Pauliskolan

Malmö synagoga (hebreiska: בית הכנסת של מאלמו) uppbyggd och invigd år 1903, ritad av malmöarkitekten John Smedberg. Synagogbyggnaden är en av de få återstående synagogor i Europa som är byggd i morisk stil då de flesta sådana förstördes under Kristallnatten 1938. Ytterväggarna i synagogan pryds av lotusblommor, och talet åtta upprepas i dekoren, "Herrens tal". Templet helgades på åtta dagar. Vid invigningen av Malmö synagoga var den Malmös första icke-kristna gudstjänstlokal. Krav från församlingen när den skulle byggas var plats för 200 personer, bostad för vaktmästaren, och ett mikve, rituellt bad. Slutsumman för byggandet blev runt 65 500 kronor i dåtidens penningvärde, vilket motsvarar cirka 3 miljoner kronor idag. Först engagerades den judiska arkitekten Aron Krenzisky för att rita synagogan, men då hans förslag ansågs för dyrt gick frågan vidare till Smedberg, vars fru Nanna Jacobson var medlem i församlingen. När synagogan fyllde 100 år utkom en jubileumsbok, Templets sten föll på Föreningsgatan. Malmö synagoga 100 år, författad av Jan Mark och Claes Fürstenberg, samt bilder av Merja Diaz. Gudstjänstordningen i denna synagoga är ortodox. Studiebesök är välkomna, om man anmäler det hos församlingen i förväg. Under en natt i juli 2010 exploderade en kraftig typ av smällare på synagogans trappa. Händelsen rubricerades som skadegörelse av polisen, trots att det inte fanns några synliga skador på byggnaden.

Malmö latinskola är en latinskola och gymnasieskola i Malmö med sitt ursprung i en kyrkskola som startade 1406 vid S:t Petri kyrka. Skolan bar mellan 1928 och 1959 namnet Högre allmänna läroverket för gossar i Malmö.

För Malmös nya konserthus, se Malmö Live Malmö konserthus invigdes 1985. Arkitekt var Sten Samuelson. Huset var hemmaarena för Malmö symfoniorkester. Konsertlokalen hade plats för 1 200 åhörare. Huset användes även för kongress- och konferensverksamhet. Konserthuset var beläget i stadsdelen Lugnet och hade adressen Föreningsgatan 35, vid korsningen med Amiralsgatan. Det låg centralt, inte långt från Triangeln. 2018 byggs lokalerna om till arbetsförmedling.

Drottninggatan är en huvudgata i Malmö. Gatan tillkom i samband med planeringen av Rörsjöstaden på 1870-talet och namngavs 1878. Den sträckte sig ursprungligen från Kaptensgatan längs Rörsjökanalen och vidare till Östra Förstadsgatan. År 1901 förlängdes gatan i väster fram till Södra Förstadsgatan, vilket innebar att Norra Tvärgatan försvann. År 1961 blev Drottninggatan en av huvudinfarterna till centrala Malmö, då den via Hornsgatan anslöts till Stockholmsvägen. Detta skedde genom Drottninggatans förlängning i öster fram till Fredsgatan, varigenom hela kvarteret Olof samt tre lokalgator, Västra och Östra Dalgatan samt Gropgatan försvann. Dessa tre gator var kända sedan 1877 (stadsingenjör Georg Gustafssons karta över Östra Förstaden). De båda Dalgatorna var uppkallade efter Sumpadal, en tidigare ängsmark i området. Gropgatan var en förbindelse mellan dessa två gator, strax söder om Fredsgatan.

Malmö stadshus uppfördes 1983–85 i korsningen Föreningsgatan/Torpgatan är ritat av professor Sten Samuelson. Byggnaden inrymmer huvuddelen av kommunförvaltningen för Malmö stad. Tidigare fanns Stadens kontorshus, ofta kallat "gamla stadshuset", uppfört vid Amiralsgatan 1922–24 efter ritningar av August Ewe och Carl Melin. Frågan om ett nytt stadshus hade diskuterats sedan 1962 och flera förslag med olika placeringar hade utarbetats innan beslutet om den nuvarande byggnaden togs under ledning av kommunstyrelsens dåvarande ordförande, Nils Yngvesson.

Landsstatshuset i Malmö uppfördes 1972–1974 i anslutning till Malmöhus läns länsstyrelses befintliga byggnad. Arkitekt var Bernt Nyberg. Den nya byggnaden erbjöd lokaler för en snabbt ökande statlig administration. Utformningen med utanpåliggande ventilationstrummor dikterades av en önskan om maximal flexibilitet utan onödiga invändiga installationer.

Kungsgatan är en gata i Rörsjöstaden i Malmö. Kungsgatan började anläggas 1876 enligt en stadsplan av stadsingenjören Georg Gustafsson som en boulevard i samband med tillkomsten av Rörsjöstaden. Den namngavs 1878 och utbyggdes i etapper fram till 1907, då den sträckte sig från Kaptensgatan till Östra Förstadsgatan. Till följd av rivningarna i de östra delarna av Gamla staden under 1960- och 1970-talet flyttade gatuprostitutionen till Kungsgatan. För att få bort denna verksamhet trafiken delades gatan i slutet av 1970-talet upp i mindre smågator.

