Malmö konserthus

Malmö stadshus uppfördes 1983–85 i korsningen Föreningsgatan/Torpgatan är ritat av professor Sten Samuelson. Byggnaden inrymmer huvuddelen av kommunförvaltningen för Malmö stad. Tidigare fanns Stadens kontorshus, ofta kallat "gamla stadshuset", uppfört vid Amiralsgatan 1922–24 efter ritningar av August Ewe och Carl Melin. Frågan om ett nytt stadshus hade diskuterats sedan 1962 och flera förslag med olika placeringar hade utarbetats innan beslutet om den nuvarande byggnaden togs under ledning av kommunstyrelsens dåvarande ordförande, Nils Yngvesson.

Torpgatan är en gata inom delområdet Rådmansvången i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från August Palms plats till Spångatan. Namnet Torpgatan fastställdes 1889. Gatan har fått sitt namn efter sommarvillan LB-torp, som var uppförd omkring 1840 och uppkallad efter handlanden Lars Petter Kruse (1797–1883) och hans maka Ingrid Brita Holmgren (1797–1871). Efter Kruses frånfälle var villan 1887–1893 "lustpark". Gatan sträckte sig ursprungligen från Föreningsgatan till Spångatan, men till följd av den omgestaltning som skedde i samband med byggandet av Malmö stadshus är den numera en återvändsgata och slutar i norr vid August Palms plats.

Pauliskolan, förut Pauli Gymnasium, är en gymnasieskola belägen i centrala Malmö. Skolan har sitt ursprung i Tekniska elementarskolan, grundad 1853 som Sveriges första tekniska läroverk, och Tekniska söndags- och aftonskolan, grundad samma år, vilka skolor 1855 förenades under gemensam styrelse. År 1896, då dessa skolor flyttade in nya lokaler vid Kungsgatan i Rörsjöstaden, ändrades namnet på söndags- och aftonskolan till Tekniska yrkesskolan. År 1908 tillkom en utbyggnad för yrkesskolan vid Löjtnantsgatan och Föreningsgatan. Namnet ändrades så till Högre tekniska läroverket. År 1966 namnändrades det dåvarande tekniska läroverket till Pauliskolan. År 2006 genomfördes en sammanslagning av Pauliskolan, Öresundsgymnasiet och Bernadottegymnasiet; då ändrades namnet till Pauli gymnasium. Sommaren 2013 återtog Pauli gymnasium namnet Pauliskolan. Skolan erbjuder nu gymnasieutbildningarna teknikprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet samt kommunal vuxenutbildning (Komvux) i Malmö Pauli. Sommaren 2018 flyttade Komvux ut och Barn- och fritidsprogrammet från Värnhemsskolan flyttade in till Pauliskolan. Från och med höstterminen 2018 är Pauliskolan en FN-skola.

Malmö latinskola är en latinskola och gymnasieskola i Malmö med sitt ursprung i en kyrkskola som startade 1406 vid S:t Petri kyrka. Skolan bar mellan 1928 och 1959 namnet Högre allmänna läroverket för gossar i Malmö.

Spångatan är en gata i Malmö. Spångatan går från Södra Förstadsgatan till Amiralsgatan och korsar bland annat Bergsgatan. Gatan tillkom 1880, då den sträckte sig från Södra Förstadsgatan till Skolgatan, men förlängdes 1889 till Bergsgatan. År 1935 förlängdes gatan ytterligare då dåvarande Spånehusvägen, vilken sträckte sig från Bergsgatan till dåvarande Malmö stads renhållningsverk, beläget öster om nuvarande Östra Farmvägen, införlivades i Spångatan. År 1962 uppdelades Spångatan varvid den västra delen erhöll ny sträckning vid Amiralsgatan och anslöts till Sankt Knuts väg, medan den östra delen, mellan Amiralsgatan och Östra Farmvägen, återfick namnet Spånehusvägen. Nuvarande Spånehusvägen har behållit den adressnumrering som gällde då den var en del av Spångatan och lägsta nummer är därför 42.

Majorsgatan är en gata inom delområdet Lugnet i Malmö. I nuvarande form är den en T-formad återvändsgata med infart från den nordligaste delen av Kaptensgatan, vilken ännu är öppen för biltrafik. Majorsgatan tillkom 1878 inom den dåvarande stadsdelen Rörsjöstaden, då den sträckte sig från Drottninggatan och korsade Kungsgatan och fortsatte till Föreningsgatan. År 1977 fick även en nytillkommen sträckning söder om P-huset Anna namnet Majorsgatan och 1978 erhöll sträckningen söder om Kungsgatan namnet Gustav Möllers gata, uppkallad efter politikern Gustav Möller. Majorsgatan ingår sedan 1981 i delområdet Lugnet.

