Gjörckeska badinrättningen

Gråmunkeholmen 4 är en fastighet på Riddarholmen i centrala Stockholm som består av tre byggnader som utgör ett eget kvarter. Fastigheten domineras av Norstedtshuset som avgränsar kvarteret från Riddarfjärden och centralbron men innehåller också två äldre byggnader som vetter mot Schering Rosenhanes gränd och Tryckerigränd.

Norstedtshuset är en byggnad i kvarteret Gråmunkeholmen 4 på Riddarholmen i Stockholm, uppförd 1882-1889 i så kallad rohbau-stil efter ritningar av arkitekt Magnus Isæus. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket betyder "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Arkivgatan är en gata på Riddarholmen i Stockholm. Gatan leder i nord-sydriktning förbi Gamla riksarkivet och Norstedtshuset. På östra sidan gränser Arkivgatan till sammanbindningsbanan. Namnet bestämdes 1886 och anknyter till Gamla riksarkivet som hade sin verksamhet här mellan 1890 och 1968. I samband med nybygget av Norstedtshuset för P.A. Norstedt & Söner önskade företaget att kvarter och gator i anslutning till deras tryckeri skulle ges namn. Några kvartersnamn blev det inte men Stadsfullmäktiges beredningsutskott föreslog gatunamnen Arkivgatan, Tryckerigatan och Riddarholmshamnen (sedan 1925 Norra Riddarholmshamnen).

Schering Rosenhanes gränd är en gränd på Riddarholmen i Stockholm. Den börjar vid Birger Jarls torg och leder mellan Schering Rosenhanes palats och Norstedtshuset ner till Norra Riddarholmshamnen, sista delen består av trappor. Gränden fick sitt namn 1925. Namnet härrör från överståthållaren Schering Rosenhane (1609–1663) som lät uppföra den västra byggnaden 1652–1656 efter arkitekt Nicodemus Tessin d.ä.s ritningar. I berget på grändens västra sida finns sedan 1886 bakom en järnlucka Normalhöjdpunkten för Sverige. Det i romerska siffror skrivna datumet lyder MDCCCLXXXVI (1886). Härifrån utgick Rikets första gemensamma så kallade precisionsavvägning.

Schering Rosenhanes palats är en palatsbyggnad på Birger Jarls torg 10, Riddarholmen, Stockholm, uppförd 1652–1656 för överståthållaren Schering Rosenhane efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Åren 1776–1876 var palatset Svenska Frimurare Ordens stamhus. Flyglarna, som byggdes under denna tid, den östra cirka 1800 och den västra omkring 1850, förändrade palatsets fasad mot landsidan och den muromgärdade trädgården. Fasaden mot sjösidan, Riddarfjärden, har behållit det mesta av sin ursprungliga skönhet. Bakom en järnlucka i palatsets sockel mot Schering Rosenhanes gränd finns sedan 1886 Normalhöjdpunkten för Sverige. Att normalhöjdpunkten för Sverige hamnade just här beror på att Generalstaben inrymdes i huset. Idag används byggnaden av Svea hovrätt.

Strömsborg är en liten, cirkelrund ö med tillhörande byggnad i Norrström mellan Centralbron och Vasabron i Stockholm. Strömsborg är även namnet på kvarteret där ön är belägen. Ett tidigare namn är Stenskär. Här fanns restaurang, badhus samt kägelbanor men ingen bro. Besökarna fick låta sig ros över från Röda bodarna eller Riddarhusgränd av en roddarmadam, den tidens sjötaxi. På 1740-talet köptes ön av handelsmannen Berge Olofson Ström som där uppförde ett hus 1750. En karta över Strömsborg från 1796 avslöjar en grund och stenig omgivning till den delvis konstgjorda ön. På Elias Martins målning (1801) från Fersenska terrassen syns till höger om Helgeandsholmen ett lågt vitt hus i fonden, som bör vara på ön. Nuvarande byggnad invigdes 1897 och var ritad av arkitekten Claes Grundström (1844-1925). 1929-1930 byggdes huset om, denna gång var Ragnar Östberg ansvarig. Sedan år 1934 tillhör ön stadsdelen Gamla Stan. Restaurangperioden på Strömsborg är slut och sedan 1995 används byggnaden som kontor av International Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA). Byggnaden inhyste även Östersjöstaternas råds sekretariat mellan 1998 och 2010. En smal bro, Strömsborgsbron, leder från Vasabron till ön. Intill järnvägsbron vid Strömsborg öppnades 1884 Stockholms Bad- och Siminrättning, populärt kallat Strömbadet, där man öppnade tidigt och stängde sent ("Öppet från arla till serla").

Levins villa, även Levins hus, är en byggnad i kvarteret Gråmunkeholmen 4 på Tryckerigatan 12 på Riddarholmen i Stockholm. Tomten tillhörde ursprungligen det Stenbockska palatset, som köptes 1771 av den förmögne köpmannen Adolf Ludvig Levin. Levin avstyckade tomten och sålde palatset och lät på den avstyckade tomten uppföra ett större bostadshus efter ritningar av Erik Palmstedt. Fastigheten inköptes 1833 av bokförlaget P.A. Norstedt.I byggnaden återfanns tidigare Domarnämnden och Domstolsverkets stockholmskontor, och sedan 2015 återfinns kontoret för ett rekryteringsföretag i byggnaden.