Mellersta Förstadsskolan är en grundskolebyggnad på Föreningsgatan 42 i Malmö, invigd år 1900. Skolan i rött tegel med band av natursten uppfördes i klassisk stil som en av flera skolor i den växande industristadens ytterkanter. Den ritades av stadsarkitekt Salomon Sörensen, som även ritat fler skolbyggnader i staden, och invigdes som folkskola 1900. Vid sidan av huvudbyggnaden med 33 klassrum och en ursprunglig badinrättning i källaren finns en mindre gymnastikbyggnad, som från början även tjänade som lärarbostad. Efterhand övergick folkskolan till modernare formen grundskola för yngre elever. I samband med miljonprogrammets uppförande av nya stadsdelar stängdes Mellersta Förstadsskolan på 1970-talet och kom sedan att användas för vårdutbildning. Då man i mitten av 1990-talet skulle starta Konsthögskolan i Malmö byggdes skolan om till dess säte under ledning av White arkitekter i Malmö och invigdes 1995. Den tidigare gymnastikbyggnaden användes som skolans annex och verkstad/utställningshall. Snart, framför allt efter den stora flyktingkrisen 2015, ökade behovet av skolbyggnader för grundskolan kraftigt. Därför beslöt kommunen att, trots protester från Konsthögskolan, återigen göra om den gamla skolbyggnaden till grundskolebyggnad och 2018 flyttade Konsthögskolan till andra lokaler i staden. Hösten 2019 återinvigdes skolan, nu som högstadieskola. I och omkring skolan spelade Bo Widerberg 1994 in stora delar av sin sista film, Lust och fägring stor.

Rooseum var en konsthall i Malmö. Rooseum grundades av Fredrik Roos och drevs 1988–2006 av först Fredrik Roos, och efter dennes död 1991 av en stiftelse med Malmö kommun, familjen Roos och det danska konstmuseet Louisiana som huvudmän. Anna Palmqvist var konsthallens förste chef och andra chefer var Lars Nittve (1990–1995), Bo Nilsson (1996–2000) och Charles Esche (2001–2006). Huset byggdes om 2009 för att inhysa Moderna museet Malmö.

Kamrergatan är en mindre gata i de centralare delarna av Malmö, belägen i delområdet Västra Sorgenfri och stadsområde Norr. Den sträcker sig från Föreningsgatan (men ej längre ansluten till denna) mot sydost till S:t Knuts väg. Vid gatan finns det mestadels bostäder i flervåningshus. Dock återfinns enstaka butiker, frisör och bilförsäljning. Kamrergatan finns på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882 och namnet fastställdes 1889. Den fick sitt namn efter kronouppbördskamrer Anders Herman Laurell (1844-1916), som från 1875 tillsammans med disponent Axel Albert Edgren (1845-88) var ägare till en jordlott där Kamrergatan (och Disponentgatan) kom att gå fram. År 1932 förlängdes Kamrergatan från S:t Knuts väg fram till Mäster Palmsgatan. Denna nya sträcka erhöll dock 1974 namnet Bokhållaregatan, vars namn är inspirerat av Kamrergatan utan att åsyfta någon bestämd person.

Södra Promenaden är en trädplanterad gata längs södra stadskanalen i centrala Malmö. Den sträcker sig från Malmborgsgatan nära Gustav Adolfs torg i väster till Östra Promenaden i öster. Efter att stadens befästningsverk raserats fastställde Kungl. Maj:t 1811 en stadsplan, vilken bland annat innebar att trädplanteringar skulle anläggas dels från bastionen Uppsala österut, dels innanför de östra och södra delarna av den nyanlagda stadskanalen. Dessa trädplanteringar utfördes delvis 1806–14 och förändrades 1842–43. År 1864 fastställdes gatunamnet Södra Promenaden för hela sträckan från Torggatan och österut och namnet Östra Promenaden för sträckan längs östra stadskanalen och genom beslut av stadsfullmäktige 1876 och 1877 ordnades förhållandena längs dessa planteringar. År 1901 utgick namnet Södra Promenaden för sträckan väster om Kanalgatan och ersattes av Södra Vallgatan. År 1962 utgick namnet för parken öster om Kanalgatan, vilken erhöll namnet Södertullsparken. År 1988 utgick detta namn och parkens västra del erhöll namnet Raoul Wallenbergs park och den östra Altonaparken.

Torpgatan är en gata inom delområdet Rådmansvången i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från August Palms plats till Spångatan. Namnet Torpgatan fastställdes 1889. Gatan har fått sitt namn efter sommarvillan LB-torp, som var uppförd omkring 1840 och uppkallad efter handlanden Lars Petter Kruse (1797–1883) och hans maka Ingrid Brita Holmgren (1797–1871). Efter Kruses frånfälle var villan 1887–1893 "lustpark". Gatan sträckte sig ursprungligen från Föreningsgatan till Spångatan, men till följd av den omgestaltning som skedde i samband med byggandet av Malmö stadshus är den numera en återvändsgata och slutar i norr vid August Palms plats.