Malmö synagoga (hebreiska: בית הכנסת של מאלמו) uppbyggd och invigd år 1903, ritad av malmöarkitekten John Smedberg. Synagogbyggnaden är en av de få återstående synagogor i Europa som är byggd i morisk stil då de flesta sådana förstördes under Kristallnatten 1938. Ytterväggarna i synagogan pryds av lotusblommor, och talet åtta upprepas i dekoren, "Herrens tal". Templet helgades på åtta dagar. Vid invigningen av Malmö synagoga var den Malmös första icke-kristna gudstjänstlokal. Krav från församlingen när den skulle byggas var plats för 200 personer, bostad för vaktmästaren, och ett mikve, rituellt bad. Slutsumman för byggandet blev runt 65 500 kronor i dåtidens penningvärde, vilket motsvarar cirka 3 miljoner kronor idag. Först engagerades den judiska arkitekten Aron Krenzisky för att rita synagogan, men då hans förslag ansågs för dyrt gick frågan vidare till Smedberg, vars fru Nanna Jacobson var medlem i församlingen. När synagogan fyllde 100 år utkom en jubileumsbok, Templets sten föll på Föreningsgatan. Malmö synagoga 100 år, författad av Jan Mark och Claes Fürstenberg, samt bilder av Merja Diaz. Gudstjänstordningen i denna synagoga är ortodox. Studiebesök är välkomna, om man anmäler det hos församlingen i förväg. Under en natt i juli 2010 exploderade en kraftig typ av smällare på synagogans trappa. Händelsen rubricerades som skadegörelse av polisen, trots att det inte fanns några synliga skador på byggnaden.

P-huset Anna är ett parkeringshus i centrala Malmö. Det uppfördes 1978 och har ca 670 parkeringsplatser på 15 halvplan, varav ett är ett låst källarplan endast för månadskunder. Det har även laddningsplatser för elbilar, som inte ingår i parkeringsavgiften. Parkeringshuset har även den första lagliga graffitiväggen i Sverige.

Kaptensgatan är en gata inom delområdet Lugnet i Malmö. Den sträcker sig från Drottninggatan till August Palms plats. Kaptensgatan utlades 1876 och 1881 och utgjorde då gräns mellan Södra Förstaden (inkluderande Lugnet) och Rörsjöstaden, men 1981 flyttades denna gräns till Amiralsgatan. Ursprungligen anslöt Kaptensgatan till Föreningsgatan, men till följd av den omgestaltning som skedde 1985 i samband med byggandet av Malmö stadshus slutar den numera i söder vid August Palms plats. Efter att tidigare varit känd som raggarstråk är Kaptensgatan numera, bortsett från den nordligaste delen, endast öppen för gång- och cykeltrafik. Kaptensgatan var även namn på en gata inom Limhamns köping. Inför inkorporeringen i Malmö stad ändrades detta namn 1914 till Gustafsgatan.

Lugnet är ett bostadsområde i stadsdelen Centrum i Malmö. Området ligger mellan Södra Förstadsgatan och Amiralsgatan, söder om Drottninggatan. Huvuddelen av området var förr en del av stadsdelen Södra Förstaden, medan området öster om Kaptensgatan tillhörde Rörsjöstaden. Lugnet betjänas av Skånetrafikens busslinjer.

Mjölnaregatan är en gata inom delområdet Rådmansvången i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från Föreningsgatan till Spångatan. Mjölnaregatan finns på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882 och är uppkallad efter mjölnaren Per Andersson (1769–1869). Han ägde tomt och fastighet vid gatan. Sonen, mjölnaren Anders Persson (1825–1899) ärvde fastigheten efter fadern. Gatan har trädplantering i mitten, men har genom avstängning vid Föreningsgatan blivit en återvändsgata. Mjölnaregatan var skådespelaren och sångaren Edvard Perssons födelsegata.

Södra Promenaden är en trädplanterad gata längs södra stadskanalen i centrala Malmö. Den sträcker sig från Malmborgsgatan nära Gustav Adolfs torg i väster till Östra Promenaden i öster. Efter att stadens befästningsverk raserats fastställde Kungl. Maj:t 1811 en stadsplan, vilken bland annat innebar att trädplanteringar skulle anläggas dels från bastionen Uppsala österut, dels innanför de östra och södra delarna av den nyanlagda stadskanalen. Dessa trädplanteringar utfördes delvis 1806–14 och förändrades 1842–43. År 1864 fastställdes gatunamnet Södra Promenaden för hela sträckan från Torggatan och österut och namnet Östra Promenaden för sträckan längs östra stadskanalen och genom beslut av stadsfullmäktige 1876 och 1877 ordnades förhållandena längs dessa planteringar. År 1901 utgick namnet Södra Promenaden för sträckan väster om Kanalgatan och ersattes av Södra Vallgatan. År 1962 utgick namnet för parken öster om Kanalgatan, vilken erhöll namnet Södertullsparken. År 1988 utgick detta namn och parkens västra del erhöll namnet Raoul Wallenbergs park och den östra Altonaparken.