Mellersta Förstadsskolan

Föreningsgatan är en gata i centrala Malmö. Sträckningen förekommer på kartor redan från slutet av 1600-talet. Den utgjorde en förbindelselänk mellan Lundavägen och den dåvarande landsvägen västerut, Rönneholmsvägen. Den förenade (därav namnet) Östra Förstaden och Södra Förstaden, det vill säga nuvarande Värnhemstorget och Triangeln. Gatunamnet Föreningsgatan fastställdes 1878 och dess utbyggnad till stadsgata inleddes 1881. Föreningsgatan kantas främst av bostadshus från början av 1900-talet, några med butiker och restauranger i bottenplan. Gatan utgör gräns mellan delområdena Rörsjöstaden i nordväst och Västra Sorgenfri i sydöst, bägge i stadsdel Centrum. Längs gatan återfinns f.d Lachmannska badet, f.d. Södra Saluhallen i Malmö (numera livsmedelsaffär), Malmö stadshus, Betaniakyrkan i Malmö, Malmö synagoga, Pauliskolan, Konsthögskolan i Malmö, S:t Pauli norra kyrkogård med judisk gravplats, samt Rörsjöskolan.

Västra Sorgenfri är ett bostadsområde i stadsdelarna Centrum och Södra Innerstaden, Malmö. Västra Sorgenfri ligger mellan Föreningsgatan och Nobelvägen, norr om Amiralsgatan. Områdets norra gräns löper norr och öster om Sankt Pauli norra kyrkogård (utmed Industrigatan och Sankt Knuts väg) samt norr om Sankt Pauli mellersta kyrkogård. Den halva av Västra Sorgenfri som ligger nordväst om Sankt Knuts väg, samt Sankt Pauli mellersta kyrkogård (sydöst om Sankt Knuts väg) tillhör stadsdelen Centrum. Av detta område består den nordöstra delen av kyrkogårdarna Sankt Pauli norra kyrkogård och Sankt Pauli mellersta kyrkogård medan den sydvästra delen består av bostäder från början av 1900-talet. Vid hörnet Amiralsgatan-Föreningsgatan finns två kvarter med sekelskiftesarkitektur som skapar en kraftfull miljö. Vidare finns ett antal sammanlänkade hus från skilda tidsepoker som ytterligare framhäver stenstadskaraktären. Kring Sankt Knuts torg finns ett antal stora kvarter med tjugotalsklassicerande bebyggelse. Ut mot gatorna har de slutna fasadräckor medan gårdarna är stora och grönskande. Här finns även Konsthögskolan, samt Filifjonkans, Björkhagens, Almens förskola och Judiska förskolan, som ligger vid Synagogan på Föreningsgatan. Den halva av Västra Sorgenfri som ligger sydöst om Sankt Knuts väg tillhör stadsdelen Södra Innerstaden. Förutom Ett hus byggt 1989, Sorgenfriskolan (F-9) och Sorgenfri idrottsplats består området av flerbostadshus från första halvan av 1900-talet. Här finns en mindre stadsdel med lägre hus. Området har Malmös första lamellhus, från 1927. Trädgårdar och grönska utgör ett betydande inslag i miljön. En del god funktionalistisk bebyggelse finns också i området. Namnet kommer från Sorgenfrigården, som var uppkallad efter Sorgenfri slott i Danmark.

Kungsgatan är en gata i Rörsjöstaden i Malmö. Kungsgatan började anläggas 1876 enligt en stadsplan av stadsingenjören Georg Gustafsson som en boulevard i samband med tillkomsten av Rörsjöstaden. Den namngavs 1878 och utbyggdes i etapper fram till 1907, då den sträckte sig från Kaptensgatan till Östra Förstadsgatan. Till följd av rivningarna i de östra delarna av Gamla staden under 1960- och 1970-talet flyttade gatuprostitutionen till Kungsgatan. För att få bort denna verksamhet trafiken delades gatan i slutet av 1970-talet upp i mindre smågator.

