Strøget

Højbro Plads är ett torg i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Det etablerades efter Köpenhamns brand 1795, då husen mellan Færgestræde och Højbrostræde röjdes för att åstadkomma en öppen plats, som kunde tjänstgöra som en brandgata. Detta område, och Adelgade, blev i början av 1800-talet centra för kriminalitet och häleri, och nuvarande Høybro Plads kallades "Tyvetorvet". Regeringen inrättade på 1810-talet en särskild väktarkår med skarpladdade vapen för att skapa lugn. Torget namngavs 1827 och har namn efter bron Højbro, som leder över till Slotsholmen. Flertalet hus vid torget är uppförda i nyklassicistisk stil efter branden. Vid slutet av 1800-talet blev Højbro Plads ett marknadstorg för handel med grönsaker och blommor. Biskop Absalons ryttarstaty av Vilhelm Bissen restes 1902 på torget.

Biskop Absalons ryttarstaty är en dansk ryttarskulptur av Vilhelm Bissen. Den restes 1902 av Köpenhamns kommun på Højbro Plads i Indre By i Köpenhamn. Biskop Absalon var Köpenhamns grundare. Beslutet om en staty togs i samband med 700-årsjubileet av Absalons död 1901. Konstnären Vilhelm Bissen utvaldes att skapa själva statyn och Martin Nyrop sockeln och fundamentet i söndrumsgnejs och röd tegelsten. På sockelns framsida står: 1128 ABSALON 1201. Runt om sockeln finns överst ett textband med inhuggen reliefskrift i versaler på tre sidor: Han var modig snild, of fremsynet / en ynder av lærdom / med ren vilje Danmarks trofaste søn. Sockeln är dekorerad med vikingaslingor samt simmande sill med hänvisning till Öresunds rikedom och roll som intäktskälla för staden Havn, som Köpenhamn då hette. Dessutom finns en vapensköld i terrakotta med ett kors och två nycklar till himlen med hänvisning till Absalons verk som biskop i Roskilde. Biskop Absalon är placerad så att han på sin häst skådar över Christiansborg på Slotsholmen, som är maktens centrum i Danmark. Han rider i hjälm och ringbrynja och med en stridsyxa i ena handen på en stegrande häst och skildras som stark och modig, överblickande den stad som han grundlade. Huvudet och överkroppen är vridna bortemot 90 grader åt höger, så att hans blick vänds mot Köpenhamns rådhus långt bort.

Gammel Strand station är en järnvägsstation i centrum av Köpenhamn som används av Cityringen (M3) och linje M4 på Köpenhamns metro. Den invigdes 29 september 2019 i samband med öppningen av Cityringen. Den underjordiska stationen ligger rakt under gatan Holmens kanal och delvis under Slotsholmskanalen och har utgång mot Højbro plads. Väggarna är klädda med omväxlande blanka och matta kakel som tack vare belysningen ger en illusion av solglitter i vatten.

Slotsholmskanalen är en kanal i centrala Köpenhamn i Danmark. Den ligger i förlängningen av Frederiksholms Kanal och skiljer Slotsholmen från fastlandet. Kanalen börjar vid bron Stormbroen och korsas av ytterligare fyra broar: Højbro, Holmens Bro, Børsbroen och Christian IV's Bro. Metrostationen Gammel Strand ligger delvis under Slotsholmskanalen.

Sankt Nikolaj Kirke är en före detta kyrka mitt i centrala Köpenhamn. Byggnaden, som hör till Köpenhamns kommun, är numera sedan länge använd för profant bruk. Sedan några decennier tillbaka är den en konsthall som kallas Kunsthallen Nikolaj. Till 1 april 2006 var byggnaden officiellt även benämnd Nikolaj Udstillingsbygning, det vill säga "Nikolajs utställningsbyggnad". Idag visas i lokalen särskilt modern samtidskonst. Konsthallsbyggnaden består delvis av resterna av den tidigare kyrkan i främst det bevarade medeltida tornet.

Amagertorv är ett danskt långsträckt torg i Indre By i Köpenhamn. Amagertorv har fått sitt namn efter att bönder och fiskare från Amager tidigare använt torget för avsättning av sina varor. Amagertorv är i dag en del av gågatan Strøget. Torget finns omnämnt redan 1389 och då som Thiedeskemannegade (Tyskmannegade). Vid mitten av 1400-talet benämns det Fisketorvet. Namnet Amagertorv har använts sedan omkring 1472. På 1500- och 1600-talen användes torget också för större begivenheter och för riddarturneringar. På vardagar satte dock bönderna, fiskarna och deras varor prägel på torget. Under 1700-talet låg Köpenhamns största gästhus och restaurarang Store Lækkerbidsken vid torget. Efter Köpenhamns brand 1795 förändrades förhållandena. Då etablerades Højbro Plads, som en förlängning av Amagertorv. Torghandeln flyttades och torget blev mötesplats för väntande stadsbud. Det fanns då en pump på den plats där Storkespringvandet senare restes 1894, och där var där buden samlades.