Strömsborgsbron är en bro i Gamla stan i Stockholm. Bron förbinder Vasabron med Strömsborg. Bron är 45 meter lång och har tre spann. Strömsborgsbron är bara avsedd för intern trafik till Strömsborg. År 1873 byggdes till Strömsborg den första bron, som var en gångbro. Då gick den mellan öns västra sida och Sammanbindningsbanans första järnvägsbro som existerade mellan 1871 och 1954. År 1954 när Centralbron tillkom anlades en ny bro, denna gång mellan Strömsborgs östra sida och Vasabron. Den nuvarande bron uppfördes 1992-1993 och invigdes den 9 juli 1993.

Överkommissariens hus är en byggnad från 1750-talet på Riddarholmen i centrala Stockholm. Huset är beläget vid vattnet på den västra delen av ön mellan Birger jarls torn och Norstedtshuset och nedanför Schering Rosenhanes palats. Huset uppfördes på 1750-talet av den förmögna handelsmannen Berge Olofson Ström, efter ritningar av Carl Hårleman. Ström är också den som gett namn åt holmen utanför – Strömsborg. Fastigheten kom senare att inköpas av kronan och uppläts som bostad och kontor åt Generalassistanskontoret, som var ett pantlånekontor som från 1770-talet hade sina huvudsakliga lokaler i Gamla auktionsverket som också är beläget på Riddarholmen. Pantlånekontorets chef titulerades överkommissarie och det är hans användning av huset som bostad som har gett namn åt huset. Byggnadens översta våning och fasad mot sjösidan tillkom på 1850-talet. När pantlåneinrättningen upphörde i slutet av 1800-talet fick Drätselnämndens arkiv lokaler i huset. Det slogs senare samman med Rådhusarkivet och blev Stockholms stadsarkiv. Stadsarkivet blev kvar på Riddarholmen till 1943, då man flyttade till Kungsholmen. 1949 blev staten åter ägare till Överkommissariens hus. Åren 1950-54 gjordes en stor ombyggnad efter ritningar av arkitekten Cyrillus Johansson för Kammarkollegiet. Förbindelsen mellan Överkommissariens hus och Birger jarls torn murades igen. Idag har förbindelsen åter öppnats och huset är idag, liksom grannhuset Birger jarls torn kontor för Justitiekanslern.

Tryckerigatan är en gata på Riddarholmen i Stockholm. Den börjar vid Birger Jarls torg och leder mellan Gamla riksarkivet och Norstedtshuset ner till Arkivgatan. Namnet bestämdes 1886 och anknyter till tryckeriverksamheten som P.A. Norstedt & Söner bedrev här sedan 1832. Nuvarande byggnad uppfördes 1882–1889 efter ritningar av arkitekt Magnus Isæus. I samband med nybygget önskade P.A. Norstedt & Söner att kvarter och gator i anslutning till tryckeriet skulle ges namn. Några kvartersnamn blev det inte men Stadsfullmäktiges beredningsutskott föreslog namnen Arkivgatan, Tryckerigatan och Riddarholmshamnen (sedan 1925 Norra och Södra Riddarholmshamnen).

Birger jarls torn är ett torn vid Norra Riddarholmshamnen i Stockholm. Enligt en myt som spreds på 1700-talet skulle tornet ha byggts under Birger jarls tid på 1200-talet och därmed vara Stockholms äldsta byggnad. En undersökning av teglet som genomfördes 1917 visade dock att tornet sannolikt är byggt av murtegel från det 1527 rivna Sankta Klara kloster och därmed betydligt yngre.

Gamla Auktionsverket är fyra ihopbyggda hus på Riddarholmen i centrala Stockholm. Den äldsta byggnaden är från 1750-talet. Gamla Auktionsverket är beläget vid vattnet på den västra delen av ön mellan Birger Jarls torn och Wrangelska palatset, nedanför Schering Rosenhanes palats. Fastigheten disponeras för närvarande (2015) av Svea hovrätt och Justitiekanslern. Den äldsta delen är från 1750-talet när byggherren Berge Olofson Ström, som även ägde grannhuset Schering Rosenhanes palats, beslöt att genomföra två identiska nybyggnationer på ömse sidor om Birger Jarls torn. På den norra sidan uppförde han den byggnad som numera är känd som Överkommissariens hus och mot väster den äldsta delen av Gamla Auktionsverket. Under perioden 1772-1890 fanns General-assistancekontoret där, en form av pantbank där fattiga invånare kunde låna pengar. Under den tiden växte längan söderut med nybyggnationer av tre hus. Det ursprungliga huset fick också en extra våning, vilket gjorde att likheten med Överkommissariens hus delvis försvann, även om bland annat bottenvåningarna fortfarande uppvisar likheter.Husen fick en ny hyresgäst 1890 när Auktionsverket flyttade in för att stanna till 1950-talet. Dagens hyresgäster är Svea hovrätt och Justitiekanslern flyttade in 1997 och i samband med inflyttningen renoverades huset. Det byggdes om under ledning av Cyrillus Johansson varvid husen fick en gemensam fasad mot landsidan men behöll sina fasader mot sjösidan.