Ekermanska huset

S:t Larsgatan är en gata i centrala Uppsala som sträcker sig de tre kvarteren mellan S:t Eriks torg och Skolgatan. Gatan, som går genom den traditionellt akademiska delen av staden, passerar bland annat universitetsparken och fem studentnationer: Nerikes, Smålands, Göteborgs, Uplands och V-Dala. S:t Larsgatan i sin nuvarande sträckning och med sitt nuvarande namn finns med på Jonas Brolins karta över Uppsala från år 1770. Gatan fick sitt namn senast 1671 och är uppkallad efter en av Uppsala domkyrkas beskyddare, Sankt Lars.

Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (KVS) är ett svenskt lärt samfund och den äldsta av de svenska kungliga akademierna. De första stegen mot akademiens tillkomst togs 1710. Enligt portalparagrafen i Societetens stadgar har den till uppgift att främja vetenskaplig forskning, i främsta rummet inom matematik, naturvetenskap och medicin, samt rörande Sveriges natur och forntid. Societeten söker verka för sin uppgift genom: a) offentliggörande av vetenskapliga avhandlingar; b) understöd och belöningar för vetenskapliga arbeten; c) samlande och tillhandahållande av vetenskaplig litteratur, särskilt periodisk; d) föredrag över vetenskapliga ämnen. Societeten har 130 ordinarie svenska ledamöter och 100 utländska. Ledamöterna är indelade i fyra klasser: den fysisk-matematiska klassen (40 ordinarie svenska och 40 utländska ledamöter), naturalhistorisk-medicinska klassen (50/40), historisk-arkeologiska klassen (20/10) och teknisk-ekonomiska klassen (20/10). Den naturalhistorisk-medicinska klassen har två delar: delen för medicin (30 ordinarie svenska ledamöter) och delen för övrig naturalhistoria (20). När en ordinarie svensk ledamot uppnår 70 års ålder blir platsen ledig för nytt inval. Societeten sammanträder i sitt eget hus vid S:t Eriks torg i Uppsala. Societeten delar ut ett antal priser och belöningar. Det äldsta är Linnépriset, tillkommet genom en donation från Carl von Linnés änka Sara Elisabeth Moraea år 1803. Celsiusmedaljen i guld är Societetens främsta pris tillsammans med Thuréuspriserna, tillkomna genom en donation från makarna Sven och Lily Thuréus. Societeten delar också ut det Bergstedska priset, Thalénska priset och Benzeliusbelöningarna.

Upplands runinskrifter 938 är en runsten som idag är uppställd i Universitetsparken och bakom Gustavianum i Uppsala, Uppland. Stenen ursprungliga plats är icke känd. Troligt är att antingen så är fyndplatsen, i kvarteret Torget, dess ursprungliga plats eller så har stenen fraktats dit på 1200-talet för att användas i någon byggnad tillhörande Uppsala franciskankonvent. Den står tillsammans med åtta andra runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 939, U 940, U 943 och U 1011.

Victoriamuseet för egyptiska fornsaker är ett av Uppsala universitets museer och är inrymt i byggnaden Gustavianum invid Uppsala domkyrka. Museet fick sitt namn efter dåvarande kronprinsessan Victoria 1895, efter att hon under perioden 1892-1895 donerat olika föremål till universitetet. Några egpytiska fornsaker fanns dock i universitets ägo redan på 1600-talet.

Gustavianum är Uppsala universitets äldsta bevarade byggnad med den anatomiska teatern på taket. Den ligger mitt emot Uppsala domkyrka i korsningen Biskopsgatan och Domkyrkoplan i stadsdelen Fjärdingen i Uppsala. Byggnaden inrymmer idag Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum. Sedan 2025 är Gustavianum en del av Sveriges kulturkanon.

Upplands runinskrifter 943 är en runsten som nu är uppställd bakom Gustavianum i Universitetsparken i Uppsala, Uppland. Den står tillsammans med åtta andra runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 938, U 939, U 940 och U 1011.

Upplands runinskrifter 896 är den nordligaste av de runstenar som står i Universitetsparken i centrala Uppsala i Uppland. Ursprungligen stod stenen i Håga innan den flyttades till sin nuvarande plats. Under en period förvarades den också i källaren i Gustavianum innan den restes på sin nuvarande plats 1949.

