Grünewaldsalen

Stora salen är huvudsalen i Stockholms konserthus beläget vid Hötorget i Stockholms innerstad. Salen invigdes liksom hela konserthuset den 7 april 1926 och dess arkitekt var Ivar Tengbom. Stora salens utseende förändrades delvis vid en ombyggnad i början av 1970-talet efter ritningar av Anders Tengbom. I Stora salen utdelas sedan 1926 den 10 december varje år Nobelprisen i medicin, fysik, kemi och litteratur. Polar Music Prize som instiftades 1989 delas ut årligen i Konserthusets Stora sal sedan 2004 och sedan år 2010 även Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Kungliga Filharmoniska Orkestern har sin hemvist här.

Konserthuset Stockholm ligger i kvarteret Konserthuset 2 i Stockholms centrum vid Hötorget i hörnet Kungsgatan och Sveavägen. Byggnaden uppfördes åren 1924–1926 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Konserthuset, som invigdes den 7 april 1926, räknas som ett av de mest framstående exemplen på den svenska 1920-talsklassicismen och var en av de första byggnaderna i Sverige särskilt avsedda för orkestermusik. Konserthuset i Stockholm har som ett musikens hus, men även som enskilt byggnadsverk, få motsvarigheter vare sig i Sverige eller utomlands. Flera av 1920-talets främsta svenska konstnärer och formgivare bidrog till interiörens gestaltning där Grünewaldsalen räknas till höjdpunkten. Med Konserthuset och varuhuset PUB, som uppfördes samtidigt, fick Hötorget ett helt nytt utseende. Sedan 1926 utdelas Nobelprisen i medicin, fysik, kemi och litteratur den 10 december varje år i Stockholms konserthus. Polar Music Prize, som instiftades 1989, delas ut årligen i Konserthuset sedan 2004. Två litterära priser, Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne samt Augustpriset, utdelas också här sedan 2010 respektive 2008. Konserthusbyggnaden är blåklassad av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde anses motsvara fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen av stadsmuseet.

Hästhuvudet 13 är en kontors- och affärsfastighet i hörnet av Kungsgatan 40 och Sveavägen 21-23 i centrala Stockholm. Kvarteret Hästhuvudet fanns redan omnämnt år 1653 som Hästhufwud, när Norrmalm stadsplanerades. På korsningens motstående sida ligger kvarteret Oxhuvudet (Centrumhuset) som fastställdes ännu tidigare. Den attraktiva hörnan mot korsningen kallades både "Feiths hörna" (efter Feiths konditori) och senare "Kalas-hörnan" (efter Martin Olssons Kalaskaffe).

Framtidsträdet är en ask som den ideella föreningen Globträdet planterade 1986 på Hötorget nedanför Stockholms Konserthus. Globträdet är en ideell, världsomspännande förening som bildades i Stockholm 1982. För Globträd har just träd ett stort symbolvärde, de menar att …trädet har i alla tider, i nästan alla kulturer, varit mötesplatsen där människor stannat upp, vilat ut, för att sedan vandra vidare…. Barn och ungdomar är Globträdets uppdragsgivare och detta har utvecklat olika projekt och program som Framtidsmöten, Framtidsskeppet, VM i samarbete och senast Barnens mötesplats. År 1986 skickade Globträdet en inbjudan till barn i Sverige och andra länder med uppmaningen Kom till Konserthuset och berätta vad som är livsviktigt inför framtiden! Du får berätta hur du vill – med dans, musik, dikter, sånger, teater eller bilder. Det kom 600 barn från 12 länder. Vid planteringen av asken deltog alla medverkande barn och många i publiken med en handfull jord. Dåvarande ordförande i regeringens Barn- och ungdomsdelegation Lena Hjelm-Wallén var hedersgäst och i sitt tal till barnen sade hon bland annat: Låt mig också få säga att detta träd är en uppmaning och utmaning till oss politiker att kanske våga klättra upp i det rufsiga trädet som du hade i din dikt, Linda. Låt oss hoppas det! Trädet blev 1997 borttaget och ersatt av ett nytt. Vid 25-årsjubileet 2011 blev en emaljskylt uppsatt av Stockholms stad.

