Maaemo

Grønland station är en tunnelbanestation i Vaterland/Grønland i Oslo. Stationen öppnades den 22 maj 1966. Den ligger mellan stationerna Jernbanetorget och Tøyen.

Apoteket Hjorten i Oslo var ett apotek på Grønland i Oslo. Namnet Apoteket Hjorten används på ett antal norska apotek i flera norska städer exempelvis: Apoteket Hjorten i Fredrikstad och Apoteket Hjorten i Trondheim. Apoteket startades 1857 efter ett beslut vid en kunglig resolution 4 december 1856. Apoteket var det femte i Christiania. Efter en brand 1859, där 18 personer omkom, byggdes en ny apotekaregård. Denna färdigställdes 1861 ritad av stadskonduktör Chr. H. Grosch. Vid ombyggnaden 1963 skänktes det ursprungliga offisinet av apotekaren Anders Tenøe till Norsk Farmasihistorisk Museum och monterat i sin helhet på Norsk Folkemuseum på Bygdøy. Apoteket byggdes om 1986 och ominreddes till kafé 2000. Lokalen används sedan 2000 av kaféet Dattera til Hagen. Apoteket har idag namnet Vitusapotek Hjorten och håller till på Smalgangen 5.

Interkulturelt Museum (IKM), tidligere Internasjonalt kultursenter og museum eller Internasjonalt kulturmuseum, är sedan 2006 en avdelning av Oslo Museum. Interkulturelt museum är ett migrationsmuseum som samlar, bevarar och förmedlar nya minoriteters invandrings- och etableringshistoria i Norge. Museet arbetar efter principen "inte om mig, utan med mig", vilket innebär att de grupper som är del av utställningarna också ska ha inflytande över desamma. Museet öppnade 1990 och utsågs till Årets museum i Norge 2006.

Wikimedia Norge är en norsk ideell förening, som verkar för fri kunskap. Den är samtidigt stödförening för (så kallat chapter till) den amerikanska stiftelsen Wikimedia Foundation. Föreningen bildades i juni 2007.

Akers kommun (norska: Aker kommune) var en kommun i Akershus fylke i sydöstra Norge. Kommunen omfattade de yttre delarna av nuvarande Oslo kommun. Staden Oslo (Christiania) utgjorde kommunens centralort men ingick inte i kommunen. Namnet, från fornnordiskans akr, 'åker', är ursprungligen namnet på två gårdar, Store och Lille Aker, den förstnämnda vid nuvarande Gamla Akers kyrka.

Oslo Plaza (formellt Radisson Blu Plaza Hotel) är ett hotell som ligger i centrala Oslo, nära köpcentrumet Oslo City och Oslo centralstation. Hotellet är, med sina 117 meter, Nordeuropas näst högsta hotell efter Victoria Tower i Stockholm (stadsdelen Kista). Hotellet har 37 våningar och 676 rum med sammanlagt 1 500 bäddar, 140 affärsrum, 20 sviter, 2 signatursviter och kungssvit. Byggnaden är uppförd i betong och har fasader i spegelglas. Det finns glashiss på utsidan av hotellet som går ända upp till toppen. På våning 34 finns restaurang och skybar. Byggnaden stod klar 1989. Hotellet ägs idag av Wenaasgruppen, och drivs av Rezidor Hotel Group.

Mariakyrkan i Oslo är en kyrkoruin i Oslo. Kyrkan blev antagligen först rest som en liten träkyrka runt 1000-talet. Runt 1100-talet byggdes det en enskeppad stenkyrka med kor och absid, och ett västtorn. En större ombyggnad på 1200-talet gav kyrkan ett nytt gotiskt kor, och efter den stora ombyggnaden på 1300-talet blev den uppbyggd i tegel, där skeppet utvidgades västeröver och med två stora torn mot väster och ett nytt och stort korsformat kor. Kyrkan var det kungliga kapellet. Kyrkan stacks i brand av svenskarna i samband med angreppet 1523. Efter reformationen förföll kyrkan så att den inte kunde repareras och revs därför 1542. Senare, då staden flyttades efter stadsbranden 1624, blev området överdäckat och brukades som jordbruksareal. Utgrävningar skedde 1867 under ledning av Nicolay Nicolaysen, 1935 under ledning av Gerhard Fischer och 1961-1963 under ledning av Håkon Christie. Kyrkan kan i dag ses som ruin i Middelalderparken.

