Köpenhamns slott

Christiansborgs slott (danska: Christiansborg Slot) är en slottsbyggnad på ön Slotsholmen i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Christiansborgs slott hyser det danska parlamentet Folketinget, Danmarks statsministers kansli Statsministeriet och Danmarks högsta domstol Højesteret. Dessutom använder danska kungahuset fortfarande flera delar av Christiansborg, bland annat de kungliga representationslokalerna, Christiansborgs slottskyrka och De Kongelige Stalde. Det nuvarande slottet är det senaste i en lång rad av byggnader som stått på platsen sedan 1100-talet, och som sedan 1400-talet varit centralmaktens säte i Danmark. Byggnaden hyser fortfarande statsmaktens viktigaste institutioner och kallas ofta för Riksborgen eller helt enkelt Borgen. I centrum av byggnaden står ett stort fyrkantigt torn, med en sirligt utsmyckad spira i barockstil.

Teatermuseet i Hofteatret är ett danskt teatermuseum, vilket inryms i ridbanan i Christiansborgs slott i Köpenhamn. Teatermuseet behandlar Danmarks teaterhistoria. Det grundades 1912 av privatpersoner och flyttade 1922 in i det tidigare Hofteater. Teatersalongen används också för uppläsningar, föredrag, konserter och mindre gästteaterföreställningar.

Slotsholmskanalen är en kanal i centrala Köpenhamn i Danmark. Den ligger i förlängningen av Frederiksholms Kanal och skiljer Slotsholmen från fastlandet. Kanalen börjar vid bron Stormbroen och korsas av ytterligare fyra broar: Højbro, Holmens Bro, Børsbroen och Christian IV's Bro. Metrostationen Gammel Strand ligger delvis under Slotsholmskanalen.

Bertel Thorvaldsens Plads är ett torg på Slotsholmen i Köpenhamn i Danmark. Det är uppkallat efter skulptören Bertel Thorvaldsen. Torget ligger mellan Thorvaldsens Museum, Christiansborgs slotts ridbaneanläggning och Slotsholmskanalen.

Slotsholmen är en ö i centrala Köpenhamn. Den 1 januari 2006 hade den enligt Danmarks statistik 24 invånare på sina 21 hektar och år 2020 hade invånartalet sjunkit till 18. Slotsholmen har sedan medeltiden varit säte för den centrala administrationen. På Slotsholmen ligger främst Christiansborgs slott, som inrymmer lokaler för Folketinget, Statsministeriet, Högsta domstolen och representationsvåningar för den danska monarkin. På Slotsholmen finns en lång rad viktiga departement, samt många kulturinstitutioner och museer, däribland Det Kongelige Bibliotek, Rigsarkivet, Krigsmuseet (Tøjhusmuseet), Teatermuseet, Thorvaldsens Museum och det danska judiska museet.

För olika betydelser av "Blåtårn", se Blåtårn. Blåtårn (på svenska: "Blå tornet") var ett torn på Köpenhamns slott på Slotsholmen i Köpenhamn, som användes som fängelse. Slottet revs 1731–1732. Ett antal svenska kvinnor av frälse börd fördes under 1500-talet som fångar till Köpenhamn, där de levde i fängsligt förvar i Blåtårn. Därefter var "Blåtårn" namnet på en arrestbyggnad vid närliggande Frederiksholms kanal, vilken revs 1848.

Gammel Strand station är en järnvägsstation i centrum av Köpenhamn som används av Cityringen (M3) och linje M4 på Köpenhamns metro. Den invigdes 29 september 2019 i samband med öppningen av Cityringen. Den underjordiska stationen ligger rakt under gatan Holmens kanal och delvis under Slotsholmskanalen och har utgång mot Højbro plads. Väggarna är klädda med omväxlande blanka och matta kakel som tack vare belysningen ger en illusion av solglitter i vatten.

