Amagertorv

Helligåndskirken eller Helligaandskirken (svenska: Den Helige Andes kyrka) är en kyrka i centrala Köpenhamn, vid Amagertorv, som är en del av Strøget. Intill kyrkan ligger Helligåndshuset. Kyrkan kallades ursprungligen omväxlande Helligaands, Helliggeist och Helliggæst på danska. Efter reformationen blev Helliggeist det vanligaste men 1881 fastställdes namnet genom en kunglig resolution till Helligåndskirken. Församlingen använder den äldre stavningen Helligaandskirken.

Medeltidsstaden, på danska Middelalderbyen, är det äldsta bebodda området i Danmarks nutida huvudstad Köpenhamn, och utgör den nordvästra delen av den Indre By. Staden København, som ursprungligen hette Havn, började sannolikt uppföras på 1000-talet och bestod av två bebyggda områden. Det ena låg i väster mellan nuvarande Mikkel Bryggersgade, Vestergade, Gammeltorv/Nytorv och Løngangsstræde och sträckte sig ner till ungefär den tidens strandlinje. Den andra, och mindre, bebyggelsen låg på vad nu är Kongens Nytorv, medan omgivande område bestod av sanka strandängar, där tecken tyder på att kreatur varit på bete. Sannolikt fanns en hamn vid nuvarande Højbro Plads. Jordvallar uppfördes runt medeltidsstaden som försvarsverk mot belägrande arméer. De började uppföras på Absalon Hvides tid under andra hälften av 1100-talet. De sträckte sig från Vester Voldgade över Nørre Voldgade förbi nuvarande Nørreport Station samt vidare åt sydost längs nuvarande Gothersgade. Utanför försvarsvallarna fanns en grävd stadsgrav. Staden hade då tre portar: Vesterport, Nørreport och Østerport. Østerport låg vid denna tid vid nuvarande Kongens Nytorv. Middelalderbyen låg vid Själlands låglänta södra kust, vid det smala sundet mot Amager. Kustlinjen gick söder om nuvarande Ladbrogade och ett kvarter söder om Østergade. I anslutning till medeltidsstaden låg också Slotsholmen, som först förbands med fastlandet med en färja, och så småningom med Højbro. Under de följande åren växte staden tio gånger i storlek. Ekonomin blomstrade tack vare den rikliga tillgången på sill i Öresund och handeln med denna. Salt sill exporterades till många delar av Europa för konsumtion under de katolska fasteperioderna, advents- och påskfastan. Vallarna förstärktes med en stenmur under 1200-talet. Från omkring 1290 måste all trafik till och från Köpenhamn passera en av stadens tre tullar eller, på fartyg, genom hamnen.

Helligåndshuset var ett katolskt kloster för män tillhörigt augustinorden i Köpenhamn i Danmark. Det grundades 1469, och upplöstes under reformationen i Danmark. Det grundades som hospital 1296, och sjukhuset och barnhemmet överläts 1469 på ett kloster, som sedan skötte det till 1530. Det var en av de första stora institutionerna i Köpenhamn och en del av stadens snabba expansion under 1200-talet.

Slotsholmskanalen är en kanal i centrala Köpenhamn i Danmark. Den ligger i förlängningen av Frederiksholms Kanal och skiljer Slotsholmen från fastlandet. Kanalen börjar vid bron Stormbroen och korsas av ytterligare fyra broar: Højbro, Holmens Bro, Børsbroen och Christian IV's Bro. Metrostationen Gammel Strand ligger delvis under Slotsholmskanalen.

