Upplands runinskrifter 1011

Ärkebiskopsgården är en byggnad i centrala Uppsala som sedan 1691 är Svenska kyrkans ärkebiskopssäte och Svenska kyrkans ärkebiskops officiella residens. Ärkebiskopsgården vetter i väst mot Universitetshuset, i norr mot Universitetsparken, Gustavianum och Uppsala domkyrka och i öst mot parken Odinslund, Dekanhuset och Helga Trefaldighets kyrka.

Upplands runinskrifter 489 är en runsten som nu står i universitetsparken i centrala Uppsala, tillsammans med runstenarna U 896, U 932, U 937, U 938, U 939, U 940, U 943 och U 1011.

Upplands runinskrifter 940 är en runsten som idag finns uppställd bakom Gustavianum i Universitetsparken i Uppsala, Uppland. Den står tillsammans med följande åtta runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 938, U 939, U 943 och U 1011.

Upplands runinskrifter 937 står idag med en rad andra runstenar i Universitetsparken i Uppsala. Ursprungligen kommer runstenen dock från Funbo socken. Runslingan har formen av en runorm där inskriften börjar vid svansen och slutar vid huvudet av rundjuret. Ornamentet mitt på ristningsytan är en så kallad trikvetra, tolkad som en treenighetssymbol. Runstenen U 991, som idag återfinns i Broby, har ordagrant samma inskrift och en snarlik ornamentik med U 937, vilket tyder på att de är skapade av samme runristare. Sannolikt har även U 937 ursprungligen stått vid runstensbron som korsar Lillån i Broby.

Upplands runinskrifter 943 är en runsten som nu är uppställd bakom Gustavianum i Universitetsparken i Uppsala, Uppland. Den står tillsammans med åtta andra runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 938, U 939, U 940 och U 1011.

Upplands runinskrifter 938 är en runsten som idag är uppställd i Universitetsparken och bakom Gustavianum i Uppsala, Uppland. Stenen ursprungliga plats är icke känd. Troligt är att antingen så är fyndplatsen, i kvarteret Torget, dess ursprungliga plats eller så har stenen fraktats dit på 1200-talet för att användas i någon byggnad tillhörande Uppsala franciskankonvent. Den står tillsammans med åtta andra runstenar: U 489, U 896, U 932, U 937, U 939, U 940, U 943 och U 1011.

Victoriamuseet för egyptiska fornsaker är ett av Uppsala universitets museer och är inrymt i byggnaden Gustavianum invid Uppsala domkyrka. Museet fick sitt namn efter dåvarande kronprinsessan Victoria 1895, efter att hon under perioden 1892-1895 donerat olika föremål till universitetet. Några egpytiska fornsaker fanns dock i universitets ägo redan på 1600-talet.

Gustavianum är Uppsala universitets äldsta bevarade byggnad med den anatomiska teatern på taket. Den ligger mitt emot Uppsala domkyrka i korsningen Biskopsgatan och Domkyrkoplan i stadsdelen Fjärdingen i Uppsala. Byggnaden inrymmer idag Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum. Sedan 2025 är Gustavianum en del av Sveriges kulturkanon.

Universitetsparken i Uppsala är ett parkområde framför Universitetshuset, Uppsala universitets huvudbyggnad. Parken förvaltas av statens fastighetsverk. Parken som på 1700-talet var en trädgårdsanläggning som hette Gustavianska Academiens trädgård, skapades under 1880-talet i samband med uppförandet av Universitetshuset. Parken avgränsas av S:t Olofsgatan, Sankt Larsgatan, Ekermanska huset, Gustavianum och Biskopsgatan. I parken finns en unik flora av träd bestående av ungefär 40 arter. Sammanlagt finns det cirka 100 träd varav hälften är planterade 1887. Sedan 1970-talet har trädbeståndet föryngrats genom beskärning och nyplantering, senast 2010 då lindarna beskars kraftigt för att öka livslängden med cirka 20 år. I Universitetsparken står en stor staty av Erik Gustaf Geijer från 1888, signerad John Börjeson. Längs Gustavianum och Biskopsgatan står nio runstenar, som hittats i och utanför staden.

Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala (KVSU) stiftades 8 oktober 1954. Det är sedan 1957 en kunglig akademi med 36 arbetande ledamöter, forskare från Uppsala universitets olika fakulteter och från Sveriges lantbruksuniversitet. Efter tolv år ges ledamot ställning som ständig ledamot. Därutöver består KVSU av högst 24 utländska och 24 svenska korresponderande ledamöter, det vill säga sådana som är bosatta utanför Uppsala. Ledamotskap i akademien förkortas LVSU. Akademien sammanträder i sitt eget hus vid Åsgränd i Uppsala, varvid i plenum fyra gånger per år och därutöver till så kallade extra sammanträden varje månad. Högtidsdag är den 8 oktober. KVSU utdelar vetenskapliga priser. Akademien ledes av en preses, för närvarande professor Lena Marcusson. KVSU utger dels en skriftserie Acta Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis, dels en årsbok Annales Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis (hittills 20 volymer sedan 1957).

Villa Anna är ett hotell i Odinslund i centrala Uppsala i Sverige. Byggnaden uppfördes 1874 på beställning av brukspatronen Carl Edvard Ekman som avsåg att ge villan som en gåva till sin dotter Anna Gustafva Ekman och dennes make Knut Henning Gezelius von Schéele. Huset ritades av arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien. 1879 såldes byggnaden och användes därefter av Uppsala Läkarförening, Kalmar nation samt flickskolan Lindska Skolan innan den köptes av Uppsala domkyrkoförsamling. Idag ägs byggnaden av MIAB Förvaltning som driver hotell och restaurang i dess lokaler.

Ekermanska huset (förr även kallat Aurivilliska huset), byggnad i Uppsala, belägen invid Uppsala domkyrka, strax ovanför S:t Eriks torg, mellan Universitetsparken, Gustavianum samt Domkyrkoplan och S:t Larsgatan.