place

Köln

Alla artiklar med döda externa länkarAlla artiklar som behöver enstaka källorAlla artiklar som behöver källorArtiklar med döda externa länkar 2018-07Artiklar med när-mallar 2015-12
Artiklar som behöver enstaka källor 2014-07HansanKölnOrter vid RhenRomerska städerSamtliga artiklar med när-mallarStäder i Nordrhein-WestfalenUgglan
CologneSkylineAtNight
CologneSkylineAtNight

Köln är en kretsfri stad vid floden Rhen i storstadsområdet Region Köln i förbundslandet Nordrhein-Westfalen i västra Tyskland. Köln är Tysklands äldsta storstad och fick år 50 e.Kr. romerskt stadsprivilegium. Staden erhöll namnet Colonia Agrippina efter Agrippina den yngre, den romerske kejsaren Claudius sista gemåls födelseort. Köln är Tysklands fjärde största stad, Nordrhein-Westfalens största stad och Rhenlandets kulturella och ekonomiska huvudstad. Köln har omkring 1 miljon invånare och är den största staden i storstadsområdet Rheinschiene. Staden fungerar som huvudort i det administrativa området Regierungsbezirk Köln där även Bonn, Aachen, Leverkusen och Bergisch Gladbach ingår. Regierungsbezirk Köln har cirka 4,4 miljoner invånare.Köln förknippas framförallt med ett 2000-årigt kulturarv, den gotiska katedralen Kölnerdomen, Eau-de-cologne (Vatten från Köln) och sin internationella konst- och galleriscen. Köln är en handelsmetropol och en utpräglad mediestad med en lång rad TV-bolag och bokförlag. Stadens film- och mediasektor är en av de största i landet. Dialekten kölsch, en frankisk riparisk dialekt, var förr vardagsspråket i Köln, men talas nu endast av 25 procent av befolkningen. Numera talas istället tyska som lingua franca. Kölsch är också beteckningen på det lokala ölet som bryggs i och omkring Köln och som kan fås i cirka 30 varianter.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Köln (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Köln
Agrippastraße, Köln Altstadt-Süd (Innenstadt)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: KölnLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 50.933333333333 ° E 6.95 °
placeVisa på kartan

Adress

Agrippastraße 98
50676 Köln, Altstadt-Süd (Innenstadt)
Nordrhein-Westfalen, Tyskland
mapÖppna på Google Maps

CologneSkylineAtNight
CologneSkylineAtNight
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Pantaleonsklostret
Pantaleonsklostret

Pantaleonsklostret var ett benediktinkloster i Köln mellan mitten av 900-talet och slutet av 1700-talet. En kyrka uppfördes, troligen vid mitten av 800-talet, på en kulle, där det under romartiden hade funnits en lantvilla, alldeles söder om den romerska staden Colonia Agrippinas stadsmur. Några rester av denna villa finns kvar i nuvarande kyrkas krypta. Ärkebiskopen Bruno, som var bror till den tysk-romerske kejsaren Otto den store grundade 955 ett benediktinerkloster på platsen, där han också begravdes efter sin död. År 966 påbörjades byggandet av en ny kyrkobyggnad, som invigdes 980. Pantaleonsklostrets kyrka är den äldsta kyrkan inom kulten för den helige Pantaleon av de som byggdes väster om Bysans. Kejsarinnan Teofano, en bysantinsk prinsessa som gifte sig med kejsar Otto II 972, lät bygga en ny fasad och begravdes i kyrkan. Från 1180 byggdes den medeltida stadsmuren i Köln, varvid klostret och dess kyrka hamnade just innanför. Från 1618 och framåt omvandlades kyrkan till barockstil i flera byggnadsfaser. Pantaleonsklostret stängdes efter det att Köln hade ockuperats av franska revolutionära trupper 1794. Kyrkan användes av ockupationstrupperna 1794–1798 som lasarett och häststall. Efter att Köln blivit en del av Preussen 1815, användes kyrkan som protestantisk garnisonskyrka. En optisk telegraf på telegraflinjen Berlin–Koblenz var 1820–1862 placerad på det mellersta tornet. Detta mellersta torn i barockstil revs sedan vid en restaurering 1888–1992 för att återställa kyrkans västfasad till dess nuvarande utseende i romansk stil. År 1922 blev kyrkan katolsk igen.

