place

Södra Promenaden, Malmö

AlléerGator i Malmö
Södra Promenaden, Malmö
Södra Promenaden, Malmö

Södra Promenaden är en trädplanterad gata längs södra stadskanalen i centrala Malmö. Den sträcker sig från Malmborgsgatan nära Gustav Adolfs torg i väster till Östra Promenaden i öster. Efter att stadens befästningsverk raserats fastställde Kungl. Maj:t 1811 en stadsplan, vilken bland annat innebar att trädplanteringar skulle anläggas dels från bastionen Uppsala österut, dels innanför de östra och södra delarna av den nyanlagda stadskanalen. Dessa trädplanteringar utfördes delvis 1806–14 och förändrades 1842–43. År 1864 fastställdes gatunamnet Södra Promenaden för hela sträckan från Torggatan och österut och namnet Östra Promenaden för sträckan längs östra stadskanalen och genom beslut av stadsfullmäktige 1876 och 1877 ordnades förhållandena längs dessa planteringar. År 1901 utgick namnet Södra Promenaden för sträckan väster om Kanalgatan och ersattes av Södra Vallgatan. År 1962 utgick namnet för parken öster om Kanalgatan, vilken erhöll namnet Södertullsparken. År 1988 utgick detta namn och parkens västra del erhöll namnet Raoul Wallenbergs park och den östra Altonaparken.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Södra Promenaden, Malmö (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Södra Promenaden, Malmö
Södra Promenaden, Malmö Gamla Staden (Norr)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Södra Promenaden, MalmöLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.603219444444 ° E 13.006738888889 °
placeVisa på kartan

Adress

Södra Promenaden 51
211 37 Malmö, Gamla Staden (Norr)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Södra Promenaden, Malmö
Södra Promenaden, Malmö
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Malmö hospital

Malmö hospital var ett sjukhus i Malmö, som var verksamt mellan 1528 och 1928. Malmö hospital grundades 1528 efter beslut av den danske kungen Frederik I. Han beslöt då att Malmö stad skulle ta över Gråbrödraklostret och Helgeandshuset i Malmö, vilka stängts, och ansvara för det tidigare hospitalets skötsel och drift. Hospitalet förlades till det övertagna Gråbrödraklostret i nuvarande Kungsparken. På 1600-talet flyttades det till kvarteret Rundeln vid Rundelsgatan. Genom beslut 1529 erhöll magistraten rätt att disponera avkastningen av alla de hus, gårdar och jordar som förut donerats till klostren. Hospitalet drev egentlig sjukvård bara i mycket begränsad omfattning, utan begränsade sin verksamhet till omsorg om fattiga sinnessjuka. Från 1766 ålades hospitalen att främst ta hand om sinnessjuka, obotligt sjuka och personer med smittosamma sjukdomar eller andra som de vid denna tid inrättade lasaretten ej kunde hjälpa. Kungl. Maj:t beslöt 1774 att ett större hospital skulle inrättas i varje residensstad och att de mindre hospitalen skulle dras in. Trelleborgs hospital hade inlemmats i Malmö hospital redan 1619 och Helgeandshuset i Lund inlemmades 1774, Ystads hospital 1779 och Landskrona hospital 1795. Malmö hospital blev centralt sinnessjukhus för södra Sverige. Uppgiften som sådant centralhospital överflyttades till det nyuppförda Sankt Lars sjukhus i Lund 1879. Från 1756 underställdes Malmö hospital och andra hospital den nyinrättade centrala myndigheten "Riksens ständers hospitals- och barnhusdeputation". Deputationen upplöstes 1765 och en överdirektion tillsattes 1766. Från 1773 skötte två serafimerriddare tillsynen, vilka 1787 ersattes av Serafimerordensgillet, vilket hade överinseende över både lasarett och hospital. År 1878 förstatligades hospitalen och deras egendom under Sundhetskollegiet, vilket från 1878 benämndes Kungliga Medicinalstyrelsen. Malmö hospital fanns fram till 1928, då Malmö Östra sjukhus öppnade.

Djäknegatshusen
Djäknegatshusen

Djäknegatshusen är sju byggnader längs Djäknegatan i Malmö som byggnadsminnesförklarades 1997. Husen ligger på smala tomter vars indelning härstammar från 1400-talet eller tidigare. De har fått namn efter de djäknar eller elever, som lärde sig vid Malmö Latinskola, vilken hade grundats 1406. Tomtgränser kan följas tillbaka till 1400-talets början. Djäknegatan 3 - 5, kvarteret von Conow 47, består av två gatuhus med affärer och bostäder. Det ena byggdes i två våningar 1848 men fick ytterligare en våning 1893. Det andra uppfördes i två våningar 1817. Fasadens utformning är från 1886. Djäknegatan 7, kvarteret von Conow 38, byggdes 1794 i en våning. 1926 tillkom en mansardvåning och då gjordes bottenvåningen om från bostad till affärslokal. I den södra delen finns en källare som ursprungligen tillhörde ett medeltida hus. I huset finns idag Teater 23. Djäknegatan 9, kvarteret von Conow 37, består av ett gatuhus och flera gårdshus. Gatuhuset har två våningar med bostad och affärer, samt en inredd mansardvåning. Det uppfördes under första halvan av 1800-talet och genomgick ombyggnader 1863 och 1918. Djäknegatan 11, kvarteret von Conow 36, har gatu- och gårdshus i två våningar. Det uppfördes före 1857 och byggdes om 1871. Skyltfönstret tillkom 1917. Djäknegatan 15, kvarteret von Conow 34, har ett gatuhus i klassicerande stil från 1882. Tegeltaket fick en kupa i plåt 1925. Samma år bygges gårdshuset från 1882 om till glasmästeri. Djäknegatan 17, kvarteret von Conow 33, är ett trevåningshus från 1898 med inredd mansardvåning. Till fastigheten hör även ett gårdshus.