Gråbrødretorv, tidigare Ulfeldts Plads, är ett torg vid Gråbrødrestræde i Indre By i Köpenhamn. Tätorten Köpenhamn uppstod på ett sluttande markområde runt Vestergade, mellan de nuvarande torgen Gammeltorv och Rådhuspladsen. Strax sydväst om Gammeltorv låg Köpenhamns äldsta kyrka Sankt Clemens Kirke. År 1238 inrättades ett gråbrödrakloster på den plats som idag Gråbrødretorv ligger på, efter det att grevinnan Ingerd af Regenstein hade donerat sin gård till klostret. Klostrets huvudbyggnad låg vid Klosterstræde. Klostret lades ned och revs delvis på 1530-talet i samband med reformationen och rikshovmästaren Corfitz Ulfeldt til Kogsbølle byggde därefter en gård till sig själv på en del av klostrets mark på hörnet mot nuvarande Kejsergade. Hans sonson Corfitz Ulfeldt dömdes 1663 i sin frånvaro till döden skyldig till landsförräderi, varefter den ulfeldtska gården revs 1664. Marken lades ut som offentlig plats, vilken fick namnet Ulfeldts Plads, och på mitten av platsen placerades en skampåle i sten i Ulfeldts namn. Den stod där till 1841 och finns numera utanför Nationalmuseet. År 1841 bytte platsen namn till Gråbrødretorv. År 1902 planterades där ett antal platanträd, efter det att Köpenhamns slaktarbod från mitten av 1800-talet rivits, varav ett står kvar idag. År 1971 restes en fontän av Sören Georg Jensen på torget.

Gråbrödraklostret i Köpenhamn, danska: Gråbrødre Kloster, var ett danskt kloster inom Franciskanorden i Köpenhamns nuvarande Indre By. Det grundades 1238 och lades ned 1530, några år före reformationen. Klostret grundades av tyska franciskanermunkar efter det att dottern till Jacob Sunesen Hvide, den tyska grevinnan Ingerd af Regenstein, donerat mark mitt i det område som utgjorde Köpenhamns medeltida bebyggelse. Huvudbyggnaden låg mot nuvarande Klosterstræde och klostrets mark innefattade nuvarande Gråbrødretorv och sträckte sig med en stor trädgård österut till Købmagergade. Gråbrödraklostret var Köpenhamns första, och till in på 1400-talet stadens enda, kloster. Det var det sjunde franciskanerklostret i Danmark efter det som grundats i Køge 1232. Det blev med tiden förmöget, på grund av gåvor, inklusive egendomar utanför staden. Huvudbyggnaden, som var stans största, var byggd i en fyrkant med fyra byggnadskroppar, användes också för representation, förhandlingar och officiella möten. Gråbröderna var tiggarmunkar och levde väldigt spartanskt, de offrade nästan all sin tid på att ta hand om de äldre och de sjuka såväl som för de fattiga i staden. Stadsborgarna utanför klostret däremot, menade att munkarna därinne levde ett liv i synd och överflöd, och redan sex år före reformationen i Danmark tvingades munkarna 1530 ut från klostret. Byggnaderna revs delvis och en del av trädgården användes till en ny gata. Återstående byggnader, som den till fängelse konverterade kyrkan, brann ned i Köpenhamns stadsbränder på 1700-talet. Kung Fredrik I beslöt 1532 att kloster, kyrka och avkastande fastigheter skulle övergå till en välgörenhetsstiftelse. Kvarvarande rester av byggnaderna finns bland annat en mur i Restaurant Peder Oxe i källaren till Gråbrødretorv 11 och rester från husmuren till klostrets härbärge i grannhuset Gråbrødretorv 13. Riksrådet Corfitz Ulfeldt til Kogsbølle uppförde en gård till sig själv på en del av klostrets mark på hörnet mot nuvarande Kejsergade. Efter det att hans sonson Corfitz Ulfeldt 1663 dömts till döden för landsförräderi, revs den ulfeldtska gården 1664, varefter marken lades ut som offentlig plats. Denna fick 1841 namnet Gråbrødretorv.