Upplands runinskrifter 937 står idag med en rad andra runstenar i Universitetsparken i Uppsala. Ursprungligen kommer runstenen dock från Funbo socken. Runslingan har formen av en runorm där inskriften börjar vid svansen och slutar vid huvudet av rundjuret. Ornamentet mitt på ristningsytan är en så kallad trikvetra, tolkad som en treenighetssymbol. Runstenen U 991, som idag återfinns i Broby, har ordagrant samma inskrift och en snarlik ornamentik med U 937, vilket tyder på att de är skapade av samme runristare. Sannolikt har även U 937 ursprungligen stått vid runstensbron som korsar Lillån i Broby.

Schefferska huset, även känt som Schefferianum, är en liten kvadratisk byggnad vid S:t Eriks torg i centrala Uppsala. Byggnaden är tillsammans med det intilliggande Vetenskapssocietetens hus sedan år 1967 ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Johannes Schefferus hade år 1648 på inrådan av Drottning Kristina flyttat till Uppsala för att tillträda den Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet vid Uppsala universitet. Schefferus var en framstående samlare av antikviteter och naturalier och blev år 1666 ledamot av den då nygrundade Antikvitetskollegium, vars uppdrag var att samla in och bevara fornlämningar i Sverige. Under 1660-talet lät Schefferus uppföra den lilla kvadratiska byggnaden vid S:t Eriks torg som senare kom att bli känt som Schefferska huset. Byggnaden var avsedd att fungera som ett kuriosakabinett för Schefferus naturalier och är Sveriges äldsta museibyggnad. Huset innehåller även ett arbetsrum och ett bibliotek. Efter Johannes Schefferus död 1679 spreds samlingarna.

Upplands runinskrifter 940 är en runsten som idag finns uppställd bakom Gustavianum i Universitetsparken i Uppsala, Uppland. Den står tillsammans med följande åtta runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 938, U 939, U 943 och U 1011.

Kyrkans hus i Uppsala är förvaltningsbyggnaden för Svenska kyrkan Nationell nivå i Uppsala, det så kallade kyrkokansliet. Kyrkans hus är belägen i kvarteret Disa vid Sysslomansgatan/S:t Olofsgatan/S:t Larsgatan och S:t Eriks torg.

Konsistoriehuset är en byggnad i centrala Uppsala. Byggnaden är belägen norr om Uppsala domkyrka och dess norra fasad vetter mot S:t Eriks torg. Husets östra sida är sammanlänkad med det intilliggande huset Ecclesiasticum. Runt Uppsala domkyrka fanns under medeltiden en krans av byggnader och under 1620-talet lät Uppsala universitet bygga om en av dessa medeltida byggnader för att inhysa Uppsala universitetsbibliotek. Denna byggnad hade enbart samma utsträckning som den del av dagens Konsistoriehus som ligger längs Akademigatan. År 1691 flyttade biblioteket till Gustavianum och istället flyttade universitetets konsistorium in i byggnaden. Under stadsbranden i Uppsala 1702 brann denna byggnad ner till grunden likt många andra i staden. På grund av dåliga finanser kom ingen nybyggnation igång förrän ett halvt sekel senare. Den nuvarande byggnaden uppfördes mellan 1749 och 1757 efter ritningar av Carl Hårleman, och hade en våning mot Domkyrkoplan i söder och tre mot det lägre belägna S:t Eriks torg i norr. Ett kopparstick som Jean Eric Rehn gjort av husets övre våningar har senare lett till missuppfattningen att denne ritat den norra fasaden. Den nya byggnaden användes på vitt skilda sätt. Huvudvåningen kom att användas av konsistoriet, medan universitetets fyra fakulteter hade varsitt rum på den översta våningen. Två rum mot torget användes för studier i anatomi. Byggnadens lägre våningar mot S:t Eriks torg användes av universitetets brandförsvar. År 1887 flyttade konsistoriet till det nybyggda Universitetshuset och byggnaden kom istället att inhysa institutionen för geologi och mineralogi. Denna stannade i Konsistoriehuset till 1959, då byggnaden övertogs av den konsthistoriska institutionen. Byggnaden kallades därefter tidvis Konsthistoriehuset. I samband med en om- och tillbyggnad 1996, då byggnaden bland annat utökades med det intilliggande Ecclesisasticum, flyttade institutionen för arkeologi och antik historia år 1997 in i byggnaden och kom att bli den sista universitetsinstitutionen att bruka byggnaden. Sedan 2004 hyrs huset av Svenska kyrkan som i dess lokaler driver Katedralcaféet. Smeknamnet "Kuggis" härstammar från tiden före 1862, då studentexamen avlades vid universiteten (i Uppsala i Konsistoriehuset), och man kunde bli underkänd ("kuggad") i examen. Byggnaden är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.