place

Sergelteatern

Nedlagda biografer i StockholmNorrmalm
Sergelteatern 1985a
Sergelteatern 1985a

Sergelteatern var en biograf vars salong i ombyggd tappning numera utgör Salong 1 i Filmstaden Sergel vid Hötorget i Stockholm. Den invigdes i april 1959. I samband med planläggningen inför Norrmalmsregleringen på 1940-talet fanns planer att placera Stockholms Stadsteater i Hötorgscity på västra sidan om Sergelgatan. Planarkitekten Sven Markelius idé var att utforma Sergelgatan som ett gångstråk mellan Hötorget och Sergels torg, med Hötorgsskraporna på ena sidan och, i en lägre bebyggelse, teaterns glasade, upplysta foajé på den andra sidan. Teatern skulle ha en stor och en liten scen. Av dessa planer blev det till slut bara den mindre teatern kvar, Sergelteatern, som huvudsakligen användes som biograf. Stockholms Stadsteater placerades sedermera i Kulturhuset. Genom tillkomsten av Filmstaden Sergel 1995 och den uppglasade entréfasaden mot Hötorget, fick Markelius idé delvis en upprättelse. Biografen Sergelteatern byggdes vid detta tillfälle ihop med Filmstadens övriga salonger.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Sergelteatern (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Sergelteatern
Hötorget, Stockholm Norrmalm (Norra innerstadens stadsdelsområde)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: SergelteaternLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 59.334444444444 ° E 18.0625 °
placeVisa på kartan

Adress

Pierias Liv

Hötorget
111 35 Stockholm, Norrmalm (Norra innerstadens stadsdelsområde)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Sergelteatern 1985a
Sergelteatern 1985a
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Framtidsträdet
Framtidsträdet

Framtidsträdet är en ask som den ideella föreningen Globträdet planterade 1986 på Hötorget nedanför Stockholms Konserthus. Globträdet är en ideell, världsomspännande förening som bildades i Stockholm 1982. För Globträd har just träd ett stort symbolvärde, de menar att …trädet har i alla tider, i nästan alla kulturer, varit mötesplatsen där människor stannat upp, vilat ut, för att sedan vandra vidare…. Barn och ungdomar är Globträdets uppdragsgivare och detta har utvecklat olika projekt och program som Framtidsmöten, Framtidsskeppet, VM i samarbete och senast Barnens mötesplats. År 1986 skickade Globträdet en inbjudan till barn i Sverige och andra länder med uppmaningen Kom till Konserthuset och berätta vad som är livsviktigt inför framtiden! Du får berätta hur du vill – med dans, musik, dikter, sånger, teater eller bilder. Det kom 600 barn från 12 länder. Vid planteringen av asken deltog alla medverkande barn och många i publiken med en handfull jord. Dåvarande ordförande i regeringens Barn- och ungdomsdelegation Lena Hjelm-Wallén var hedersgäst och i sitt tal till barnen sade hon bland annat: Låt mig också få säga att detta träd är en uppmaning och utmaning till oss politiker att kanske våga klättra upp i det rufsiga trädet som du hade i din dikt, Linda. Låt oss hoppas det! Trädet blev 1997 borttaget och ersatt av ett nytt. Vid 25-årsjubileet 2011 blev en emaljskylt uppsatt av Stockholms stad.

Orfeusgruppen
Orfeusgruppen

Orfeusgruppen (även Orfeusbrunnen) är en fontänskulptur utförd 1926-1936 av Carl Milles och gjuten på Herman Bergman Konstgjuteri. Den står framför Konserthuset på Hötorget i Stockholm. Orfeus är den som fått representera musikkonsten och lyran inom den grekiska mytologin. Orfeusgruppen har, som så många andra verk av Milles, en lång och problematisk historia bakom sig och det slutgiltiga resultatet skiljer sig avsevärt från Milles båda förslag som han lämnade som sitt tävlingsbidrag till Daneliusfonden år 1925. En stor skulptur skulle pryda Stockholms konserthus entré mot Hötorget, som just uppfördes efter Ivar Tengboms ritningar, och Daneliusfonden hade utlyst en tävling, där Milles förslag “Musiken” blev vald. Stockholms stadsfullmäktige hade dock svårt att bestämma sig och det skulle ta nio år innan ett beslut fattades. Den första skissen till Orfeus visade en ensam, överslank mansgestalt i gigantisk skala som skulle ställas framför Konserthusets höga kolonner. Underredet liknade enligt elaka tungor ett knippe bananer eller en kronärtskocka. Orfeusgruppen räddades med hårfin marginal till Stockholm. År 1935 fattade Stadsfullmäktige äntligen sitt beslut att ge Milles uppdraget. Beslutet hade en rösts majoritet, som dessutom avgivits av misstag. Först nu började Carl Milles på allvar arbeta med skulpturen och slutresultatet blev ett helt annat än det förslag som Stadsfullmäktige hade beslutat om. Framför allt förändrades hela kompositionen genom tillkomsten av åtta kvinnliga och manliga gestalter som svävar i vattnet runt Orfeus. Den manliga figuren som förtvivlat höjer händerna mot himlen bär Beethovens anletsdrag. Detta var ingen tillfällighet, Beethoven var för Milles symbolen för det stora, lidande konstnärsgeni, som han själv gärna ville vara. När de nio figurerna med Orfeus i mitten liknades vid "en skulptural motsvarighet" till Beethovens Nionde symfoni ska Milles ha blivit påtagligt förtjust. Konserthusets arkitekt Ivar Tengbom var från början entusiastisk över Milles förslag. Av brev till Tengbom framgår hur omsorgsfullt Milles arbetade med att anpassa Orfeus-gruppen arkitektoniskt till det bakomliggande Konserthuset. En skiss till Orfeus och en replika av figurerna finns på Cranbrook i Detroit i USA. I Rottneros Park i Värmland finns en fontän med fyra av kvinnofigurerna ur gruppen. Stiftelsen B A Danelii donationsfond bidrog med 200 000kr till verkat.