Bertel Thorvaldsens Plads

Köpenhamns slott var ett danskt kungligt slott, som låg på Slotsholmen i Köpenhamn mellan omkring 1370 och 1731. Det låg på samma plats som både den tidigare Absalons borg och nuvarande Christiansborg Slot. Köpenhamns slott kom i kungamaktens ägo 1417 under Erik av Pommern. Från mitten av 1400-talet fungerade slottet som den danske kungens huvudresidens och säte för regeringen. Det revs 1731 och ersattes av Christiansborg Slot. Slottet låg under det nuvarande Christiansborgs huvudflygel. Ruinerna grävdes ut när Christiansborgs slott återuppbyggdes efter en brand i början av 1900-talet och förevisas under det återuppbyggda slottet.

Christiansborgs slott (danska: Christiansborg Slot) är en slottsbyggnad på ön Slotsholmen i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Christiansborgs slott hyser det danska parlamentet Folketinget, Danmarks statsministers kansli Statsministeriet och Danmarks högsta domstol Højesteret. Dessutom använder danska kungahuset fortfarande flera delar av Christiansborg, bland annat de kungliga representationslokalerna, Christiansborgs slottskyrka och De Kongelige Stalde. Det nuvarande slottet är det senaste i en lång rad av byggnader som stått på platsen sedan 1100-talet, och som sedan 1400-talet varit centralmaktens säte i Danmark. Byggnaden hyser fortfarande statsmaktens viktigaste institutioner och kallas ofta för Riksborgen eller helt enkelt Borgen. I centrum av byggnaden står ett stort fyrkantigt torn, med en sirligt utsmyckad spira i barockstil.

Teatermuseet i Hofteatret är ett danskt teatermuseum, vilket inryms i ridbanan i Christiansborgs slott i Köpenhamn. Teatermuseet behandlar Danmarks teaterhistoria. Det grundades 1912 av privatpersoner och flyttade 1922 in i det tidigare Hofteater. Teatersalongen används också för uppläsningar, föredrag, konserter och mindre gästteaterföreställningar.

Strædet är en benämning på några samlade gator i Köpenhamn som löper mer eller mindre parallellt med sin större granne Strøget. Gågatan domineras av inredningsaffärer, antikaffärer och barnklädesaffärer samt konsthantverk och brukskonst i olika former. Strædet består av dessa gator: Farvergade Kompagnistræde Læderstræde

Slotsholmskanalen är en kanal i centrala Köpenhamn i Danmark. Den ligger i förlängningen av Frederiksholms Kanal och skiljer Slotsholmen från fastlandet. Kanalen börjar vid bron Stormbroen och korsas av ytterligare fyra broar: Højbro, Holmens Bro, Børsbroen och Christian IV's Bro. Metrostationen Gammel Strand ligger delvis under Slotsholmskanalen.

Amagertorv är ett danskt långsträckt torg i Indre By i Köpenhamn. Amagertorv har fått sitt namn efter att bönder och fiskare från Amager tidigare använt torget för avsättning av sina varor. Amagertorv är i dag en del av gågatan Strøget. Torget finns omnämnt redan 1389 och då som Thiedeskemannegade (Tyskmannegade). Vid mitten av 1400-talet benämns det Fisketorvet. Namnet Amagertorv har använts sedan omkring 1472. På 1500- och 1600-talen användes torget också för större begivenheter och för riddarturneringar. På vardagar satte dock bönderna, fiskarna och deras varor prägel på torget. Under 1700-talet låg Köpenhamns största gästhus och restaurarang Store Lækkerbidsken vid torget. Efter Köpenhamns brand 1795 förändrades förhållandena. Då etablerades Højbro Plads, som en förlängning av Amagertorv. Torghandeln flyttades och torget blev mötesplats för väntande stadsbud. Det fanns då en pump på den plats där Storkespringvandet senare restes 1894, och där var där buden samlades.

Den Kongelige Mønt- og Medaillesamling, ursprungligen Det Kongelige Mønt- og Medaille-Kabinet (svenska: Den Kungliga Mynt- och Medaljsamlingen), är den danska huvudsamlingen av mynt, medaljer, sedlar, med mera. Samlingen blev 1781 en självständig institution, men har rötter tillbaka till Kongens Kunstkammer (Kungens konstkammare) från 1600-talet. Av gamla beskrivningar av konstkammaren kan man utläsa att mynten utgjorde upp till 75 procent av samlingen. År 1780 tillsattes en kommission för att samla in och ordna kungens mynt och medaljer. Detta ledde till att samlingen år 1784 inrymdes på Rosenborgs slott under namnet Det Kongelige Mynt- og Medaille-Cabinet. Stora ekskåp i Louis seize-stil tillverkades att rymma föremålen. Hovmannen och numismatikern Christian Frederik Numsen blev samlingens första direktör. År 1832 blev det allmänt tillträde till samlingen, som med Grundloven av år 1849 blev offentlig egendom. År 1867 överfördes samlingen till Prinsens Palæ, där den fick sitt nuvarande namn. Med upprättandet av Nationalmuseet 1892, blev samlingen en del av detta, och direktörsställningen reducerades till en tjänst som överinspektör. Under samlingens hela existens har privata donationer spelat en betydande roll. I den nutida samlingen ingår således de tidigare samlingarna från personer som Ole Worm, Otto Sperling (romerska mynt), Niels Foss (dansk-norska mynt) och C.G. Warmholtz (svenska mynt och medaljer). Även efter det att samlingen kommit i offentlig ägo har privata samlare satt sin prägel på den genom sina gåvor och testamentariska beslut, bland annat införlivades en stor del av Christian Jürgensen Thomsens unika samling av danska och europeiska medeltidsmynt i samlingen efter hans död 1865.

