Käthe Kollwitzmuseet i Köln

Köln är en kretsfri stad vid floden Rhen i storstadsområdet Region Köln i förbundslandet Nordrhein-Westfalen i västra Tyskland. Köln är Tysklands äldsta storstad och fick år 50 e.Kr. romerskt stadsprivilegium. Staden erhöll namnet Colonia Agrippina efter Agrippina den yngre, den romerske kejsaren Claudius sista gemåls födelseort. Köln är Tysklands fjärde största stad, Nordrhein-Westfalens största stad och Rhenlandets kulturella och ekonomiska huvudstad. Köln har omkring 1 miljon invånare och är den största staden i storstadsområdet Rheinschiene. Staden fungerar som huvudort i det administrativa området Regierungsbezirk Köln där även Bonn, Aachen, Leverkusen och Bergisch Gladbach ingår. Regierungsbezirk Köln har cirka 4,4 miljoner invånare.Köln förknippas framförallt med ett 2000-årigt kulturarv, den gotiska katedralen Kölnerdomen, Eau-de-cologne (Vatten från Köln) och sin internationella konst- och galleriscen. Köln är en handelsmetropol och en utpräglad mediestad med en lång rad TV-bolag och bokförlag. Stadens film- och mediasektor är en av de största i landet. Dialekten kölsch, en frankisk riparisk dialekt, var förr vardagsspråket i Köln, men talas nu endast av 25 procent av befolkningen. Numera talas istället tyska som lingua franca. Kölsch är också beteckningen på det lokala ölet som bryggs i och omkring Köln och som kan fås i cirka 30 varianter.

Pantaleonsklostret var ett benediktinkloster i Köln mellan mitten av 900-talet och slutet av 1700-talet. En kyrka uppfördes, troligen vid mitten av 800-talet, på en kulle, där det under romartiden hade funnits en lantvilla, alldeles söder om den romerska staden Colonia Agrippinas stadsmur. Några rester av denna villa finns kvar i nuvarande kyrkas krypta. Ärkebiskopen Bruno, som var bror till den tysk-romerske kejsaren Otto den store grundade 955 ett benediktinerkloster på platsen, där han också begravdes efter sin död. År 966 påbörjades byggandet av en ny kyrkobyggnad, som invigdes 980. Pantaleonsklostrets kyrka är den äldsta kyrkan inom kulten för den helige Pantaleon av de som byggdes väster om Bysans. Kejsarinnan Teofano, en bysantinsk prinsessa som gifte sig med kejsar Otto II 972, lät bygga en ny fasad och begravdes i kyrkan. Från 1180 byggdes den medeltida stadsmuren i Köln, varvid klostret och dess kyrka hamnade just innanför. Från 1618 och framåt omvandlades kyrkan till barockstil i flera byggnadsfaser. Pantaleonsklostret stängdes efter det att Köln hade ockuperats av franska revolutionära trupper 1794. Kyrkan användes av ockupationstrupperna 1794–1798 som lasarett och häststall. Efter att Köln blivit en del av Preussen 1815, användes kyrkan som protestantisk garnisonskyrka. En optisk telegraf på telegraflinjen Berlin–Koblenz var 1820–1862 placerad på det mellersta tornet. Detta mellersta torn i barockstil revs sedan vid en restaurering 1888–1992 för att återställa kyrkans västfasad till dess nuvarande utseende i romansk stil. År 1922 blev kyrkan katolsk igen.

Colonia Claudia Ara Agrippinensium var en romersk koloni i Rheinland, vilken är ursprunget till staden Köln i Tyskland. Den kallades vanligen Colonia och var huvudstad i den romerska provinsen Germania Inferior och garnisonsort för provinsens militära styrkor. Många fornfynd från den antika staden har hittats, bland andra portalen till stadsporten med inskriften 'CCAA'. Denna finns idag på Römisch-Germanisches Museum der Stadt Köln.