Kamrergatan är en mindre gata i de centralare delarna av Malmö, belägen i delområdet Västra Sorgenfri och stadsområde Norr. Den sträcker sig från Föreningsgatan (men ej längre ansluten till denna) mot sydost till S:t Knuts väg. Vid gatan finns det mestadels bostäder i flervåningshus. Dock återfinns enstaka butiker, frisör och bilförsäljning. Kamrergatan finns på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882 och namnet fastställdes 1889. Den fick sitt namn efter kronouppbördskamrer Anders Herman Laurell (1844-1916), som från 1875 tillsammans med disponent Axel Albert Edgren (1845-88) var ägare till en jordlott där Kamrergatan (och Disponentgatan) kom att gå fram. År 1932 förlängdes Kamrergatan från S:t Knuts väg fram till Mäster Palmsgatan. Denna nya sträcka erhöll dock 1974 namnet Bokhållaregatan, vars namn är inspirerat av Kamrergatan utan att åsyfta någon bestämd person.

Landsstatshuset i Malmö uppfördes 1972–1974 i anslutning till Malmöhus läns länsstyrelses befintliga byggnad. Arkitekt var Bernt Nyberg. Den nya byggnaden erbjöd lokaler för en snabbt ökande statlig administration. Utformningen med utanpåliggande ventilationstrummor dikterades av en önskan om maximal flexibilitet utan onödiga invändiga installationer.

Sankt Pauli kyrka är en kyrkobyggnad i Malmö i Lunds stift. Den är sedan 2014 församlingskyrka i Malmö S:t Johannes församling. Kyrkan är en sexkantig centralkyrka i gult tegel. Den ritades av Emil Viktor Langlet, började byggas 1879 av Byggmästare Mortensen, Malmö och stod färdig år 1882. Insidan dekorerades rikt av målarmästare Borggrén. Kyrkan är försedd med torn i mitten. Detta torn omges av sammanlagt 12 mindre torn. Kyrkorummet har stor rymd. Under två av de fem läktarna har dopkapell och andaktskapell inretts. Kyrkans målade glasfönster tillkom under 1950-talet. Sydost om kyrkan ligger Sankt Pauli norra, mellersta och södra kyrkogårdar.

Malmö S:t Pauli församling var en församling i Malmö Norra kontrakt i Lunds stift. Församlingen låg i Malmö kommun i Skåne län och utgjorde ett eget pastorat. Församlingen uppgick 2014 i Malmö S:t Johannes församling med en mindre del till Husie församling.

Malmö Sankt Pauli distrikt är ett distrikt i Malmö kommun och Skåne län. Distriktet ligger i centrala Malmö.

Pauliskolan, förut Pauli Gymnasium, är en gymnasieskola belägen i centrala Malmö. Skolan har sitt ursprung i Tekniska elementarskolan, grundad 1853 som Sveriges första tekniska läroverk, och Tekniska söndags- och aftonskolan, grundad samma år, vilka skolor 1855 förenades under gemensam styrelse. År 1896, då dessa skolor flyttade in nya lokaler vid Kungsgatan i Rörsjöstaden, ändrades namnet på söndags- och aftonskolan till Tekniska yrkesskolan. År 1908 tillkom en utbyggnad för yrkesskolan vid Löjtnantsgatan och Föreningsgatan. Namnet ändrades så till Högre tekniska läroverket. År 1966 namnändrades det dåvarande tekniska läroverket till Pauliskolan. År 2006 genomfördes en sammanslagning av Pauliskolan, Öresundsgymnasiet och Bernadottegymnasiet; då ändrades namnet till Pauli gymnasium. Sommaren 2013 återtog Pauli gymnasium namnet Pauliskolan. Skolan erbjuder nu gymnasieutbildningarna teknikprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet samt kommunal vuxenutbildning (Komvux) i Malmö Pauli. Sommaren 2018 flyttade Komvux ut och Barn- och fritidsprogrammet från Värnhemsskolan flyttade in till Pauliskolan. Från och med höstterminen 2018 är Pauliskolan en FN-skola.