Klunkehjemmet är ett intakt bevarat högborgerligt hem beläget i Köpenhamn som idag visas som museum. Egendomen är byggd 1850 och ombyggd 1886 av ägaren grosshandlaren Rudolph Christensen (1849-1925) som tillsammans med sin familj bebodde och inredde den bevarade praktvåningen tre trappor upp. Våningen, som stod färdig år 1890, består av tio rum och kök och är nordens bäst bevarade miljö i tapetserarstil "klunkestil". Redan från början fanns badrum och vattenklosett och 1893 installerades elektriskt ljus. Anledningen till att den finns bevarad är att Christensens två döttrar förblev ogifta och bodde kvar i föräldrahemmet till deras frånfälle på 1960-talet. Redan på 1940-talet upptäckte konsthistorikern Tove Clemensen det även då unika hemmet då hon i tidningar annonserat efter bröllopsklänningar och fått svar av systrarna Christensen som hade moderns klänning i behåll. Tove Clemensen förstod direkt värdet av den Christenseska våningen då hon besökte systrarna och påtalade därför för dem värdet av att bevara den. Clemensen utförde sedan noggranna dokumentationer eftersom ingen trodde att det fanns resurser till att upprätta ett museum, men efter övertalning från museet testamenterade systrarna våningen till det närbelägna Nationalmuseet. Eftersom egendomen idag (2006) fortfarande är i samma familjs ägo kan det förhoppningsvis även i framtiden förbli museum. Det som gör Klunkehjemmet unikt förutom den höga kvalitén på möbler och fast inredning är att även samtliga textilier på möbler, draperingar och mattor är intakta. Textilierna utgör det kanske viktigaste inslaget i det sena 1800-talets inredning men har sällan bevarats.

Gammel Strand station är en järnvägsstation i centrum av Köpenhamn som används av Cityringen (M3) och linje M4 på Köpenhamns metro. Den invigdes 29 september 2019 i samband med öppningen av Cityringen. Den underjordiska stationen ligger rakt under gatan Holmens kanal och delvis under Slotsholmskanalen och har utgång mot Højbro plads. Väggarna är klädda med omväxlande blanka och matta kakel som tack vare belysningen ger en illusion av solglitter i vatten.

Helligåndskirken eller Helligaandskirken (svenska: Den Helige Andes kyrka) är en kyrka i centrala Köpenhamn, vid Amagertorv, som är en del av Strøget. Intill kyrkan ligger Helligåndshuset. Kyrkan kallades ursprungligen omväxlande Helligaands, Helliggeist och Helliggæst på danska. Efter reformationen blev Helliggeist det vanligaste men 1881 fastställdes namnet genom en kunglig resolution till Helligåndskirken. Församlingen använder den äldre stavningen Helligaandskirken.

Frederiksholms Kanal är en kanal i centrala Köpenhamn i Danmark. Den ligger i förlängningen av Slotsholmskanalen och skiljer Slotsholmen från fastlandet. Kanalen börjar vid bron Stormbroen och slutar vid Langebro och korsas av de tre broarna Marmorbroen, Prinsens Bro och Bryghusbroen. Gatorna på båda sidor av kanalen heter också Fredriksholms Kanal. Nationalmuseet, Kongens Bryghus och flera ministerier har adress på Frederiksholms Kanal.

Medeltidsstaden, på danska Middelalderbyen, är det äldsta bebodda området i Danmarks nutida huvudstad Köpenhamn, och utgör den nordvästra delen av den Indre By. Staden København, som ursprungligen hette Havn, började sannolikt uppföras på 1000-talet och bestod av två bebyggda områden. Det ena låg i väster mellan nuvarande Mikkel Bryggersgade, Vestergade, Gammeltorv/Nytorv och Løngangsstræde och sträckte sig ner till ungefär den tidens strandlinje. Den andra, och mindre, bebyggelsen låg på vad nu är Kongens Nytorv, medan omgivande område bestod av sanka strandängar, där tecken tyder på att kreatur varit på bete. Sannolikt fanns en hamn vid nuvarande Højbro Plads. Jordvallar uppfördes runt medeltidsstaden som försvarsverk mot belägrande arméer. De började uppföras på Absalon Hvides tid under andra hälften av 1100-talet. De sträckte sig från Vester Voldgade över Nørre Voldgade förbi nuvarande Nørreport Station samt vidare åt sydost längs nuvarande Gothersgade. Utanför försvarsvallarna fanns en grävd stadsgrav. Staden hade då tre portar: Vesterport, Nørreport och Østerport. Østerport låg vid denna tid vid nuvarande Kongens Nytorv. Middelalderbyen låg vid Själlands låglänta södra kust, vid det smala sundet mot Amager. Kustlinjen gick söder om nuvarande Ladbrogade och ett kvarter söder om Østergade. I anslutning till medeltidsstaden låg också Slotsholmen, som först förbands med fastlandet med en färja, och så småningom med Højbro. Under de följande åren växte staden tio gånger i storlek. Ekonomin blomstrade tack vare den rikliga tillgången på sill i Öresund och handeln med denna. Salt sill exporterades till många delar av Europa för konsumtion under de katolska fasteperioderna, advents- och påskfastan. Vallarna förstärktes med en stenmur under 1200-talet. Från omkring 1290 måste all trafik till och från Köpenhamn passera en av stadens tre tullar eller, på fartyg, genom hamnen.