Wallraf-Richartz-Museum & Fondation Corboud är ett tyskt konstmuseum i Köln. Wallraf-Richartzmuseet ligger i en byggnad från 2001. Det har en stor samling måleri från medeltiden, framförallt av Kölner Malerschule, samt konst från 1500- och 1600-talen. Med Fondation Corbouds verk förfogar museet också över den största samlingen av impressionistisk och nyimpressionistisk konst i Tyskland. Museet har även en betydande samling grafik på fler än 75 000 verk från medeltiden till 1900-talet. Wallraf-Richartz-Museum ägs av staden Köln och grundades 1824 på basis av ett testamente från 1818 av universitetsrektorn Ferdinand Franz Wallraf (1748–1824).

Dionysosmosaiken är ett romerskt konstverk i mosaik, som funnits i en romersk villa i Colonia Claudia Ara Agrippinensium, det nutida Köln. Mosaiken upptäcktes 1941 vid byggandet av ett skyddsrum i närheten av Kölnerdomen. Runt mosaiken, som bevarats på ursprunglig plats, har det arkeologiska museet Römisch-Germanisches Museum der Stadt Köln byggts upp. Det invigdes 1976.

Römisch-Germanisches Museum der Stadt Köln är ett arkeologiskt museum i Köln i Tyskland. Det har en stor samling gamla romerska artefakter från den romerska bosättningen Colonia Claudia Ara Agrippinensium, ovanpå vilken det moderna Köln byggts. Museet ligger på den ursprungliga platsen för en romersk stadsvilla, från vilken en stor mosaik med Dionysosmotiv är bevarad på originalplats i bottenplanet. Museet är således samtidigt en arkeologisk utgrävningsplats. Den större delen av museets samlingar fanns i Wallraf-Richartzmuseet i Köln fram till 1946. Römisch-Germanisches Museum invigdes i nuvarande byggnad 1974 och ligger nära Kölnerdomen på platsen för en tidigare romerskt villa från 200-talet efter Kristus. Villan upptäcktes 1941 vid byggandet av ett skyddsrum. På golvet i villans stora rum finns Dionysosmosaiken. Eftersom denna inte enkelt kunde flyttas från platsen, byggdes i stället ett museum runt mosaiken. Museet ritades av Klaus Renner och Heinz Röcke. Museets inre gårdar avspeglar dispositionen av den tidigare villan. Förutom Dionysosmosaiken, som är daterad till omkring 220–230 före Kristus, finns legionären Poblicius rekonstruerade gravmonument från omkring 40 före Kristus. Det finns också en stor samling av romerskt glas såväl som en uppsättning smycken från romersk tid och från medeltiden. Museet har många artefakter från vardagligt liv i det romerska Köln, inklusive porträtt, till exempel av den romerske kejsaren Augustus och hans maka.

Kölnerdomen (tyska: Kölner Dom. Officiellt Hohe Domkirche St. Peter und Maria), är en romersk-katolsk katedral i Köln i Tyskland, byggd mellan 1248 och 1880, vilket innebär en byggnadstid på 632 år. De två tornen är båda 157 meter höga, vilket gjorde Kölnerdomen till världens högsta byggnad under fyra år till dess Washingtonmonumentet blev klart. Domen har än idag världens största kyrkliga västfasad (huvudfasaden med tornen). I det södra tornet hänger 8 kyrkklockor, varav den största, Petersglocke, är en av världens största. En spiraltrappa i södra tornet, på 533 trappsteg, leder till utsiktsplattformen cirka 98 meter ovan mark. Kölnerdomen är domkyrka i Kölns katolska ärkestift, där biskopsstolen för ärkebiskopen av Köln finns.

Köln Hauptbahnhof är den största järnvägsstationen i Köln och ligger i stadens centrum vid Kölnerdomen. Den har dagligen omkring 280 000 resenärer. Mot sydost leder spåren i en snäv kurva in på Hohenzollernbrücke över Rhen till Deutz.

Hansahochhaus är Tysklands första höghus, ritat av arkitekten Jacob Koerfer 1925 i Köln. Med sina 17 våningar var det under kort tid det högsta höghuset i Europa. Den första Saturn-marknaden öppnades 1962 av makarna Waffenschmidt i Köln. Den första butiken var i Hansahochhaus.

