Victoriamuseet för egyptiska fornsaker

Gustavianum är Uppsala universitets äldsta bevarade byggnad med den anatomiska teatern på taket. Den ligger mitt emot Uppsala domkyrka i korsningen Biskopsgatan och Domkyrkoplan i stadsdelen Fjärdingen i Uppsala. Byggnaden inrymmer idag Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum. Sedan 2025 är Gustavianum en del av Sveriges kulturkanon.

Upplands runinskrifter 940 är en runsten som idag finns uppställd bakom Gustavianum i Universitetsparken i Uppsala, Uppland. Den står tillsammans med följande åtta runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 938, U 939, U 943 och U 1011.

Upplands runinskrifter 937 står idag med en rad andra runstenar i Universitetsparken i Uppsala. Ursprungligen kommer runstenen dock från Funbo socken. Runslingan har formen av en runorm där inskriften börjar vid svansen och slutar vid huvudet av rundjuret. Ornamentet mitt på ristningsytan är en så kallad trikvetra, tolkad som en treenighetssymbol. Runstenen U 991, som idag återfinns i Broby, har ordagrant samma inskrift och en snarlik ornamentik med U 937, vilket tyder på att de är skapade av samme runristare. Sannolikt har även U 937 ursprungligen stått vid runstensbron som korsar Lillån i Broby.

Upplands runinskrifter 943 är en runsten som nu är uppställd bakom Gustavianum i Universitetsparken i Uppsala, Uppland. Den står tillsammans med åtta andra runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 938, U 939, U 940 och U 1011.

Upplands runinskrifter 489 är en runsten som nu står i universitetsparken i centrala Uppsala, tillsammans med runstenarna U 896, U 932, U 937, U 938, U 939, U 940, U 943 och U 1011.

Upplands runinskrifter 938 är en runsten som idag är uppställd i Universitetsparken och bakom Gustavianum i Uppsala, Uppland. Stenen ursprungliga plats är icke känd. Troligt är att antingen så är fyndplatsen, i kvarteret Torget, dess ursprungliga plats eller så har stenen fraktats dit på 1200-talet för att användas i någon byggnad tillhörande Uppsala franciskankonvent. Den står tillsammans med åtta andra runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 939, U 940, U 943 och U 1011.

Ekermanska huset (förr även kallat Aurivilliska huset), byggnad i Uppsala, belägen invid Uppsala domkyrka, strax ovanför S:t Eriks torg, mellan Universitetsparken, Gustavianum samt Domkyrkoplan och S:t Larsgatan.

Upplands runinskrifter 1011, eller "Örbystenen", är en runsten som nu står i Universitetsparken i centrala Uppsala i Uppland. Av alla kända runstenar så utmärker sig Örbystenen exceptionellt på grund av sin kringflackande tillvaro och säregna historia.

S:t Larsgatan är en gata i centrala Uppsala som sträcker sig de tre kvarteren mellan S:t Eriks torg och Skolgatan. Gatan, som går genom den traditionellt akademiska delen av staden, passerar bland annat universitetsparken och fem studentnationer: Nerikes, Smålands, Göteborgs, Uplands och V-Dala. S:t Larsgatan i sin nuvarande sträckning och med sitt nuvarande namn finns med på Jonas Brolins karta över Uppsala från år 1770. Gatan fick sitt namn senast 1671 och är uppkallad efter en av Uppsala domkyrkas beskyddare, Sankt Lars.

Ärkebiskopsgården är en byggnad i centrala Uppsala som sedan 1691 är Svenska kyrkans ärkebiskopssäte och Svenska kyrkans ärkebiskops officiella residens. Ärkebiskopsgården vetter i väst mot Universitetshuset, i norr mot Universitetsparken, Gustavianum och Uppsala domkyrka och i öst mot parken Odinslund, Dekanhuset och Helga Trefaldighets kyrka.

Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (KVS) är ett svenskt lärt samfund och den äldsta av de svenska kungliga akademierna. De första stegen mot akademiens tillkomst togs 1710. Enligt portalparagrafen i Societetens stadgar har den till uppgift att främja vetenskaplig forskning, i främsta rummet inom matematik, naturvetenskap och medicin, samt rörande Sveriges natur och forntid. Societeten söker verka för sin uppgift genom: a) offentliggörande av vetenskapliga avhandlingar; b) understöd och belöningar för vetenskapliga arbeten; c) samlande och tillhandahållande av vetenskaplig litteratur, särskilt periodisk; d) föredrag över vetenskapliga ämnen. Societeten har 130 ordinarie svenska ledamöter och 100 utländska. Ledamöterna är indelade i fyra klasser: den fysisk-matematiska klassen (40 ordinarie svenska och 40 utländska ledamöter), naturalhistorisk-medicinska klassen (50/40), historisk-arkeologiska klassen (20/10) och teknisk-ekonomiska klassen (20/10). Den naturalhistorisk-medicinska klassen har två delar: delen för medicin (30 ordinarie svenska ledamöter) och delen för övrig naturalhistoria (20). När en ordinarie svensk ledamot uppnår 70 års ålder blir platsen ledig för nytt inval. Societeten sammanträder i sitt eget hus vid S:t Eriks torg i Uppsala. Societeten delar ut ett antal priser och belöningar. Det äldsta är Linnépriset, tillkommet genom en donation från Carl von Linnés änka Sara Elisabeth Moraea år 1803. Celsiusmedaljen i guld är Societetens främsta pris tillsammans med Thuréuspriserna, tillkomna genom en donation från makarna Sven och Lily Thuréus. Societeten delar också ut det Bergstedska priset, Thalénska priset och Benzeliusbelöningarna.

Upplands runinskrifter 896 är den nordligaste av de runstenar som står i Universitetsparken i centrala Uppsala i Uppland. Ursprungligen stod stenen i Håga innan den flyttades till sin nuvarande plats. Under en period förvarades den också i källaren i Gustavianum innan den restes på sin nuvarande plats 1949.