place

Deutscher Dom

Berlin-MitteKyrkobyggnader i Berlin
Catedral Alemana, Berlín, Alemania, 2016 04 22, DD 13 15 HDR
Catedral Alemana, Berlín, Alemania, 2016 04 22, DD 13 15 HDR

Deutscher Dom (tyska för Tyska domkyrkan) är belägen i Berlin vid södra änden av torget Gendarmenmarkt. Den är ritad av Martin Grünberg och byggdes 1708 av Giovanni Simonetti. 1785 modifierades kyrkan av Carl von Gontard och fick då sitt torn. Den var domkyrka 1780–1785, men trots att den inte längre är det, benämns den fortfarande som domkyrka. Arkitekturen är Barock. Kupolen är i samma stil som Sainte-Genevièvekyrkan i Paris. Tyska Kyrkan förstördes helt och hållet under andra världskriget av en eldsvåda 1945. Efter tyska återföreningen byggdes kyrkan upp igen åren 1993 till 1996 och återöppnades samma år som ett museum över Tysklands politiska historia.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Deutscher Dom (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 52.512777777778 ° E 13.392777777778 °
placeVisa på kartan

Adress

Deutscher Dom

1
10117 Berlin, Mitte
Tyskland
mapÖppna på Google Maps

linkWikiData (Q315644)
linkOpenStreetMap (43347270)

Catedral Alemana, Berlín, Alemania, 2016 04 22, DD 13 15 HDR
Catedral Alemana, Berlín, Alemania, 2016 04 22, DD 13 15 HDR
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Humboldt-Universität zu Berlin
Humboldt-Universität zu Berlin

Humboldt-Universität zu Berlin (förkortas HU Berlin), på svenska även Humboldtuniversitetet, är Berlins äldsta och näst största universitet. Universitetet grundades 1810 som Universität zu Berlin genom beslut av kung Fredrik Vilhelm III av Preussen på initiativ av Wilhelm von Humboldt, vars universitetsmodell kan sägas vara grunden för det moderna forskningsuniversitetet. Under perioden 1828–1945 bar universitetet namnet Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin, efter sin kunglige grundare. Efter andra världskriget låg universitetet i Östberlin och kallades till en början enbart Universität Berlin. 1948 splittrades universitetet till följd av ideologiska konflikter mellan väst och öst i det ockuperade Berlin, och många lärare och studenter lämnade universitetet för att istället grunda Freie Universität Berlin. Den östtyska kvarvarande delen av universitetet kom 1949 att uppkallas efter Wilhelm von Humboldt och hans bror, naturforskaren Alexander von Humboldt. Bådas porträtt finns idag i universitetets sigill. Efter Tysklands återförening kom universitetets tidigare kommunistiska ideologiska dominans att reformeras genom omfattande uppsägningar inom lärarkåren och avskaffandet av obligatoriska ideologiska inslag. Idag har universitet drygt 32 000 studenter vid de 9 fakulteterna som befinner sig i de egna lokalerna i stadsdelarna Mitte och Adlershof i Berlin. Förutom dessa tillkommer drygt 5000 av de de omkring 7000 studenterna vid den elfte fakulteten vid universitetssjukhuset Charité, som drivs gemensamt med Freie Universität Berlin. Huvudbyggnaden är inrymd i det efter kriget rekonstruerade Palais des Prinzen Heinrich på Berlins paradgata Unter den Linden i stadsdelen Mitte, där universitetets huvudcampus också befinner sig. Universitetet har även ett modernt campus i förorten Adlershof sydost om Berlins centrum. I juni 2012 utsågs Humboldtuniversitetet genom det så kallade Exzellenzinitiative officiellt till ett av Tysklands elva elituniversitet för särskilda forskningssatsningar.

Friedrichstrasse
Friedrichstrasse

Friedrichstrasse (tyska: Friedrichstraße) är en av Berlins mest kända huvudgator. Gatan är uppkallad efter kurfurst Fredrik III av Brandenburg som 1701 kröntes till kung Fredrik I av Preussen. Gatan börjar vid torget Mehringplatz i stadsdelen Kreuzberg och går sedan norrut. Den passerar den före detta gränsövergången Checkpoint Charlie vid Zimmerstrasse, där den också går in i Mitte, korsar sedan Leipziger Strasse och Unter den Linden, passerar Bahnhof Friedrichstrasse och Tränenpalast, går över Spree på Weidendammer Brücke och fram till Oranienburger Tor, där den går över i Chausseestrasse. Vid Friedrichstrasse ligger flera teatrar och andra kulturella institutioner som till exempel Friedrichstadt-Palast (för revyer), Admiralspalast (från 1955 till 1997 under namnet Metropol-Theater) och Kunsthaus Tacheles (ingången från Oranienburger Strasse). Vid gatans etablering låg området utanför själva Berlin, i förstäderna Dorotheenstadt och Friedrichstadt. Huvudsakligen flyttade hugenotter till området. Utbyggnaden av gatans mellersta del forcerades under kung Fredrik Vilhelm I av Preussen. Under revolutionsåren 1848–1849 utkämpades flera gatustrider på Friedrichstrasse. Senare under 1800-talet blev gatan allt mer fylld med hotell, restauranger och platser för konstframställningar. Friedrichstrasse blev även känt som en plats för handel med guld och juveler samt för sin prostitution. Liksom andra stadsdelar av Berlin förstördes många byggnader vid Friedrichstrasse under andra världskrigets bombningar. Friedrichstrasse låg före andra världskriget mitt i det som ansågs som Berlins centrum. Under efterkrigstiden låg den något öster om Berlinmuren. Östberlins centrum lades längre österut. Gatan har efter Berlins återförening upplevt en renässans. Nya byggnader har uppförts och här finns idag kontor, utställningshallar och butiker.