Karlberg (område)

Karlbergskanalen utgör den nordvästligaste delen av ett kanalliknande vattenområde mellan Stockholmstadsdelarna Kungsholmen, Vasastaden och Norrmalm, samt Solna kommun. Vattenområdet förbinder mälarfjärdarna Riddarfjärden (i söder) och Ulvsundasjön (i nordväst). Den del av vattenområdet som utgör själva Karlbergskanalen har en längd på ca 400 meter och utgör en del av gränsen mellan Stockholms och Solna kommuner. Vattenområdet omfattar utöver Karlbergskanalen även Klara sjö, Barnhusviken och Karlbergssjön. Vattenomsättningen är liten på grund av trånga förbindelser mot såväl Ulvsundasjön som Riddarfjärden.

Ekelundsbron är en bro mellan Kungsholmen i Stockholm och Karlberg i Solna. Den går från Stadshagen över Karlbergskanalen till Karlbergs slotts sida. Bron byggdes 1956 och fick sitt namn 1968. Ekelundsbron hette tidigare Karlbergsbron, ej att förväxla med nuvarande motorvägsbron Karlbergsbron (invigd på 1970-talet), som är en del av Essingeleden. Namnet härrör från ett torp Ekelund som lydde under Karlberg, senare under Huvudsta. Under tidigmodern tid fanns här en träbro över ett igenväxande sund. När Karlbergskanalen ersatte sundet 1864 ersattes även träbron med en 24,5 meter lång svängbro som brukades tills nuvarande bro byggdes. Dagens bro är en bågbro av betong, ursprungligen 12 meter bred men 1969 dubblad till 24 meter för att kunna klara mera trafik. En av den planerade Huvudstaledens påfarter var nämligen tänkt att gå via Ekelundsbron. Segelfri höjd är 5,1 meter.

Karlbergs-Bro koloniförening är en koloniträdgård på Kungsholmen i Stockholm med läge norr om Stadshagen och söder om Karlbergskanalen. Föreningen grundades 1909 och tillhör därmed till de äldsta fortfarande existerande koloniträdgårdar i Stockholm. Karlbergs-Bro koloniförening är numera den enda kvarvarande koloniträdgården på Kungsholmen.

Västra sjötullen, även Karlbergs tull, var en tullstation vid Stadshagen på Kungsholmen i Stockholm. Tullen låg ungefär vid dagens Mariedal. Västra sjötullen var en sjötull som anlades för att övervaka sjötrafiken från Ulvsundasjön. På 1600-talet låg sjötullen vid Karlbergssjöns södra sida ungefär på platsen för Mariedal. År 1805 flyttades tullen till andra sidan vattnet vid Rörstrand. På Kungsholmen fanns samtidigt ytterligare en tull, det var Kungsholmstull som låg vid dagens korsning mellan S:t Eriksgatan och Fleminggatan.

Mariedal är ett hus på Kungsholmen i Stockholms innerstad som byggdes på 1700-talet. På 1600-talet låg Västra sjötullen här men flyttades 1805 till andra sidan vattnet vid Rörstrand. År 1849 byggde grosshandlare Carl Scharp om huset och gav det namnet Mariedal. Garvaren Jacob Westin köpte stället och tillbringade sina sista år där, han dog 1880. Därefter var Mariedal 1907-1932 filial till S:t Görans sjukhus och användes som Hemmet för lupussjuka, för patienter med hudtuberkulos som behandlades med den så kallade Finsenmetoden, uppkallad efter den danske läkaren Niels Ryberg Finsen som uppfann metoden och fick Nobelpriset 1903. Under krigsåren utnyttjades Mariedal som militärförläggning. Mellan 1962 och 2012 fanns sällskapet Länkarna i Mariedal. När Länkarna övertog huset var det illa åtgånget och nedslitet och saknade både vatten och avlopp. Föreningens medlemmar genomförde en grundlig upprustning, installerade vattenledning, toaletter och modern uppvärmning.

