Gubbens gård och Gummans gård

Flemingska palatset eller Flemings palats är en byggnad i kvarteret Aeolus vid Slottsbacken 8 i Gamla stan i Stockholm. Byggnaden är uppförd på 1650-talet för riksrådet Erik Fleming, troligen efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä., en annan källa anger Jean de la Vallée som arkitekt och blev ombyggd 1783 samt 1863. Byggnaden är uppförd av tegel i tre våningar och en attikavåning. Fasaderna är putsade och har gestaltats med en rusticerad bottenvåning och en kraftfull indelning med pilastrar som sträcker sig mellan våning ett och två. Putsen är i gul kulör och bottenvåningen går i ljust rödbrunt. Taket är kopparklätt och valmat med två runda takkupor mot Slottsbacken, takfoten är smyckad med ett kraftigt tandsnitt. Fönsteromfattningarna fick sin nuvarande utformning i samband med ombyggnaden 1863, som utfördes för grosshandlaren Frans Theodor Berlings räkning. Grannhuset med adress Skeppsbron 2 uppfördes mellan 1868 och 1870 för Kungl. Telegrafverket (sedermera Televerket) som innehöll Telegrafstyrelsen och Stockholms telegrafstation. År 1891 övertog Telegrafverkets pensionsanstalt Flemingska palatset och 1907 övertogs byggnaden av Kungl. Telegrafverket för Stockholms centraltelegrafstation. Båda byggnaderna ombyggdes och restaurerades genomgripande åren 1957–1959 av Kungl. Telestyrelsen efter ritningar av Ivar Tengbom. Invändigt är trapphuset och två rum med högklassig gustaviansk inredning från 1780-talet bevarade. 1992 förklarades palatset som byggnadsminne. Fastigheten förvärvades år 2006 av Fabege. 2015 ägs fastigheten av Dina Försäkringar.[källa behövs] Verksamheten i huset är idag ett co-working space, Helio Slottsbacken.

Österlånggatan ligger i Gamla stan i Stockholm, och sträcker sig i nordsydlig riktning från Slottsbacken till Järntorget, Stockholm.

Livrustkammaren är ett svenskt statligt historiskt museum, sedan 1978 inrymt i Kungliga slottet i Stockholm. Museet förvaltar en stor samling av föremål med anknytning till de olika kungliga dynastierna i Sveriges historia, ett kulturarv som berättar om kungahusets roll i den historiska utvecklingen genom århundradena.

Skomakare-Källaren, Café och Restaurant, var en svensk restaurang som etablerades under slutet av 1700-talet och fram till 1903 låg i kvarteret Pegasus på hörnet av Slottsbacken och Bollhusgränd i Gamla stan i Stockholm.

Numismatiska biblioteket finns på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm. Biblioteket är en filial till Vitterhetsakademiens bibliotek. Numismatiska biblioteket består av cirka 600 hyllmeter böcker och tidskrifter. Bibliotekets samlingar innehåller litteratur som handlar om mynt och medaljer från hela världen, med tyngdpunkten lagd på Europa. Det mesta som skrivits inom svensk numismatik går att hitta i biblioteket, men numismatisk litteratur från de andra nordiska länderna är också väl representerad. Förutom numismatisk litteratur finns även litteratur om svenska banker och svensk ekonomisk historia. De äldsta böckerna är från 1500-talet och bland ovanligheterna finns också en specialsamling, Lovisa Ulrikas numismatiska boksamling.

Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet är ett svenskt museum för ekonomisk historia. Sedan 2020 finns museet i samma byggnad som Historiska museet på Narvavägen 13-17 i Stockholm. Museet upprätthåller ett nationellt myntfyndregister som används av såväl forskare som en intresserad allmänhet. Ekonomiska museet ingår i myndigheten Statens historiska museer.