För olika betydelser av "Blåtårn", se Blåtårn. Blåtårn (på svenska: "Blå tornet") var ett torn på Köpenhamns slott på Slotsholmen i Köpenhamn, som användes som fängelse. Slottet revs 1731–1732. Ett antal svenska kvinnor av frälse börd fördes under 1500-talet som fångar till Köpenhamn, där de levde i fängsligt förvar i Blåtårn. Därefter var "Blåtårn" namnet på en arrestbyggnad vid närliggande Frederiksholms kanal, vilken revs 1848.

Helligåndskirken eller Helligaandskirken (svenska: Den Helige Andes kyrka) är en kyrka i centrala Köpenhamn, vid Amagertorv, som är en del av Strøget. Intill kyrkan ligger Helligåndshuset. Kyrkan kallades ursprungligen omväxlande Helligaands, Helliggeist och Helliggæst på danska. Efter reformationen blev Helliggeist det vanligaste men 1881 fastställdes namnet genom en kunglig resolution till Helligåndskirken. Församlingen använder den äldre stavningen Helligaandskirken.

Köpenhamns slott var ett danskt kungligt slott, som låg på Slotsholmen i Köpenhamn mellan omkring 1370 och 1731. Det låg på samma plats som både den tidigare Absalons borg och nuvarande Christiansborg Slot. Köpenhamns slott kom i kungamaktens ägo 1417 under Erik av Pommern. Från mitten av 1400-talet fungerade slottet som den danske kungens huvudresidens och säte för regeringen. Det revs 1731 och ersattes av Christiansborg Slot. Slottet låg under det nuvarande Christiansborgs huvudflygel. Ruinerna grävdes ut när Christiansborgs slott återuppbyggdes efter en brand i början av 1900-talet och förevisas under det återuppbyggda slottet.

Christiansborgs slott (danska: Christiansborg Slot) är en slottsbyggnad på ön Slotsholmen i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Christiansborgs slott hyser det danska parlamentet Folketinget, Danmarks statsministers kansli Statsministeriet och Danmarks högsta domstol Højesteret. Dessutom använder danska kungahuset fortfarande flera delar av Christiansborg, bland annat de kungliga representationslokalerna, Christiansborgs slottskyrka och De Kongelige Stalde. Det nuvarande slottet är det senaste i en lång rad av byggnader som stått på platsen sedan 1100-talet, och som sedan 1400-talet varit centralmaktens säte i Danmark. Byggnaden hyser fortfarande statsmaktens viktigaste institutioner och kallas ofta för Riksborgen eller helt enkelt Borgen. I centrum av byggnaden står ett stort fyrkantigt torn, med en sirligt utsmyckad spira i barockstil.

Medeltidsstaden, på danska Middelalderbyen, är det äldsta bebodda området i Danmarks nutida huvudstad Köpenhamn, och utgör den nordvästra delen av den Indre By. Staden København, som ursprungligen hette Havn, började sannolikt uppföras på 1000-talet och bestod av två bebyggda områden. Det ena låg i väster mellan nuvarande Mikkel Bryggersgade, Vestergade, Gammeltorv/Nytorv och Løngangsstræde och sträckte sig ner till ungefär den tidens strandlinje. Den andra, och mindre, bebyggelsen låg på vad nu är Kongens Nytorv, medan omgivande område bestod av sanka strandängar, där tecken tyder på att kreatur varit på bete. Sannolikt fanns en hamn vid nuvarande Højbro Plads. Jordvallar uppfördes runt medeltidsstaden som försvarsverk mot belägrande arméer. De började uppföras på Absalon Hvides tid under andra hälften av 1100-talet. De sträckte sig från Vester Voldgade över Nørre Voldgade förbi nuvarande Nørreport Station samt vidare åt sydost längs nuvarande Gothersgade. Utanför försvarsvallarna fanns en grävd stadsgrav. Staden hade då tre portar: Vesterport, Nørreport och Østerport. Østerport låg vid denna tid vid nuvarande Kongens Nytorv. Middelalderbyen låg vid Själlands låglänta södra kust, vid det smala sundet mot Amager. Kustlinjen gick söder om nuvarande Ladbrogade och ett kvarter söder om Østergade. I anslutning till medeltidsstaden låg också Slotsholmen, som först förbands med fastlandet med en färja, och så småningom med Højbro. Under de följande åren växte staden tio gånger i storlek. Ekonomin blomstrade tack vare den rikliga tillgången på sill i Öresund och handeln med denna. Salt sill exporterades till många delar av Europa för konsumtion under de katolska fasteperioderna, advents- och påskfastan. Vallarna förstärktes med en stenmur under 1200-talet. Från omkring 1290 måste all trafik till och från Köpenhamn passera en av stadens tre tullar eller, på fartyg, genom hamnen.

Helligåndshuset var ett katolskt kloster för män tillhörigt augustinorden i Köpenhamn i Danmark. Det grundades 1469, och upplöstes under reformationen i Danmark. Det grundades som hospital 1296, och sjukhuset och barnhemmet överläts 1469 på ett kloster, som sedan skötte det till 1530. Det var en av de första stora institutionerna i Köpenhamn och en del av stadens snabba expansion under 1200-talet.