place

Rodenkirchen

Stadsdelar i Köln
Rodenkirchen m Bezirksrathaus 058
Rodenkirchen m Bezirksrathaus 058

Rodenkirchen är ett stadsdel i Köln och ingår i stadsdelsområdet med samma namn. Det bodde 16 051 personer i stadsdelen den 31 december 2007. Stadsdelen ligger vid motorvägarna A4 och A555.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Rodenkirchen (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Rodenkirchen
Maternusstraße, Köln Rodenkirchen (Rodenkirchen)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: RodenkirchenLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 50.891388888889 ° E 6.9911111111111 °
placeVisa på kartan

Adress

Maternusstraße 37
50996 Köln, Rodenkirchen (Rodenkirchen)
Nordrhein-Westfalen, Tyskland
mapÖppna på Google Maps

Rodenkirchen m Bezirksrathaus 058
Rodenkirchen m Bezirksrathaus 058
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Hohenzollernbrücke
Hohenzollernbrücke

Hohenzollernbrücke är en bro över Rhen i Köln, som i sin första del byggdes som en kombinerad järnvägs- och vägbro med två järnvägsspår. Vid återuppbyggnaden efter andra världskriget byggdes två järnvägsbroar, vilka senare kompletterats med en tredje järnvägsbro. Sammanlagt finns sex järnvägsspår samt en fotgängar- och cykelväg. Hohenzollernbrücke är, tillsammans med den närbelägna Köln Hauptbahnhof, en av det tyska och det europeiska järnvägsnätets viktigaste knutpunkter. Bron trafikeras av ungefär 1.220 tåg per dag och är därmed den mest trafikerade järnvägsbron i Tyskland. På samma ställe uppfördes 1859 Dombrücke med två spår. Byggandet av en bro med högre kapacitet började 1907. Bron invigdes 1911. Den bestod ursprungligen av tre bredvidliggande broar med var och en tre stålfackverksspann i längdriktningen för att bära fyra järnvägsspår och en vägbana. Bron utsmyckades med portaler med torn, ritade av Franz Schwechten i nyromantisk stil. Fyra ryttarstatyer av preussiska kungar och en tysk kejsare ur Hohenzollernätten flankerade brons ramper. Under andra världskriget utsattes bron för bombangrepp, men klarade sig ganska bra. Den sprängdes sedan av den tyska armén i mars 1945, samtidigt som amerikanska trupper ryckte in i Kölns innerstad. Bron reparerades därefter nödtorftigt och kunde tas i visst bruk i maj 1948. Det mesta av återstående portal- och tornutsmyckning revs 1958. År 1959 var bron återuppbyggd, då med slopad motorfordonstrafik. En tredje parallellbro började byggas 1985 och blev klar 1989. Hohenzollernbrücke har en längd på 409 meter. Broarna har tillsammans en bredd på 29,5 meter.

Pantaleonsklostret
Pantaleonsklostret

Pantaleonsklostret var ett benediktinkloster i Köln mellan mitten av 900-talet och slutet av 1700-talet. En kyrka uppfördes, troligen vid mitten av 800-talet, på en kulle, där det under romartiden hade funnits en lantvilla, alldeles söder om den romerska staden Colonia Agrippinas stadsmur. Några rester av denna villa finns kvar i nuvarande kyrkas krypta. Ärkebiskopen Bruno, som var bror till den tysk-romerske kejsaren Otto den store grundade 955 ett benediktinerkloster på platsen, där han också begravdes efter sin död. År 966 påbörjades byggandet av en ny kyrkobyggnad, som invigdes 980. Pantaleonsklostrets kyrka är den äldsta kyrkan inom kulten för den helige Pantaleon av de som byggdes väster om Bysans. Kejsarinnan Teofano, en bysantinsk prinsessa som gifte sig med kejsar Otto II 972, lät bygga en ny fasad och begravdes i kyrkan. Från 1180 byggdes den medeltida stadsmuren i Köln, varvid klostret och dess kyrka hamnade just innanför. Från 1618 och framåt omvandlades kyrkan till barockstil i flera byggnadsfaser. Pantaleonsklostret stängdes efter det att Köln hade ockuperats av franska revolutionära trupper 1794. Kyrkan användes av ockupationstrupperna 1794–1798 som lasarett och häststall. Efter att Köln blivit en del av Preussen 1815, användes kyrkan som protestantisk garnisonskyrka. En optisk telegraf på telegraflinjen Berlin–Koblenz var 1820–1862 placerad på det mellersta tornet. Detta mellersta torn i barockstil revs sedan vid en restaurering 1888–1992 för att återställa kyrkans västfasad till dess nuvarande utseende i romansk stil. År 1922 blev kyrkan katolsk igen.

Heinrich-Böll-Platz
Heinrich-Böll-Platz

Heinrich-Böll-Platz är ett torg vid Kölnerdomen i Köln i Tyskland. Heinrich-Böll-Platz ligger något öster om Kölnerdomens kor och sträcker sig till nära stranden av floden Rhen med parken Rheingarten. Den är byggd ovanpå taket på Kölner Philharmonies konsertsal och andra lokaler. Vid dess södra sida ligger Museum Ludwig. Från platsen nås, på samma nivå, gångbanan på järnvägsbron Hohenzollernbrücke, som leder över till förstaden Deutz på östra stranden av Rhen. Från platsen nås också med trappor och zigzag-formade ramper Rheingarten och Rhens strand. Platsens läge överensstämmer ungefär med det nordöstra hörnet av stadsmuren till den romerska provinshuvudstaden Colonia Agrippina från första århundradet efter Kristus. Från 1000-talet låg öster om Kölnerdomens kor kyrkan Sankt Maria ad Gradus ("Den heliga Maria vid trappan"). Denna kyrka hade en roll i samband med de omfattande pilgrimsfärderna till Köln. Denna kyrka avsakraliserades såsom överflödig efter Napoleons ockupation av Rhenlandet 1794, användes som lagerlokal ett antal år och revs slutligen från 1817. Under de första decennierna efter andra världskriget låg här, på en lägre nivå än idag, en bussterminal. Rhenstranden var därmed svårtillgänglig från Domplatsen, också på grund av genomfartsleden Rheinuferstrasse, som vid denna tid gick i marknivå. Kölns stad beslöt i mitten av 1970-talet att bebygga området sydost om domen med kulturbyggnader. Arkitektfirman Busmann + Haberer fick planeringsuppdraget 1975 och arbetade med landskapsarkitekten och från 1980 med skulptören och jordkonstnären Dani Karavan för att gestalta Domplatsen ovanpå Kölner Philharmonies konserthustak. Platsen blev färdig 1986. Dani Karavan arbetar i sina gestaltningar med skulpturer inlagda i en skapad omgivning. Således har han varierat markmaterialet på Heinrich-Böll-Platz så att det ska associera med torgets närmaste omgivning. Rött tegel överensstämmer med Museum Ludwigs fasadmaterial i söder, granit från Sardinien i gångar över torget med markmaterialet på Roncalliplatz i väster, gräs med Rheingarten och inlagd räls till järnvägsstationen och järnvägsbron i norr. Dani Karavan skapade för platsen också den stele- och portliknande skulpturen Ma'alot i platsens östra ände, något söder om förlängningen av kyrkans väst-östliga längdaxel. På grund av en felkonstruktion störs musikföreställningar av klickljud från skoklackar och av rullbrädor på Heinrich-Böll-Platz, varför en del av torget spärras av vid musikföreställningar.