Prinsessan Sibyllas våning, ligger en trappa upp i den östra längan på Stockholms slott. Historiskt kallad bland annat Drottning Victorias våning och efter dess senast kända invånare prinsessan Sibylla. Den har under slottets historia varit en del av slottet där kungen eller någon nära släkting har haft sin privata bostad. Våningen används idag som kungaparets vardagliga representationsvåning, och är inte öppen för allmänheten. Avdelningen ligger exakt under Prins Bertils våning och har samma bruttoarea; cirka 500 m². Rummen uppkallades "blå", "gul" och "röd" efter den inredning som fanns under en viss period och bytte namn till en annan färg, när en ny inredning skapades. Så hette exempelvis dagens Gula salongen tidigare Röda salongen. Våningen disponerades ursprungligen av kronprins Gustav (III). Oscar I:s drottning Josefina bodde i våningen fram till sin död, och Victoria av Baden flyttade in i våningen efter sitt bröllop med kronprins Gustaf (V) 1881; Gustaf disponerade den sedermera Prins Bertils våning ovanför. Prinsessan Sibylla och hennes barn flyttade in från Haga slott 1950, efter att hennes make Gustaf Adolf omkommit 1947. Den användes då för representation men hade även en privat del. Våningen står till stor del som prinsessan Sibylla lämnade den efter sin bortgång 1972. Carl XVI Gustaf och drottning Silvia bodde här fram till 1981, då familjen flyttade ut till Drottningholms slott. Ett av rummen är känt som Blå salongen (tidigare prinsessan Sibyllas Yttre salong) där förlovningarna eklaterades för såväl Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath 1976 som kronprinsessan Victoria och Daniel Westling 2009. Åren 1754 till 1771 var det kronprinsen Gustav III:s förmak. Bland våningens övriga rum märks Gula salongen (tidigare prinsessan Sibyllas Inre salong), som var ursprungligen Gustav III:s audiensrum och hette Röda salongen under perioden 1823 till 1872. Rummet har kvar Carl Hårlemans inredning med pilastrar och dörröverstycken.I anslutning låg också kronprins Gustavs sängkammare (nr. 1 på orienteringsplanen). Mellan 1872 och 1907 fungerade det som sovrum för kronprinsparet Gustav V och Victoria, därefter var det drottning Victorias skrivrum. Under prinsessan Sibyllas tid var det matsalen.

Logårdstrappan är en stentrappa nedanför Stockholms slott som förbinder Skeppsbron med Logårdskajen och Saltsjön. Logårdskajen och Logårdstrappan används sedan 1844 som paradentré för viktiga besök som sjövägen anländer till Stockholms slott. Ibland kallas den eleganta dubbeltrappan i två lopp som leder från Skeppsbron upp till Logården för "Övre Logårdstrappan".

Kvarteret Æolus (även AEolus eller Aeolus) är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Österlånggatan i väster, Slottsbacken i norr, Skeppsbron i öster och Telegrafgränd i söder. Området för dagens kvarter Æolus kom till efter 1640-talet då Östra stadsmuren revs och ny byggbar mark anlades på delvis utfylld mark längs Skeppsbron. Æolus är Skeppsbroradens nordligaste kvarter med Stockholms slott som granne. Dagens kvarteret Æolus är norra delen av den medeltida stadsdelen Våmbafjärdingen mellan Sanden (dagens Slottsbacken) och Lindhwidz grend (dagens Telegrafgränd).

Logården är en trädgård vid Stockholms slott, belägen mot Skeppsbron och Saltsjön mellan slottets sydöstra och nordöstra flyglar. En förklaring till namnet kan vara att man höll vilda djur i gården, vargar, lodjur, rävar och även lejon. Även det gamla slottet Tre Kronor hade en liknande "gård" men där hette den Lejongården eller Leopardgården. Enligt en annan tolkning härrör namnet från den ”lodgården” som låg utanför nordöstra delen av Slottet Tre kronor. I bottenvåningen innanför hade artilleriet sina förråd och verkstäder. Kanonkulorna, som kallades ”lod”, lagrades i lodgården. Senare förvanskades namnet till ”Logården”.År 1798 anlades den "Kungl. Slottsträdgården" som var en engelsk park i miniatyr efter Fredrik Magnus Pipers ritningar. Under åren 1922 till 1930 byggdes Logården om, från dåtidens parkanläggning till dagens mera öppna yta med vattenspeglar på vardera sidan om gången från östra valvet ut till Skeppsbron. Axel Magnus Fahlcrantz utformade Logårdsmuren, även kallad Logårdsbarriären, och järnstaketet vid Logården, vilka uppfördes 1820–1822. Barriären med sina balusterdockor är tillverkade av Stockholmsgranit. I Logården finns två amforor i marmor, som Gustav III importerade från Italien för utplacering i Hagaparken i Solna kommun. Höjden på dem är 1,70 meter (exklusive granitsockeln) och den största diametern är cirka 0,75 meter. Av de ursprungligen fyra importerade amforor finns två kvar i Hagaparken (se Hagaparkens urnor). Nedanför Logården ligger slottets brygga vid Skeppsbron och båtburna gäster kan tas emot uppför Logårdstrappan in till slottet.

Skattkammaren är ett museum i källarvalven under Rikssalen på Stockholms slott, där Sveriges riksregalier och andra värdefulla föremål visas för allmänheten. Skattkammaren öppnades 1970 efter ett riksdagsbeslut och planerades efter slottsarkitekten Sven Ivar Lind. Innan dess kunde riksregalierna bara beskådas vid Riksdagens högtidliga öppnande och andra ceremonier. Skattkammaren nås via en ingång i södra slottsvalvet.

Kungliga Hovförsamlingen är en icke-territoriell församling inom Svenska kyrkan, omfattande Kungahuset samt anställda vid hovet och deras anhöriga. Församlingskyrka är Slottskyrkan i Stockholms slott. Församlingen är organiserad under hovkonsistoriet och ligger utanför den gängse stiftsorganisationen. Den som är kyrkoherde i församlingen har av tradition officiellt titeln "pastor i Hovförsamlingen".