Riksantikvaren

Astrup Fearnley Museet for Moderne Kunst är ett privatägt konstmuseum i Oslo. Museet öppnades 1993, och ägs av finansmannen Hans Rasmus Astrup. Astrup Fearnley-museet har en betydande samling norsk och internationell samtidskonst, med verk av bland annat Francis Bacon, Andy Warhol, Anselm Kiefer, Gerhard Richter, Bruce Nauman, Cindy Sherman och Damien Hirst. En ny museibyggnad invigdes 2012, ritad av Renzo Piano.

Oslo Børs ASA är Norges enda officiella marknadsplats för aktier och andra värdepapper.

Oslo är en kommungränsöverskridande tätort belägen i Oslo och åtta närliggande kommuner i sydöstra Norge. Staden Oslo är Norges huvudstad samt Norges största och Nordens fjärde största tätort med 1 064 235 invånare den 1 januari 2022.

Brannvakten är en tidigare brandstation i Oslo. Tidigare låg det en kyrkogård runt Oslo domkyrka med fyra gravkapell mot den gata som 1852 döptes till Karl Johans gate, och vars sträckning där kallades Kirkebakken. Brannvakten uppfördes 1854–1852 på den plats, där familjerna Collett och Leuch hade haft sina kapell. Gravarna flyttades till kryptan och kapellet blev spruthus för brandkåren. En stor stadsbrand bröt ut i Oslo den 14 april 1858, då ett område med 40 gårdar och bostäder för 1.000 invånare mellan Prinsens gate, Karl Johans gate, Skippergate och Kongens gate brann ned. Detta ledde till organiserandet av en bättre brandtjänst. Efter det att stadens vattensystem byggs ut och vattentryck hade etablerats, flyttade en brandkår på 35 man in i Brannvakten på 1860-talet. Det var sedan huvudbrandstation i Oslo till 1939. Fram till 1902 hade brandkåren en utkikspost i domkyrkotornet. Brannvaktens torn användes som torktorn för brandslangar. Byggnaden, som numera är ett byggnadsminne, är uppförd i putsat rött tegel i nyromantisk stil. Den är byggd i anslutning till affärslängan Basarene. Arkitekt för hela anläggningen är Christian H. Grosch.

Oslo domkyrka (Oslo domkirke, tidigare Vår Frelsers kirke), ligger vid Stortorget i Oslo och är domkyrka i Oslo stift, Norge. Kyrkan stod klar 1697. Kyrkan har en korsformad grundplan och ett stort västtorn med kopparklädd spira från 1800-talet. Den har genomgått en rad ombyggnationer och restaureringar, så att den numera har ett helt annat utseende än då den var ny. Sedan Norges självständighet 1905 har alla tronarvingars bröllop och kungliga begravningar ägt rum i Oslo domkyrka. Domkyrkan har Norges största gravkammare med rum för 42 gravplatser; här finns en rad sarkofager för medlemmar av kända Oslofamiljer.

Bankplassen är en gata i området Kvadraturen i centrala Oslo som avgränsas av Kongens gate, Myntgata och Kirkegata. Före 1953 var också Agnes Thorsens plass en del av Bankplassen. Torget har fått sitt namn efter byggnaden för Christianiaavdelningen till Norges Bank, Bankplassen 3, uppförd 1828 (när Oslo hette Christiania) efter ritningar av arkitekt Christian H. Grosch. Den används nu av Norsk Arkitekturmuseum och fick 2008 en tillbyggnad ritad av arkitekt Sverre Fehn. När Norges Banks huvudsäte flyttades från Trondheim till Kristiania, uppförde banken sitt nybygge på Bankplassen 4 efter ritningar av arkitekt Ingvar Hjorth, fullföljt 1906. Från 1986 håller Norges Bank till i ett nybygge på ett helt intilliggande kvarter med adress Bankplassen 2, ritat av arkitekterna Kjell Lund och Nils Slaatto. Flera äldre stadsgårdar integrerades i nybygget. I Norges banks gamla lokaler håller Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design till. Andra kända "institutioner" på Bankplassen är Engebret Café med adress Bankplassen 1.