Vestre strete var en av Medeltidsstaden Oslos viktigste gator. Den började från den västra ändan av Oslo torg (dagens korsning Bispegata/Oslo gate) och löpte söderut till Mariakirken på sandslätten Øra, där Alnaelva hade sitt utlopp i Bjørvika fram till 1922. Under medeltiden låg stadsgårdarna nära bredvid varandra längs Vestre Strete. Clemenskirken låg omedelbart sydöst om korsningen Vestre strete/Clemensallmenningen. Längst i söder låg Kongsgården och Mariakirken, också dessa på gatans östra sida. Dessa tre monumentalbyggnader finns i dag som ruiner på Sørenga. På norra sidan av Oslo torg fortsatte gatusträckningen som Nordre strete, vilken motsvarar den norra delen av dagens Oslo gate. Gatorna Vestre strete och Nordre strete tillsammans har i källor från medeltiden betecknats som Langstrete. Vestre strete är inte bevarad i nutida gatunät. Den täcktes av jord efter Stadsbranden i Oslo 1624 och blev därmed liggande under Oslo ladegårds södra äng (Sørenga). Delar av sträckningen markeras idag i terrängen som gångstig. En del av Vestre strete ligger under Lokomotivverkstedet från 1880-talet. Arkeologiska utgrävningar i Bispegatan under andra hälften av 2010-talet tyder på att Vestre Strete kan ha haft Oslo bispeborg som norra ändpunkt.

Middelalderparken är en norsk park i Medeltidsstaden i stadsdelen Gamle Oslo i Oslo. Parken öppnades 2000. Den ligger i Sörenga, söder om Bispegata och öster om Kong Håkon 5.s gate. Parken är en del av ett tänkt framtida sammanhängande kulturstråk, som också skulle inkludera Minneparken och Ladegården på den norra sidan av Bispegata. I Middelalderparken ligger Saxegården och ruinerna av Sankt Clemenskirken, Mariakirken och Kongsgården. Intill Middelalderparken i väster har tagits fram en vattenspegel som rekonstruerar Björvikas tidigare strandlinje. Parken var ursprungligen på 70 hektar. Med det 2022 pågående järnvägsprojektet Follobanen görs en övertäckning av banområdet vid parken, ovanpå vilken Middelalderparken kommer att utvidgas väsentligt. Alnaelva har sitt utlopp i den södra delen av parken. Under tidigt 1900-tal lades flodens nedre lopp i kulvertar. Mynningen har rekonstruerats så att floden leder ut i parkens vattenspegel. Oslo Middelalderfestival och Øyafestivalen har till och med 2013 arrangerats årligen i parken. Från 2014 är dessa på grund av bygget av Follobanen flyttad till respektive Akershus fästning och Tøyenparken.

Lokomotivverkstedet är en norsk industribyggnad, som uppfördes som lokverkstad för Norges statsbaner 1890–1893 i Oslostadsdelen Gamlebyen. Den södra delen av verkstaden ligger delvis ovanpå icke utgrävda ruiner av medeltidsbyggnaden Kongsgården. Verkstaden var Norges första byggnad av sitt slag. Byggnaden uppfördes med fasader i nygotisk stil i röd tegelsten. Byggnadens inre är uppbyggd av konstruktioner i gjutjärn. Verkstaden ligger idag i Middelalderparken, som fortfarande (2022) är under uppbyggnad som en del av Folloprosjektet. Byggnaden används inte sedan omkring 2010, och några konkreta planer för dess framtid finns inte (2021).

Nybrua är en bro över Akerselva i Oslo. Bron ligger i Grünerløkka och förbinder Storgata och stadsdelen Hausmannsområdet med Trondheimsveien och Thorvald Meyers gate på Grünerløkka. Nybrua byggdes 1827. Samtidigt förlängdes Storgata och nedre delen av Trondheimsveien anlades. Som Christianias viktigaste infartsväg från norr blev detta en del av Trondhjemske hovedvei. Tidigare hade nuvarande Brugata, Vaterlands bru och Lakkegata bildat huvudvägen norrut från staden. Nybrua är numera utvidgad och förstärkt för att tåla spårvagn och modern biltrafik, men delar av den ursprungliga bron är fortfarande synlig.

Kongsgården i Oslo var ett norskt kungligt residens i Oslo under medeltiden. Den låg strax öster om Mariakirken i Medeltidsstaden. Den äldsta anläggningen var en cirkelformad försvarsanläggning, som byggdes efter förebild av de samtidiga så kallade motteborgarna som är kända från Storbritannien och Frankrike. Det var en ganska enkel anläggning, en cirkelformad jord- och grusvall omgiven av en vallgrav. Innanför vallen har det stått ett mindre antal timrade byggnader. Vallen har daterats till år 1040–1060 baserat på myntfynd som motsvarar Harald Hårdrådes regeringstid. På 1200-talet uppfördes en ny anläggning med försvarsmurar och byggnader i natursten och tegelsten. Där fanns också en kungshall av samma typ som Håkonshallen i Bergen, men betydligt mindre än denna. Denna anläggning kan ha uppförts under Håkon Håkonssons tid efter stadsbranden 1223. En del av kungsgårdens ruiner ligger under den södra delen av den år 1890–1893 uppförda Lokomotivverkstedet.