Kyrkans hus (Uppsala)

Ofvandahls är ett anrikt kafé och konditori i korsningen av S:t Olofsgatan (tidigare Järnbrogatan) och Sysslomansgatan i Uppsala. Namnet kommer från grundaren Erik Ofvandahl som tog sitt efternamn efter sin hemort. Huset är kulturminnesmärkt.

Schefferska huset, även känt som Schefferianum, är en liten kvadratisk byggnad vid S:t Eriks torg i centrala Uppsala. Byggnaden är tillsammans med det intilliggande Vetenskapssocietetens hus sedan år 1967 ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Johannes Schefferus hade år 1648 på inrådan av Drottning Kristina flyttat till Uppsala för att tillträda den Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet vid Uppsala universitet. Schefferus var en framstående samlare av antikviteter och naturalier och blev år 1666 ledamot av den då nygrundade Antikvitetskollegium, vars uppdrag var att samla in och bevara fornlämningar i Sverige. Under 1660-talet lät Schefferus uppföra den lilla kvadratiska byggnaden vid S:t Eriks torg som senare kom att bli känt som Schefferska huset. Byggnaden var avsedd att fungera som ett kuriosakabinett för Schefferus naturalier och är Sveriges äldsta museibyggnad. Huset innehåller även ett arbetsrum och ett bibliotek. Efter Johannes Schefferus död 1679 spreds samlingarna.

Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (KVS) är ett svenskt lärt samfund och den äldsta av de svenska kungliga akademierna. De första stegen mot akademiens tillkomst togs 1710. Enligt portalparagrafen i Societetens stadgar har den till uppgift att främja vetenskaplig forskning, i främsta rummet inom matematik, naturvetenskap och medicin, samt rörande Sveriges natur och forntid. Societeten söker verka för sin uppgift genom: a) offentliggörande av vetenskapliga avhandlingar; b) understöd och belöningar för vetenskapliga arbeten; c) samlande och tillhandahållande av vetenskaplig litteratur, särskilt periodisk; d) föredrag över vetenskapliga ämnen. Societeten har 130 ordinarie svenska ledamöter och 100 utländska. Ledamöterna är indelade i fyra klasser: den fysisk-matematiska klassen (40 ordinarie svenska och 40 utländska ledamöter), naturalhistorisk-medicinska klassen (50/40), historisk-arkeologiska klassen (20/10) och teknisk-ekonomiska klassen (20/10). Den naturalhistorisk-medicinska klassen har två delar: delen för medicin (30 ordinarie svenska ledamöter) och delen för övrig naturalhistoria (20). När en ordinarie svensk ledamot uppnår 70 års ålder blir platsen ledig för nytt inval. Societeten sammanträder i sitt eget hus vid S:t Eriks torg i Uppsala. Societeten delar ut ett antal priser och belöningar. Det äldsta är Linnépriset, tillkommet genom en donation från Carl von Linnés änka Sara Elisabeth Moraea år 1803. Celsiusmedaljen i guld är Societetens främsta pris tillsammans med Thuréuspriserna, tillkomna genom en donation från makarna Sven och Lily Thuréus. Societeten delar också ut det Bergstedska priset, Thalénska priset och Benzeliusbelöningarna.

S:t Larsgatan är en gata i centrala Uppsala som sträcker sig de tre kvarteren mellan S:t Eriks torg och Skolgatan. Gatan, som går genom den traditionellt akademiska delen av staden, passerar bland annat universitetsparken och fem studentnationer: Nerikes, Smålands, Göteborgs, Uplands och V-Dala. S:t Larsgatan i sin nuvarande sträckning och med sitt nuvarande namn finns med på Jonas Brolins karta över Uppsala från år 1770. Gatan fick sitt namn senast 1671 och är uppkallad efter en av Uppsala domkyrkas beskyddare, Sankt Lars.

Ekermanska huset (förr även kallat Aurivilliska huset), byggnad i Uppsala, belägen invid Uppsala domkyrka, strax ovanför S:t Eriks torg, mellan Universitetsparken, Gustavianum samt Domkyrkoplan och S:t Larsgatan.

Upplands runinskrifter 896 är den nordligaste av de runstenar som står i Universitetsparken i centrala Uppsala i Uppland. Ursprungligen stod stenen i Håga innan den flyttades till sin nuvarande plats. Under en period förvarades den också i källaren i Gustavianum innan den restes på sin nuvarande plats 1949.