Nordisk bibelmuseum (Nobimu) i Oslo, Norge, är Nordens första bibelmuseum.

Oslo astrologiske ur är ett astronomiskt ur på Karl Johans gate i Oslo som har skapats av konstnärsparet Elena Engelsen och Per Ung. Det består av en rund urskiva omgiven av tolv belysta stjärntecken i patinerad brons. Urskivan är förgylld med bladguld och det aktuella stjärntecknet belyses kvällstid med en avvikande färg. Uret, som väger ett ton, radiostyrs från en sändare i Mainflingen i närheten av Frankfurt i Tyskland. Det invigdes den 20 oktober 2010 i närvaro av Oslos borgmästare Fabian Stang och tolv av Norges främsta astrologer.

Egertorget är ett torg i Oslo, Norge. Egertorget korsas av Karl Johans gate och Øvre slottsgate. Torget är uppkallat efter bröderna och bryggeriägarna Herman (1816–1863) och Thorvald (1827–1901) Eger. En av nedgångarna till Stortinget stasjon ligger vid Egertorget. På Egertorget ligger Horngården (Øvre Slottsgate 21), byggd 1929–30 som Oslos första höghus med åtta våningar.

Horngården är en åtta våningar hög byggnad på Egertorget i Oslo, med adress Øvre Slottsgate 21. Den uppfördes 1929 till 1930 och ritades av arkitekterna Lars Backer och F.S. Platou. Huset går under smeknamnet "Norges första skyskrapa".

Jernbanetorget är ett torg i centrum av Oslo, Norge. Torget har i många år varit knutpunkt för resande i Oslo. Torget har fått sitt namn från järnvägsstationen (jernbanestasjonen) Østbanestasjonen som nu har ersatts av Oslo Sentralstasjon. Under torget ligger tunnelbanestationen Jernbanetorget stasjon som en gång var ändhållplats för Oslos tunnelbana. Torget återöppnades den 26 april 2009 efter två års ombyggnad.

Centralteatret är en privatteater i Oslo. Teatern öppnades 1897 av Johan och Alma Fahlstrøm i ölhallen Alhambras tidigare lokaler. 1899–1902 drevs den av Rudolf Rasmussen, och från 1902 till sin död 1928 var Harald Otto teaterns ledare och ägare. Hans son, Reidar Otto, meddirektör från 1919, drev den senare, och hans son, Harald Ottho gick in som meddirektör 1938. Familjen Otto drev teatern till 1959; åren 1931–1934 var den uthyrd till Det Norske Teatret åtta månader om året. Under Harald Ottos ledning gav otaliga lustspel och operetter teatern en solid ekonomisk grund, samtidigt som teatern spelade ny norsk dramatik, från Gunnar Heiberg till Ronald Fangen, och ett flertal norska författare fick för första gången sina verk framförda här. Men framför allt fick Centralteatret både konstnärlig och ekonomisk framgång med sina Ibsen-uppsättningar. På 1930-talet drev Reidar Otto Centralteatret som en god underhållningsteater, där särskilt Finn Bøs sommarspel gjorde lycka. Efterhand lades tonvikten på moderna och klassiska operetter, revyaktiga sommarspel och norska och utländska lustspel. Av och till gav Centralteatern också mer allvarliga skådespel, som August Strindbergs Påsk. 1959 dog Reidar Otto, och Harald Ottho blev ensam direktör. Från 1 september samma år använde Nationaltheatret Centralteatret som biscen under namnet Lille Scene. 1962 tog Jens Book Jenssen över, och från 1963 använde NRK teatern som tv-studio. Sedan 1971 har Centralteatret varit biscen för Oslo Nye Teater.