Römisch-Germanisches Museum der Stadt Köln
Römisch-Germanisches Museum der Stadt Köln

Römisch-Germanisches Museum der Stadt Köln är ett arkeologiskt museum i Köln i Tyskland. Det har en stor samling gamla romerska artefakter från den romerska bosättningen Colonia Claudia Ara Agrippinensium, ovanpå vilken det moderna Köln byggts. Museet ligger på den ursprungliga platsen för en romersk stadsvilla, från vilken en stor mosaik med Dionysosmotiv är bevarad på originalplats i bottenplanet. Museet är således samtidigt en arkeologisk utgrävningsplats. Den större delen av museets samlingar fanns i Wallraf-Richartzmuseet i Köln fram till 1946. Römisch-Germanisches Museum invigdes i nuvarande byggnad 1974 och ligger nära Kölnerdomen på platsen för en tidigare romerskt villa från 200-talet efter Kristus. Villan upptäcktes 1941 vid byggandet av ett skyddsrum. På golvet i villans stora rum finns Dionysosmosaiken. Eftersom denna inte enkelt kunde flyttas från platsen, byggdes i stället ett museum runt mosaiken. Museet ritades av Klaus Renner och Heinz Röcke. Museets inre gårdar avspeglar dispositionen av den tidigare villan. Förutom Dionysosmosaiken, som är daterad till omkring 220–230 före Kristus, finns legionären Poblicius rekonstruerade gravmonument från omkring 40 före Kristus. Det finns också en stor samling av romerskt glas såväl som en uppsättning smycken från romersk tid och från medeltiden. Museet har många artefakter från vardagligt liv i det romerska Köln, inklusive porträtt, till exempel av den romerske kejsaren Augustus och hans maka.

Heinrich-Böll-Platz
Heinrich-Böll-Platz

Heinrich-Böll-Platz är ett torg vid Kölnerdomen i Köln i Tyskland. Heinrich-Böll-Platz ligger något öster om Kölnerdomens kor och sträcker sig till nära stranden av floden Rhen med parken Rheingarten. Den är byggd ovanpå taket på Kölner Philharmonies konsertsal och andra lokaler. Vid dess södra sida ligger Museum Ludwig. Från platsen nås, på samma nivå, gångbanan på järnvägsbron Hohenzollernbrücke, som leder över till förstaden Deutz på östra stranden av Rhen. Från platsen nås också med trappor och zigzag-formade ramper Rheingarten och Rhens strand. Platsens läge överensstämmer ungefär med det nordöstra hörnet av stadsmuren till den romerska provinshuvudstaden Colonia Agrippina från första århundradet efter Kristus. Från 1000-talet låg öster om Kölnerdomens kor kyrkan Sankt Maria ad Gradus ("Den heliga Maria vid trappan"). Denna kyrka hade en roll i samband med de omfattande pilgrimsfärderna till Köln. Denna kyrka avsakraliserades såsom överflödig efter Napoleons ockupation av Rhenlandet 1794, användes som lagerlokal ett antal år och revs slutligen från 1817. Under de första decennierna efter andra världskriget låg här, på en lägre nivå än idag, en bussterminal. Rhenstranden var därmed svårtillgänglig från Domplatsen, också på grund av genomfartsleden Rheinuferstrasse, som vid denna tid gick i marknivå. Kölns stad beslöt i mitten av 1970-talet att bebygga området sydost om domen med kulturbyggnader. Arkitektfirman Busmann + Haberer fick planeringsuppdraget 1975 och arbetade med landskapsarkitekten och från 1980 med skulptören och jordkonstnären Dani Karavan för att gestalta Domplatsen ovanpå Kölner Philharmonies konserthustak. Platsen blev färdig 1986. Dani Karavan arbetar i sina gestaltningar med skulpturer inlagda i en skapad omgivning. Således har han varierat markmaterialet på Heinrich-Böll-Platz så att det ska associera med torgets närmaste omgivning. Rött tegel överensstämmer med Museum Ludwigs fasadmaterial i söder, granit från Sardinien i gångar över torget med markmaterialet på Roncalliplatz i väster, gräs med Rheingarten och inlagd räls till järnvägsstationen och järnvägsbron i norr. Dani Karavan skapade för platsen också den stele- och portliknande skulpturen Ma'alot i platsens östra ände, något söder om förlängningen av kyrkans väst-östliga längdaxel. På grund av en felkonstruktion störs musikföreställningar av klickljud från skoklackar och av rullbrädor på Heinrich-Böll-Platz, varför en del av torget spärras av vid musikföreställningar.