DUX-skylten var en ljusreklam på en av Hötorgsskraporna i Stockholms centrum. Den kända neonskylten var på sin tid Europas största ljusreklam, den tändes i augusti 1960 och togs slutligen ner 1994. Stockholms fem höghus färdigställdes mellan åren 1960 och 1966. Den första “skrapan” som blev klar var höghus nr 1 (de är numrerade från 1-5 med stora blå neonsiffror) närmast Konserthuset. Samtliga fem var förberedda för ljusreklam, varför gavlarna hölls släta och utan fönster. Även under fasadbeklädnaden fanns samtliga ledningsdragningar förberedda. Det var alltså meningen att alla fem Hötorsskraporna skulle förses med elektriska reklamskyltar. Redan innan första höghuset invigdes monterades 1959 en takskylt i neon för Ford Motor Co, som var vänd mot Konserthuset. Intill den fanns även en stor klocka med digital visning, även den i neon. Kort efter Ford fick Dux Telefon och Radiofabriks AB bygglov för en stor reklamskylt på höghusets gavel mot Sergelgatan. Skylten hade ritats av husets arkitekt, David Helldén, och Philips Neon tillverkade den. Den innehöll över en kilometer neonrör i röda, vita och blåa färger och var då Europas största ljusreklam. Den 24 augusti 1960 tändes skylten av Stockholms Mälardrottning. För de andra höghusen beviljades inga bygglov för fler skyltar eftersom skönhetsrådet motsatte sig det. inte heller en ljusreklamtävling år 1962 hade framgång med sina vinnare. DUX-skylten togs ner för helrenovering 1983. Då tyckte stadens tjänstemän och politiker att det skulle gå lika bra utan DUX på huset, men radiofirman stod på sig och den renoverade skylten kom upp igen. När Duxmärket försvann från marknaden skulle det göras reklam för Philips produkter (Philips ägde Dux sedan 1930-talet). Philips utnyttjade det gällande bygglovet och 1994 monterades upp en Philipsreklam i stället för Dux. Det blev Philips logotyp högst uppe på gaveln med text “Philips” därunder. Under tiden hade även Fords skylt på sidan mot Konserthuset bytts ut mot en för Asea och den i sin tur mot en för Agfa Film. I början av 2000-talet plockades även Philipsskylten ner; inte heller Agfa-skylten finns kvar. Nu är Stockholms “fem trumpetstötar” utan reklam så som många skyltkritiker från 1960-talet ville ha det. I slutet av 1990-talet framlade belysningsingenjören Ruben Morne (Morneon) tillsammans med konstnären Nisse Skoog ett förslag till utformning av neonreklam på samtliga fem höghusens släta gavlar.

Hötorgsskraporna, även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna (ursprungligen Sveavägens höghus), är en grupp av fem 61 meter (eller 72 meter över havet) och nitton våningar höga höghus inom Hötorgscity på Norrmalm i Stockholm, mellan Hötorget och Sergels torg i kvarteret Beridarebanan, skissade 1946 och uppförda 1955–1962. Under många år fanns den berömda DUX-skylten på första höghusets gavel. Den var på sin tid Europas största neonreklam och plockades ner 1994.

Hötorgscity eller Sergelcity är ett affärs- och kontorshuscentrum i kvarteret Beridarebanan i stadsdelen Norrmalm i Stockholms innerstad som begränsas av Hötorget i norr, Sveavägen i öst, Sergels torg i söder och Slöjdgatan i väst. Området, som domineras av de fem Hötorgsskraporna, bebyggdes mellan 1953 och 1966. Invigning av den första etappen skedde den 12 april 1959. Den underjordiska saluhallen, Hötorgshallen, hade dock öppnat redan i augusti 1958.

Filmstaden Sergel är en biograf som ligger i Stockholms city vid Hötorget och Sergelgatan. Fastigheten ägs av Stockholms stads fastighetskontor och biografdelen hyrs av biografkedjan Filmstaden.

Sergelteatern var en biograf vars salong i ombyggd tappning numera utgör Salong 1 i Filmstaden Sergel vid Hötorget i Stockholm. Den invigdes i april 1959. I samband med planläggningen inför Norrmalmsregleringen på 1940-talet fanns planer att placera Stockholms Stadsteater i Hötorgscity på västra sidan om Sergelgatan. Planarkitekten Sven Markelius idé var att utforma Sergelgatan som ett gångstråk mellan Hötorget och Sergels torg, med Hötorgsskraporna på ena sidan och, i en lägre bebyggelse, teaterns glasade, upplysta foajé på den andra sidan. Teatern skulle ha en stor och en liten scen. Av dessa planer blev det till slut bara den mindre teatern kvar, Sergelteatern, som huvudsakligen användes som biograf. Stockholms Stadsteater placerades sedermera i Kulturhuset. Genom tillkomsten av Filmstaden Sergel 1995 och den uppglasade entréfasaden mot Hötorget, fick Markelius idé delvis en upprättelse. Biografen Sergelteatern byggdes vid detta tillfälle ihop med Filmstadens övriga salonger.

Generalstabens litografiska anstalt (GLA), ursprungligen Generalstabens litografiska inrättning, bildades 1833 och ställdes under chefen för Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition såsom inspektör och fick till uppgift att utföra de litografiska arbeten, som erfordrades för nämnda expedition och för Topografiska kåren samt att bereda officerare tillfälle att få kunskaper om litografi.

Sergelhuset (även kallat Bildhuggarbostället eller Kungl. Statybildhuggarebostället) var en byggnad i kvarteret Beridarebanan på Sergelgatan 1 vid Hötorget i centrala Stockholm.

Hötorgshallen är en saluhall vid Hötorget i kvarteret Beridarebanan i centrala Stockholm.