Museum Ludwig är ett tyskt konstmuseum för samtida och modern konst i Köln. Museet har en utställningsyta på 8000 m² och ligger i samma byggnad som stadens filharmoni. Förutom på samtida konst ligger fokus på verk från tysk expressionism, rysk avantgarde, popkonst, abstrakt konst och surrealism. Museet har även Tysklands största Picassosamling.

Heinrich-Böll-Platz är ett torg vid Kölnerdomen i Köln i Tyskland. Heinrich-Böll-Platz ligger något öster om Kölnerdomens kor och sträcker sig till nära stranden av floden Rhen med parken Rheingarten. Den är byggd ovanpå taket på Kölner Philharmonies konsertsal och andra lokaler. Vid dess södra sida ligger Museum Ludwig. Från platsen nås, på samma nivå, gångbanan på järnvägsbron Hohenzollernbrücke, som leder över till förstaden Deutz på östra stranden av Rhen. Från platsen nås också med trappor och zigzag-formade ramper Rheingarten och Rhens strand. Platsens läge överensstämmer ungefär med det nordöstra hörnet av stadsmuren till den romerska provinshuvudstaden Colonia Agrippina från första århundradet efter Kristus. Från 1000-talet låg öster om Kölnerdomens kor kyrkan Sankt Maria ad Gradus ("Den heliga Maria vid trappan"). Denna kyrka hade en roll i samband med de omfattande pilgrimsfärderna till Köln. Denna kyrka avsakraliserades såsom överflödig efter Napoleons ockupation av Rhenlandet 1794, användes som lagerlokal ett antal år och revs slutligen från 1817. Under de första decennierna efter andra världskriget låg här, på en lägre nivå än idag, en bussterminal. Rhenstranden var därmed svårtillgänglig från Domplatsen, också på grund av genomfartsleden Rheinuferstrasse, som vid denna tid gick i marknivå. Kölns stad beslöt i mitten av 1970-talet att bebygga området sydost om domen med kulturbyggnader. Arkitektfirman Busmann + Haberer fick planeringsuppdraget 1975 och arbetade med landskapsarkitekten och från 1980 med skulptören och jordkonstnären Dani Karavan för att gestalta Domplatsen ovanpå Kölner Philharmonies konserthustak. Platsen blev färdig 1986. Dani Karavan arbetar i sina gestaltningar med skulpturer inlagda i en skapad omgivning. Således har han varierat markmaterialet på Heinrich-Böll-Platz så att det ska associera med torgets närmaste omgivning. Rött tegel överensstämmer med Museum Ludwigs fasadmaterial i söder, granit från Sardinien i gångar över torget med markmaterialet på Roncalliplatz i väster, gräs med Rheingarten och inlagd räls till järnvägsstationen och järnvägsbron i norr. Dani Karavan skapade för platsen också den stele- och portliknande skulpturen Ma'alot i platsens östra ände, något söder om förlängningen av kyrkans väst-östliga längdaxel. På grund av en felkonstruktion störs musikföreställningar av klickljud från skoklackar och av rullbrädor på Heinrich-Böll-Platz, varför en del av torget spärras av vid musikföreställningar.

Ma'alot är en skulptur av Dani Karavan på Heinrich Böll-Platz i Köln i Tyskland. Ma'alot var en del av den gestaltning av den nya Heinrich Böll-Platz, som blev klar 1986, och som genomfördes med hjälp av den israeliske jordkonstnären och skulptören Dani Karavan. Ordet Ma'alot är bibelhebreiskt och betyder närmast uppstigning, avstigning eller trappa. Det finns en association till "Shir ha Ma'alot" som betyder ungefär avstigningssång, och kan beteckna den sång som äldre tiders pilgrimer till Köln stämde upp i när de först fick Kölnerdomen i blickfältet. Ma'alot har formen av en port och är gjord i omväxlande band av granit och gjutjärn. Den står något söder om Kölnerdomens väst-östliga längdaxel, längst österut på Heinrich Böll-Platz vid trapporna ner till parken Rheingarten och Rhenstranden.