Strædet är en benämning på några samlade gator i Köpenhamn som löper mer eller mindre parallellt med sin större granne Strøget. Gågatan domineras av inredningsaffärer, antikaffärer och barnklädesaffärer samt konsthantverk och brukskonst i olika former. Strædet består av dessa gator: Farvergade Kompagnistræde Læderstræde

Strøget är ett gångstråk i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Det är ett populärt turistmål och nämns ofta som världens längsta gågata. Strøget är ett namn som har rötter från 1890-talet. Strøget går mellan torgen Rådhuspladsen i väster och Kongens Nytorv i öster och är 1,1 kilometer långt. Det består av flera gator och torg: Frederiksberggade Gammeltorv och Nytorv Nygade Vimmelskaftet Amagertorv Østergade Strøget blev gågata på 1960-talet, då bilar börjat dominera Köpenhamns Indre By, vilken bestod av många äldre smågator. Kommunalpolitikerna införde 1962 på försök en gågata, som var Danmarks och en av världens första i sitt slag. Försöket permanentades 1964, och sedan dess har Strøget blivit en modell som ofta efterliknas på andra platser. Den danska arkitekten Jan Gehl var tongivande i skapandet av gågatan. Vid Kongens Nytorv ligger bland annat Det Kongelige Teater. Parallellt, norr om, löper Strædet.

Gammel Strand station är en järnvägsstation i centrum av Köpenhamn som används av Cityringen (M3) och linje M4 på Köpenhamns metro. Den invigdes 29 september 2019 i samband med öppningen av Cityringen. Den underjordiska stationen ligger rakt under gatan Holmens kanal och delvis under Slotsholmskanalen och har utgång mot Højbro plads. Väggarna är klädda med omväxlande blanka och matta kakel som tack vare belysningen ger en illusion av solglitter i vatten.

Bertel Thorvaldsens Plads är ett torg på Slotsholmen i Köpenhamn i Danmark. Det är uppkallat efter skulptören Bertel Thorvaldsen. Torget ligger mellan Thorvaldsens Museum, Christiansborgs slotts ridbaneanläggning och Slotsholmskanalen.

Højbro Plads är ett torg i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Det etablerades efter Köpenhamns brand 1795, då husen mellan Færgestræde och Højbrostræde röjdes för att åstadkomma en öppen plats, som kunde tjänstgöra som en brandgata. Detta område, och Adelgade, blev i början av 1800-talet centra för kriminalitet och häleri, och nuvarande Høybro Plads kallades "Tyvetorvet". Regeringen inrättade på 1810-talet en särskild väktarkår med skarpladdade vapen för att skapa lugn. Torget namngavs 1827 och har namn efter bron Højbro, som leder över till Slotsholmen. Flertalet hus vid torget är uppförda i nyklassicistisk stil efter branden. Vid slutet av 1800-talet blev Højbro Plads ett marknadstorg för handel med grönsaker och blommor. Biskop Absalons ryttarstaty av Vilhelm Bissen restes 1902 på torget.

Biskop Absalons ryttarstaty är en dansk ryttarskulptur av Vilhelm Bissen. Den restes 1902 av Köpenhamns kommun på Højbro Plads i Indre By i Köpenhamn. Biskop Absalon var Köpenhamns grundare. Beslutet om en staty togs i samband med 700-årsjubileet av Absalons död 1901. Konstnären Vilhelm Bissen utvaldes att skapa själva statyn och Martin Nyrop sockeln och fundamentet i söndrumsgnejs och röd tegelsten. På sockelns framsida står: 1128 ABSALON 1201. Runt om sockeln finns överst ett textband med inhuggen reliefskrift i versaler på tre sidor: Han var modig snild, of fremsynet / en ynder av lærdom / med ren vilje Danmarks trofaste søn. Sockeln är dekorerad med vikingaslingor samt simmande sill med hänvisning till Öresunds rikedom och roll som intäktskälla för staden Havn, som Köpenhamn då hette. Dessutom finns en vapensköld i terrakotta med ett kors och två nycklar till himlen med hänvisning till Absalons verk som biskop i Roskilde. Biskop Absalon är placerad så att han på sin häst skådar över Christiansborg på Slotsholmen, som är maktens centrum i Danmark. Han rider i hjälm och ringbrynja och med en stridsyxa i ena handen på en stegrande häst och skildras som stark och modig, överblickande den stad som han grundlade. Huvudet och överkroppen är vridna bortemot 90 grader åt höger, så att hans blick vänds mot Köpenhamns rådhus långt bort.