms telegrafstation och 1876 döptes Saltkompaniegränden om i Telegrafgränd.

Telegrafgränd är en gata i Gamla stan i Stockholm. Den fick sitt nuvarande namn 1876 efter Stockholms telegrafstation som uppfördes 1869 i kvarteret Æolus. Gränden hade många skiftande namn. 1502 var det en gränd i den medeltida stadsdelen Våmbefjärdingen och kallades efter en skeppare Lindvid för Lindhwidz grend. År 1689 omtalas gränden som Salt Compagnie gränden (Saltkompanigränden) efter det packhus, Saltkompaniets hus, som Västerviks skeppskompani (även kallat Stora Saltkompaniet) lät uppföra 1647 i kvarteret Æolus mot Skeppsbron.I och med tillkomsten av Stockholms telegrafstation begärde några företagare i området att gränden skulle kallas "Telegrafgränd", de ansåg att ordet "Saltkompanigränd" var "lång, tung att uttala samt svårt att bibehålla i minnet", dessutom fanns en förväxlingsrisk med Saltmästaregränden (nuvarande Gåsgränd). Stockholms stadsfullmäktige hade inga synpunkter mot förslaget. 1953 gjorde Hembygdsföreningen Gamla stan ett fruktlös försök att återuppliva namnet "Saltkompanigränd".

Österlånggatan ligger i Gamla stan i Stockholm, och sträcker sig i nordsydlig riktning från Slottsbacken till Järntorget, Stockholm.

Marsyasteatern (även Marsyas-Teatern) var en teater vid Österlånggatan 13 i Gamla stan i Stockholm. Teatern existerade mellan 1953 och 1970 och hade sitt namn efter kvarteret Marsyas där den var belägen.

Ruuthska palatset är en byggnad i kvarteret Bootes vid Skeppsbron 4 i Stockholm. Huset uppfördes i mitten av 1600-talet av Israel Lagerfelt d.ä.. Han var vid tidpunkten för bygget vice president i kommerskollegiet och vice president i Åbo hovrätt. Efter Israel Lagerfelts död år 1684 såldes fastigheten till kammarrådet Bartold Ruuth. Efter honom kallas byggnaden idag “Ruuthska palatset”. Ruuthska palatset uppfördes som packhus som så många andra byggnader i Skeppsbroraden. Mot gårdssidan syns fortfarande lastbommen över takfönstret, även gatusidans höga, mittersta vindsfönster indikerar att det användes en gång i tiden för inlastning av varor. Byggnadens fasad mot Skeppsbron med text “Huma Nova” är tre fönsteraxlar bred och fyra våningar hög inklusive en lägre attikavåning. Taket är utformat som ett säteritak och täckt med glaserat svart taktegel. Fasadfärgen går i varmvit och bottenvåningen i ljusgrå. Huset har ombyggts på 1700- och 1800-talen, en grundförstärkning genomfördes 1973. Idag (2009) har bland annat Huma Nova sina lokaler i huset.

Wittmarckska huset, även Josef Månssons hus, är en byggnad i kvarteret Bootes vid Skeppsbron 6 i Stockholm.

Kvarteret Pegasus är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Slottsbacken i norr, Österlånggatan i öster, Köpmantorget i söder och Bollhusgränd i väster. Kvarteret består idag av sex fastigheter: Pegasus 3, 4, 6, 8, 10 och 11. Största byggnaden i kvarteret är Kammarkollegiet, beläget i Pegasus 6.

Gubbens gård och Gummans gård är en inofficiell beteckning för två platser vid norra respektive södra sidan om Slottsbacken i Gamla stan i Stockholm. Enligt traditionen avses med ”Gubben” Oscar II som brukade gå ut här för en promenad i slutet av 1800-talet.