Rörsjöstaden är ett delområde i stadsdelen Centrum i Malmö. Området ligger mellan Drottninggatan och Föreningsgatan. Det sträcker sig från Amiralsgatan till Östra Förstadsgatan och Värnhemstorget. Området var från början en grund sjö, Östra Rörsjön, belägen utanför Malmös fästningsverk. Den dikades ut på 1800-talet för att ge plats åt stadens expansion. Rörsjöstaden började anläggas på 1870-talet efter en plan av den dåvarande stadsingenjören Georg Gustafsson. Området är inspirerat av den parisiske stadsplaneraren Georges-Eugène Haussmann och uppbyggt kring en bred boulevard, Kungsgatan med Sankt Pauli kyrka som fokalpunkt mitt på Kungsgatan. Numera är Kungsgatan uppdelad i mindre lokalgator. Endast cykelbanan i mitten kan användas för genomfartstrafik. De äldsta husen ligger på Löjtnantsgatan, Kommendörsgatan och Kornettsgatan och byggdes i slutet av 1870-talet. Arkitekturen i området spänner mellan flera olika stilar med tonvikt på nationalromantik, jugend och nordisk klassicism. Blandningen till trots erbjuder Rörsjöstadens bebyggelse en för Malmö sällsynt kontinuitet med stenhus om fyra våningar i slutna kvarter. Söder om Kungsgatan finns hyreshus från slutet av 1800-talet, men även skolorna Pauliskolan (före detta Pauli gymnasium, och dessförinnan Tekniska läroverket) och Värnhemsskolan. Norr om Kungsgatan finns Malmö latinskola, huvudbrandstationen, f.d. länsstyrelsen, f.d. skatteverket, Sankt Pauli församlingshus (ursprungligen Oxie och Skytts härads tingshus), Rörsjöparken samt funkiskvarteret Malmgården. På tomten mitt emot Rörsjöparken låg en gång Dahlgrenska stiftelsen ritad av Axel Anderberg (revs 1978) som därefter användes som idrottsplats tills nybyggnation påbörjades 2016. Förr omfattade Rörsjöstaden även området mellan Kaptensgatan och Amiralsgatan (tillhör numera Lugnet). Bebyggelsen i detta område ersattes till stor del med nybyggda fastigheter under 1980-talet.

S:t Knuts torg är ett torg i Malmö som ligger vid Amiralsgatan, bredvid Folkets park. Torget namngavs 1904, då nämnda gata förlängdes dit, och är uppkallat efter den danske kungen Knut den helige som är Danmarks skyddshelgon. Torget är rektangulärt och dess ena kortsida ligger kant i kant med Amiralsgatan medan de andra tre sidorna ligger kant i kant med bebyggelse.

Dahlgrenska stiftelsen är en välgörenhetsstiftelse i Malmö, mest känd för sin numera rivna slottsliknande byggnad i stadsdelen Rörsjöstaden, där obemedlade personer kunde få bo gratis. Hovjuveleraren Gustaf Dahlgren (1815-75) avled 1875 och efterlämnade en betydande förmögenhet som kom att bilda grunden för den bostadsstiftelse, som också skulle bära hans namn. Dahlgren själv upprättade aldrig några närmare preciseringar hur stiftelsen skulle arbeta, utan detta gjordes av testamentsexekutorn regementsskrivaren Fredrik Nilsson. Våren 1900 arrangerades en nationell arkitekttävling med syfte att erhålla förslag till hur stiftelsebyggnaden skulle gestaltas. Många förslag inkom och även välkända arkitekter deltog, exempelvis Isak Gustaf Clason, Gustaf Hermansson och Valfrid Karlson. Tävlingen vanns av arkitekten Axel Anderberg, Stockholm. Byggnaden invigdes 1903 och den omgavs av en plantering med en portvaktsbyggnad vid ingången och bestod av 10 lägenheter på två rum och kök för mindre familjer och 24 lägenheter på 1 rum och kök för ensamma personer. I stiftelsen kunde upptas "välfrejdad person, dock icke ur lägre arbetsklassen, vilken uppnått 50 års ålder, i minst 10 år tillhört Malmö samhälle, därunder ordentligt erlagt sina utskylder samt icke är bemedlad, med företräde för infödd Malmöbo". Efter att ha upphört att användas för sitt ändamål, revs byggnaden 1978 medan själva stiftelsen fortlever. Idag hyser tomten ett modernt hyreshus med fasad i cortenstål.