Tomteboda postterminal är tidigare terminal för sortering av post i Solna. Byggnaden uppfördes åren 1980 till 1983 för Byggnadsstyrelsen och ritades av arkitektföretaget Rosenbergs Arkitekter och har räknats som en av Sveriges enskilt största byggnader. Sedan upphörandet av postterminalens verksamhet under år 2015 har lokalerna börjat hyras ut till andra verksamheter.

Karlberg, som är AIK:s klubbhus, ligger i Huvudsta, Solna, Stockholms län. Det var i mitten av 1999 som AIK fotbollsherrar fick ett klubbhus, det första i klubbens moderna historia. Klubbhuset tog åtta månader att uppföra, från planering till ett färdigt hus. Klubbhuset ligger i Solna kommun och ligger nära Karlbergs träningsområde där AIK oftast tränar och nära Essingeleden, både norrut och söderut.

Essingeleden är en cirka åtta kilometer lång stadsmotorväg mellan Solna och Västberga som går längs västra sidan av Stockholms innerstad samt inom en del av Solna. Essingeleden fick sitt namn 1961 och uppkallades efter två öar: Stora och Lilla Essingen. Leden är en del av E4 och E20 och Sveriges mest trafikerade vägsträcka. Essingeleden går från Pampas trafikplats i Solna kommun, över Kungsholmen (förbi Stadshagen, Lindhagen, Kristineberg och Fredhäll) samt öarna Lilla Essingen och Stora Essingen och vidare på broar och viadukter över Gröndal, Aspudden och Liljeholmen och till trafikplats Nyboda i Västberga. I norr fortsätter Essingeleden med Norra länken och i söder med Södra länken respektive Södertäljevägen. Den 21 augusti 1966 öppnades det första delavsnittet för trafiken.

Militärhögskolan Karlberg (MHS K) är en försvarsmaktsgemensam militärhögskola inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1792. Förbandsledningen är förlagd i Karlbergs slott i Solna.

Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet (FMIF) är en försvarsmaktsgemensam friskvårdsenhet inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1942. Enheten är en del av Militärhögskolan Karlberg och förlagd i Karlbergs slott, Solna.

Försvarsmaktens veterancentrum (VetC) är ett försvarsmaktsgemensamt kompetenscentrum inom Försvarsmakten som verkat sedan 2017. Centrumet är en del av Militärhögskolan Karlberg och förlagt i Karlbergs slott, Solna.

Tomteboda station var en station i Tomteboda i Solna kommun. Stationshuset uppfördes 1882 efter ritningar av chefsarkitekten vid Statens Järnvägars arkitektkontor Adolf Vilhelm Edelsvärd. Stationen anlades i samband med dragningen av Värtabanan som från Värtahamnen via Norrtull anslöt till Norra stambanan vid både Tomteboda och Karlberg som ett triangelspår. Värtabanan hade då persontrafik varför stationshus anlades. Värtabanan togs i trafik 1882 och stationsbyggnaden stod klar samma år. Den officiella invigningen företogs dock först 1890. När stationshuset byggdes ledde en trappa upp till det från perrongen och spåren nedanför. Det fanns då inte några spår bakom huset, men redan strax efter sekelskiftet var stationshuset helt kringbyggt av spår, och av den anledningen upphörde all persontrafik till och från Tomteboda station redan på 1910-talet. Ungefär samtidigt upphörde persontrafiken på Värtabanan, år 1913. Därefter har statioshuset använts till personallokaler, godsexpedition, överliggning m m. Ända in i sen tid har det också funnits en tjänstebostad i byggnadens övervåning. Stationshuset var en tegelbyggnad under valmat svart plåttak. Det hade omsorgsfullt murade detaljer och rundbågefönster på framsidan och gavlarna. Knutarna var putsade med slätputs och avfärgade med grått, och taksprånget avslutades med ett spetsmönster i trä. Stationsbyggnaden byggnadsminnesmärkesförklarades 1986, men stod på platsen för Citybanans norra tunnelmynning varför Banverket lät demontera exteriören och de antikvariskt intressanta inredningsdetaljerna i maj och juni år 2006 efter att byggnadsminnesförklaringen hävts två år tidigare. Delarna lagras i väntan på att en ny plats för byggnaden skall utses och finansiering för dess återuppbyggnad säkras.