Biskop Absalons ryttarstaty är en dansk ryttarskulptur av Vilhelm Bissen. Den restes 1902 av Köpenhamns kommun på Højbro Plads i Indre By i Köpenhamn. Biskop Absalon var Köpenhamns grundare. Beslutet om en staty togs i samband med 700-årsjubileet av Absalons död 1901. Konstnären Vilhelm Bissen utvaldes att skapa själva statyn och Martin Nyrop sockeln och fundamentet i söndrumsgnejs och röd tegelsten. På sockelns framsida står: 1128 ABSALON 1201. Runt om sockeln finns överst ett textband med inhuggen reliefskrift i versaler på tre sidor: Han var modig snild, of fremsynet / en ynder av lærdom / med ren vilje Danmarks trofaste søn. Sockeln är dekorerad med vikingaslingor samt simmande sill med hänvisning till Öresunds rikedom och roll som intäktskälla för staden Havn, som Köpenhamn då hette. Dessutom finns en vapensköld i terrakotta med ett kors och två nycklar till himlen med hänvisning till Absalons verk som biskop i Roskilde. Biskop Absalon är placerad så att han på sin häst skådar över Christiansborg på Slotsholmen, som är maktens centrum i Danmark. Han rider i hjälm och ringbrynja och med en stridsyxa i ena handen på en stegrande häst och skildras som stark och modig, överblickande den stad som han grundlade. Huvudet och överkroppen är vridna bortemot 90 grader åt höger, så att hans blick vänds mot Köpenhamns rådhus långt bort.

Frederiksholms Kanal är en kanal i centrala Köpenhamn i Danmark. Den ligger i förlängningen av Slotsholmskanalen och skiljer Slotsholmen från fastlandet. Kanalen börjar vid bron Stormbroen och slutar vid Langebro och korsas av de tre broarna Marmorbroen, Prinsens Bro och Bryghusbroen. Gatorna på båda sidor av kanalen heter också Fredriksholms Kanal. Nationalmuseet, Kongens Bryghus och flera ministerier har adress på Frederiksholms Kanal.

Højbro Plads är ett torg i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Det etablerades efter Köpenhamns brand 1795, då husen mellan Færgestræde och Højbrostræde röjdes för att åstadkomma en öppen plats, som kunde tjänstgöra som en brandgata. Detta område, och Adelgade, blev i början av 1800-talet centra för kriminalitet och häleri, och nuvarande Høybro Plads kallades "Tyvetorvet". Regeringen inrättade på 1810-talet en särskild väktarkår med skarpladdade vapen för att skapa lugn. Torget namngavs 1827 och har namn efter bron Højbro, som leder över till Slotsholmen. Flertalet hus vid torget är uppförda i nyklassicistisk stil efter branden. Vid slutet av 1800-talet blev Højbro Plads ett marknadstorg för handel med grönsaker och blommor. Biskop Absalons ryttarstaty av Vilhelm Bissen restes 1902 på torget.

Strøget är ett gångstråk i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Det är ett populärt turistmål och nämns ofta som världens längsta gågata. Strøget är ett namn som har rötter från 1890-talet. Strøget går mellan torgen Rådhuspladsen i väster och Kongens Nytorv i öster och är 1,1 kilometer långt. Det består av flera gator och torg: Frederiksberggade Gammeltorv och Nytorv Nygade Vimmelskaftet Amagertorv Østergade Strøget blev gågata på 1960-talet, då bilar börjat dominera Köpenhamns Indre By, vilken bestod av många äldre smågator. Kommunalpolitikerna införde 1962 på försök en gågata, som var Danmarks och en av världens första i sitt slag. Försöket permanentades 1964, och sedan dess har Strøget blivit en modell som ofta efterliknas på andra platser. Den danska arkitekten Jan Gehl var tongivande i skapandet av gågatan. Vid Kongens Nytorv ligger bland annat Det Kongelige Teater. Parallellt, norr om, löper Strædet.

Amagertorv är ett danskt långsträckt torg i Indre By i Köpenhamn. Amagertorv har fått sitt namn efter att bönder och fiskare från Amager tidigare använt torget för avsättning av sina varor. Amagertorv är i dag en del av gågatan Strøget. Torget finns omnämnt redan 1389 och då som Thiedeskemannegade (Tyskmannegade). Vid mitten av 1400-talet benämns det Fisketorvet. Namnet Amagertorv har använts sedan omkring 1472. På 1500- och 1600-talen användes torget också för större begivenheter och för riddarturneringar. På vardagar satte dock bönderna, fiskarna och deras varor prägel på torget. Under 1700-talet låg Köpenhamns största gästhus och restaurarang Store Lækkerbidsken vid torget. Efter Köpenhamns brand 1795 förändrades förhållandena. Då etablerades Højbro Plads, som en förlängning av Amagertorv. Torghandeln flyttades och torget blev mötesplats för väntande stadsbud. Det fanns då en pump på den plats där Storkespringvandet senare restes 1894, och där var där buden samlades.