Konsistoriehuset är en byggnad i centrala Uppsala. Byggnaden är belägen norr om Uppsala domkyrka och dess norra fasad vetter mot S:t Eriks torg. Husets östra sida är sammanlänkad med det intilliggande huset Ecclesiasticum. Runt Uppsala domkyrka fanns under medeltiden en krans av byggnader och under 1620-talet lät Uppsala universitet bygga om en av dessa medeltida byggnader för att inhysa Uppsala universitetsbibliotek. Denna byggnad hade enbart samma utsträckning som den del av dagens Konsistoriehus som ligger längs Akademigatan. År 1691 flyttade biblioteket till Gustavianum och istället flyttade universitetets konsistorium in i byggnaden. Under stadsbranden i Uppsala 1702 brann denna byggnad ner till grunden likt många andra i staden. På grund av dåliga finanser kom ingen nybyggnation igång förrän ett halvt sekel senare. Den nuvarande byggnaden uppfördes mellan 1749 och 1757 efter ritningar av Carl Hårleman, och hade en våning mot Domkyrkoplan i söder och tre mot det lägre belägna S:t Eriks torg i norr. Ett kopparstick som Jean Eric Rehn gjort av husets övre våningar har senare lett till missuppfattningen att denne ritat den norra fasaden. Den nya byggnaden användes på vitt skilda sätt. Huvudvåningen kom att användas av konsistoriet, medan universitetets fyra fakulteter hade varsitt rum på den översta våningen. Två rum mot torget användes för studier i anatomi. Byggnadens lägre våningar mot S:t Eriks torg användes av universitetets brandförsvar. År 1887 flyttade konsistoriet till det nybyggda Universitetshuset och byggnaden kom istället att inhysa institutionen för geologi och mineralogi. Denna stannade i Konsistoriehuset till 1959, då byggnaden övertogs av den konsthistoriska institutionen. Byggnaden kallades därefter tidvis Konsthistoriehuset. I samband med en om- och tillbyggnad 1996, då byggnaden bland annat utökades med det intilliggande Ecclesisasticum, flyttade institutionen för arkeologi och antik historia år 1997 in i byggnaden och kom att bli den sista universitetsinstitutionen att bruka byggnaden. Sedan 2004 hyrs huset av Svenska kyrkan som i dess lokaler driver Katedralcaféet. Smeknamnet "Kuggis" härstammar från tiden före 1862, då studentexamen avlades vid universiteten (i Uppsala i Konsistoriehuset), och man kunde bli underkänd ("kuggad") i examen. Byggnaden är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.

Artedi park är en småpark på mindre än en hektar som ligger i centrala Uppsala längs med Fyrisån. Parken namngavs år 2006 efter Peter Artedi, en av Carl von Linnés allra närmaste vänner från studietiden. Artedis gärning hade fallit i glömska, och Uppsala kommun ville genom namngivningen lyfta fram honom. Den gränsar till S:t Olofsgatan, Orphei Drängars plats och KFUM-borgen. Området var tidigare en parkeringsplats, men är nu en av Uppsalas minsta parker. Där finns planteringar med blommor, en gräsmatta och genomkorsande gångvägar. I parkens centrum finns en friskulptur i brons, ODjuret, av Katarina Sundkvist Zohari. Namnet syftar på musikkonstens gud Orfeus och på kören Orphei Drängar, som har sin hemvist i KFUM-borgen.

Upplands runinskrifter 938 är en runsten som idag är uppställd i Universitetsparken och bakom Gustavianum i Uppsala, Uppland. Stenen ursprungliga plats är icke känd. Troligt är att antingen så är fyndplatsen, i kvarteret Torget, dess ursprungliga plats eller så har stenen fraktats dit på 1200-talet för att användas i någon byggnad tillhörande Uppsala franciskankonvent. Den står tillsammans med åtta andra runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 939, U 940, U 943 och U 1011.

Storan, i Uppsala domkyrkas norra kyrktorn, är med sina 6,2 ton[källa behövs] Sveriges största kyrkklocka. Storan härstammar ursprungligen från 1634, men göts om efter den stora stadsbranden 1702. Klockans största diameter nertill är 2,23 meter. Det finns också en annan äldre uppgift om att Storan väger 7 ton, men enligt klockinspektören Ingvar Rohr väger den "över sex ton" (vilket diametern också talar för, många klockor med den diametern väger över sex ton eller mer, se Lista över Europas största klockor).

Uppsala domkyrkas skattkammare är ett museum i Uppsala domkyrka. Skattkammaren är belägen i domkyrkans norra torn och nås via hiss från informationsdisken vid kyrkans huvudentré. I museet förvaras bland annat konungarna Gustav Vasa och Johan III och deras drottningars begravningsregalier. Skattkammaren håller även en samling av medeltida textilier. I samlingarna finns bland annat flera biskopsskrudar samt de kläder som bars av Svante Sture den yngre och hans söner Nils Svantesson Sture och Erik Svantesson Sture under deras avrättning 1567. Ett av skattkammarens mest kända utställningsföremål är Drottning Margaretas klänning, världens enda bevarade medeltida festklänning.

KFUM-borgen ("Borgen") är en byggnad från 1911 vid Fyrisån och Jernbron i stadsdelen Fjärdingen i centrala Uppsala. I byggnaden finns konsertlokalen Alfvénsalen, döpt efter kompositören Hugo Alfvén, mångårig director musices vid Uppsala universitet och dirigent för manskören Orphei Drängar. KFUM-borgen är ett fyra våningars stenhus med tegeltak. En del av huset består av bostäder och även några kontorslokaler. I bottenvåningen ligger en restaurang. Den andra delen av huset hyrs ut till olika företag och kulturverksamhet, där finns bland annat en inspelningsstudio. Mest känt är huset för Alfvénsalen på andra våningen, Orphei Drängars konsertsal, med plats för omkring 250 personer.