place

Anhalter Bahnhof

1841 i Tyskland1939 i TysklandJärnvägsstationer i BerlinJärnvägsstationer invigda 1841Järnvägsstationer invigda 1939
Kreuzberg
Bf b anhalterbf
Bf b anhalterbf

Anhalter Bahnhof vid Askanischer Platz i Berlin var en av Berlins viktigaste järnvägsstationer på sin tid. Den stora tåghallen färdigställdes 1880 och var vida känd. Anhalter Bahnhof var slutstation för alla tåg som kom söderifrån till centrala Berlin. Under andra världskriget flygbombades byggnaden och skadades. Under DDR-tiden omdirigerades trafiken til andra stationer för att undvika att använda västberlinskt territorium, och stationen förlorade betydelse. Sedan 1959, då rivningen av påbörjades, finns endast en ruinrest av huvudingången kvar som minnesmärke. Denna är idag kulturminnesmärkt. Numera går fjärr- och regionaltågtrafiken förbi den tidigare platsen för Anhalter Bahnhof och leds genom Tunnel Nord-Süd-Fernbahn via Bahnhof Potsdamer Platz och Berlin Hauptbahnhof. De nya stationerna har gjort att stationsläget har förlorat i betydelse, men namnet används fortfarande för den underjordiska stationen för Berlins S-Bahn. Denna öppnades 1939 och utgör en del av Nord-Süd-Tunnel.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Anhalter Bahnhof (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Anhalter Bahnhof
Möckernstraße, Berlin Kreuzberg

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Anhalter BahnhofLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 52.503055555556 ° E 13.381944444444 °
placeVisa på kartan

Adress

Lilli-Henoch-Sportplatz

Möckernstraße
10963 Berlin, Kreuzberg
Tyskland
mapÖppna på Google Maps

Bf b anhalterbf
Bf b anhalterbf
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Martin-Gropius-Bau
Martin-Gropius-Bau

Martin-Gropius-Bau är en utställningsbyggnad vid Niederkirchnerstrasse 7 i stadsdelen Kreuzberg i Berlin i Tyskland. Martin-Gropius-Bau ritades av Martin Gropius och Heino Schmieden i nyrenässansstil. Byggnaden uppfördes 1877–1881. Planen är kvadratisk med omkring 70 meters sida och byggnaden är omkring 26 meter hög. Utställningssalarna ligger omkring ett stort atrium, som är dekorerat med mosaiker och vapensköldar för de tyska förbundsländerna, utförda av skulptören Otto Lessing. Huset uppfördes ursprungligen för att härbärgera Kunstgewerbemuseum Berlin, ett museum för konsthantverk. Efter första världskriget användes byggnaden för Berlins historiska museum för förhistorisk och tidig historia och för en samling av östasiatisk konst. Byggnaden blev allvarligt skadad 1945 under andra världskrigets sista veckor och återuppbyggdes 1978–1981. Ytterligare renovering gjordes 1998–1999. Byggnaden låg under 1930-talet och fram till 1945 granne vid dåvarande Prinz-Albrecht-Strasse, nuvarande Niederkirchnerstrasse, med Gestapos numera rivna högkvarter. Efter andra världskriget och fram till Tysklands återförening 1990 låg byggnaden tätt intill gränsen mellan Östberlin och Västberlin, men på västberlinskt territorium, blott ett fåtal meter från muren. Tvärs över gatan ligger Abgeordnetenhaus, den byggnad från 1899 som ursprungligen inhyste Preussens lantdag och som sedan 1993 rymmer Berlins parlament. På det tidigare Gestapohögkvarterets tomt ligger dokumentationscentralen för Tredje riket-tiden, benämnt Topographie des Terrors i form av en arkeologisk utgrävning under tak. Här finns bland annat underjordiska tortyrceller, Heinrich Himmlers och Ernst Kaltenbrunners kontor, och så vidare. Terrormuseet var ett samarbetsprojekt mellan BRD och DDR i anledning av staden Berlins 750-årsjubileum.

Willy-Brandt-Haus, Berlin
Willy-Brandt-Haus, Berlin

Willy-Brandt-Haus är sedan 1996 säte för Tysklands socialdemokratiska partis (SPD) partikansli på federal nivå i Berlin. Byggnaden ligger på Wilhelmstrasse 140/Stresemannstrasse 28 i Kreuzberg, strax väster om Mehringplatz. Den är uppkallad efter Willy Brandt, Västberlins regerande borgmästare 1957–1966, SPD-partiordförande 1964–1987 och från 1969 till 1974 Västtysklands förbundskansler. Byggnaden ritades av Helge Bofinger (1940–2018) för Internationale Bauausstellung 1987 men förverkligades först efter Berlinmurens fall. Den ursprungliga avsikten var att skapa ett bostads- och affärshus på platsen. Efter att beslutet om att flytta huvudstaden från Bonn till Berlin röstats fram 1991 sökte SPD nya lokaler i närheten av platsen för sitt historiska partihögkvarter på Lindenstrasse 3 i Kreuzberg. Bofingers ursprungliga utkast för tomten vid Wilhelmstrasse kunde med mindre anpassningar omvandlas för SPD:s behov och presenterades 1992. Grundstenen lades 1993 och byggnaden invigdes 1996; 1999 flyttades även sätet för den federala partistyrelsen. Husets offentliga utrymmen är öppna för allmänheten och i de nedre planen finns butikslokaler, restauranger och olika tillfälliga utställningar. På femte planet ligger SPD:s ordförandes kontor och hörnrummet längst upp i byggnaden inrymmer SPD:s presidiums sammanträdesrum. I husets ljusgård står en 3,40 meter hög bronsskulptur av Willy Brandt, skulpterad av Rainer Fetting. En mindre kopia av statyn tillverkades av Fetting för Willy Brandts park i Björkhagen i södra Stockholm och avtäcktes 2007.