Upplands runinskrifter 896

Upplands runinskrifter 938 är en runsten som idag är uppställd i Universitetsparken och bakom Gustavianum i Uppsala, Uppland. Stenen ursprungliga plats är icke känd. Troligt är att antingen så är fyndplatsen, i kvarteret Torget, dess ursprungliga plats eller så har stenen fraktats dit på 1200-talet för att användas i någon byggnad tillhörande Uppsala franciskankonvent. Den står tillsammans med åtta andra runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 939, U 940, U 943 och U 1011.

Ekermanska huset (förr även kallat Aurivilliska huset), byggnad i Uppsala, belägen invid Uppsala domkyrka, strax ovanför S:t Eriks torg, mellan Universitetsparken, Gustavianum samt Domkyrkoplan och S:t Larsgatan.

Upplands runinskrifter 943 är en runsten som nu är uppställd bakom Gustavianum i Universitetsparken i Uppsala, Uppland. Den står tillsammans med åtta andra runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 938, U 939, U 940 och U 1011.

S:t Larsgatan är en gata i centrala Uppsala som sträcker sig de tre kvarteren mellan S:t Eriks torg och Skolgatan. Gatan, som går genom den traditionellt akademiska delen av staden, passerar bland annat universitetsparken och fem studentnationer: Nerikes, Smålands, Göteborgs, Uplands och V-Dala. S:t Larsgatan i sin nuvarande sträckning och med sitt nuvarande namn finns med på Jonas Brolins karta över Uppsala från år 1770. Gatan fick sitt namn senast 1671 och är uppkallad efter en av Uppsala domkyrkas beskyddare, Sankt Lars.

Upplands runinskrifter 937 står idag med en rad andra runstenar i Universitetsparken i Uppsala. Ursprungligen kommer runstenen dock från Funbo socken. Runslingan har formen av en runorm där inskriften börjar vid svansen och slutar vid huvudet av rundjuret. Ornamentet mitt på ristningsytan är en så kallad trikvetra, tolkad som en treenighetssymbol. Runstenen U 991, som idag återfinns i Broby, har ordagrant samma inskrift och en snarlik ornamentik med U 937, vilket tyder på att de är skapade av samme runristare. Sannolikt har även U 937 ursprungligen stått vid runstensbron som korsar Lillån i Broby.

Södermanlands-Nerikes nation (förkortat Snerikes) är en av tretton studentnationer vid Uppsala universitet. Nationen är en sammanslutning av studerande vid Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet eller Johannelunds teologiska institut som har en anknytning till Södermanland eller Närke. Nationens ändamål är att genom fritidsaktiviteter samt socialt och ekonomiskt bistånd verka för medlemmarnas trivsel och anpassning till studier i Uppsala. Nationen är politiskt och religiöst obunden. Södermanlands-Nerikes nation grundades 1805 genom en sammanslagning av Södermanlands nation och Nerikes nation.

Kyrkans hus i Uppsala är förvaltningsbyggnaden för Svenska kyrkan Nationell nivå i Uppsala, det så kallade kyrkokansliet. Kyrkans hus är belägen i kvarteret Disa vid Sysslomansgatan/S:t Olofsgatan/S:t Larsgatan och S:t Eriks torg.

Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (KVS) är ett svenskt lärt samfund och den äldsta av de svenska kungliga akademierna. De första stegen mot akademiens tillkomst togs 1710. Enligt portalparagrafen i Societetens stadgar har den till uppgift att främja vetenskaplig forskning, i främsta rummet inom matematik, naturvetenskap och medicin, samt rörande Sveriges natur och forntid. Societeten söker verka för sin uppgift genom: a) offentliggörande av vetenskapliga avhandlingar; b) understöd och belöningar för vetenskapliga arbeten; c) samlande och tillhandahållande av vetenskaplig litteratur, särskilt periodisk; d) föredrag över vetenskapliga ämnen. Societeten har 130 ordinarie svenska ledamöter och 100 utländska. Ledamöterna är indelade i fyra klasser: den fysisk-matematiska klassen (40 ordinarie svenska och 40 utländska ledamöter), naturalhistorisk-medicinska klassen (50/40), historisk-arkeologiska klassen (20/10) och teknisk-ekonomiska klassen (20/10). Den naturalhistorisk-medicinska klassen har två delar: delen för medicin (30 ordinarie svenska ledamöter) och delen för övrig naturalhistoria (20). När en ordinarie svensk ledamot uppnår 70 års ålder blir platsen ledig för nytt inval. Societeten sammanträder i sitt eget hus vid S:t Eriks torg i Uppsala. Societeten delar ut ett antal priser och belöningar. Det äldsta är Linnépriset, tillkommet genom en donation från Carl von Linnés änka Sara Elisabeth Moraea år 1803. Celsiusmedaljen i guld är Societetens främsta pris tillsammans med Thuréuspriserna, tillkomna genom en donation från makarna Sven och Lily Thuréus. Societeten delar också ut det Bergstedska priset, Thalénska priset och Benzeliusbelöningarna.

Ofvandahls är ett anrikt kafé och konditori i korsningen av S:t Olofsgatan (tidigare Järnbrogatan) och Sysslomansgatan i Uppsala. Namnet kommer från grundaren Erik Ofvandahl som tog sitt efternamn efter sin hemort. Huset är kulturminnesmärkt.

Victoriamuseet för egyptiska fornsaker är ett av Uppsala universitets museer och är inrymt i byggnaden Gustavianum invid Uppsala domkyrka. Museet fick sitt namn efter dåvarande kronprinsessan Victoria 1895, efter att hon under perioden 1892-1895 donerat olika föremål till universitetet. Några egpytiska fornsaker fanns dock i universitets ägo redan på 1600-talet.

Gustavianum är Uppsala universitets äldsta bevarade byggnad med den anatomiska teatern på taket. Den ligger mitt emot Uppsala domkyrka i korsningen Biskopsgatan och Domkyrkoplan i stadsdelen Fjärdingen i Uppsala. Byggnaden inrymmer idag Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum. Sedan 2025 är Gustavianum en del av Sveriges kulturkanon.

Schefferska huset, även känt som Schefferianum, är en liten kvadratisk byggnad vid S:t Eriks torg i centrala Uppsala. Byggnaden är tillsammans med det intilliggande Vetenskapssocietetens hus sedan år 1967 ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Johannes Schefferus hade år 1648 på inrådan av Drottning Kristina flyttat till Uppsala för att tillträda den Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet vid Uppsala universitet. Schefferus var en framstående samlare av antikviteter och naturalier och blev år 1666 ledamot av den då nygrundade Antikvitetskollegium, vars uppdrag var att samla in och bevara fornlämningar i Sverige. Under 1660-talet lät Schefferus uppföra den lilla kvadratiska byggnaden vid S:t Eriks torg som senare kom att bli känt som Schefferska huset. Byggnaden var avsedd att fungera som ett kuriosakabinett för Schefferus naturalier och är Sveriges äldsta museibyggnad. Huset innehåller även ett arbetsrum och ett bibliotek. Efter Johannes Schefferus död 1679 spreds samlingarna.