Schering Rosenhanes gränd

Levins villa, även Levins hus, är en byggnad i kvarteret Gråmunkeholmen 4 på Tryckerigatan 12 på Riddarholmen i Stockholm. Tomten tillhörde ursprungligen det Stenbockska palatset, som köptes 1771 av den förmögne köpmannen Adolf Ludvig Levin. Levin avstyckade tomten och sålde palatset och lät på den avstyckade tomten uppföra ett större bostadshus efter ritningar av Erik Palmstedt. Fastigheten inköptes 1833 av bokförlaget P.A. Norstedt.I byggnaden återfanns tidigare Domarnämnden och Domstolsverkets stockholmskontor, och sedan 2015 återfinns kontoret för ett rekryteringsföretag i byggnaden.

Gråmunkeholmen 4 är en fastighet på Riddarholmen i centrala Stockholm som består av tre byggnader som utgör ett eget kvarter. Fastigheten domineras av Norstedtshuset som avgränsar kvarteret från Riddarfjärden och centralbron men innehåller också två äldre byggnader som vetter mot Schering Rosenhanes gränd och Tryckerigränd.

Norstedtshuset är en byggnad i kvarteret Gråmunkeholmen 4 på Riddarholmen i Stockholm, uppförd 1882-1889 i så kallad rohbau-stil efter ritningar av arkitekt Magnus Isæus. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket betyder "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Arkivgatan är en gata på Riddarholmen i Stockholm. Gatan leder i nord-sydriktning förbi Gamla riksarkivet och Norstedtshuset. På östra sidan gränser Arkivgatan till sammanbindningsbanan. Namnet bestämdes 1886 och anknyter till Gamla riksarkivet som hade sin verksamhet här mellan 1890 och 1968. I samband med nybygget av Norstedtshuset för P.A. Norstedt & Söner önskade företaget att kvarter och gator i anslutning till deras tryckeri skulle ges namn. Några kvartersnamn blev det inte men Stadsfullmäktiges beredningsutskott föreslog gatunamnen Arkivgatan, Tryckerigatan och Riddarholmshamnen (sedan 1925 Norra Riddarholmshamnen).

Schering Rosenhanes palats är en palatsbyggnad på Birger Jarls torg 10, Riddarholmen, Stockholm, uppförd 1652–1656 för överståthållaren Schering Rosenhane efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Åren 1776–1876 var palatset Svenska Frimurare Ordens stamhus. Flyglarna, som byggdes under denna tid, den östra cirka 1800 och den västra omkring 1850, förändrade palatsets fasad mot landsidan och den muromgärdade trädgården. Fasaden mot sjösidan, Riddarfjärden, har behållit det mesta av sin ursprungliga skönhet. Bakom en järnlucka i palatsets sockel mot Schering Rosenhanes gränd finns sedan 1886 Normalhöjdpunkten för Sverige. Att normalhöjdpunkten för Sverige hamnade just här beror på att Generalstaben inrymdes i huset. Idag används byggnaden av Svea hovrätt.

Gjörckeska badinrättningen, (även Lindska- eller Nordstedska siminrättningen) var ett friluftsbad med kallbadhus på Riddarholmen i Stockholm. Den första siminrättning i Sverige upprättades i Uppsala vid slutet av 1700-talet. 1827 öppnades två anläggningar för män vid Riddarholmen: den Åbomska siminrättningen på en flottbro intill Sundhetskollegiums hus och den Lindska siminrättningen av fabrikör Carl David Lindh, vid vattnet där Norstedtshuset nu ligger. De båda anläggningarna erbjöd kostnadsfri simskola till ett stort antal medellösa studerande vid stadens högre och lägre skolor. Efter Lindhs död övergick anläggningen i förläggaren Per Adolf Norstedts ägo. Hans efterträdare Carl Norstedt byggde 1845 om anläggningen till en modern inrättning med ett femtiotal hytter och duschar. Arkitekten Georg Theodor Chiewitz uppgjorde ritningarna. I de två större bassängerna strömmade Riddarfjärdens vatten. Genom föreståndaren, simläraren och dansören vid Kungliga Teatern, Fredrik Alexander Gjörcke (1817–1866), kom badet att kallas Gjörckeska badinrättningen. Efter Gjörckes bortgång övertogs arrendet av hans änkefru. År 1868 fick folkskolans barn tillgång till den Gjörckeska simskolan, med omkring 400 elever. Året därpå anställdes folkskolläraren Olof Köhler som simlärare och han blev efterhand dess föreståndare och övertog arrendet efter änkefru Gjörckes död.. Besöksantalet växte och var vid början av 1880-talet uppe i 2.200 elever. Utöver det badade i medeltal 1.000 vuxna män dagligen på anläggningen.Anläggningen revs 1882 i samband med uppförandet av det nya Norstedtshuset, men kom att ersättas av Strömbadet som öppnades 1884 med Olof Köhler som badmästare.

Tryckerigatan är en gata på Riddarholmen i Stockholm. Den börjar vid Birger Jarls torg och leder mellan Gamla riksarkivet och Norstedtshuset ner till Arkivgatan. Namnet bestämdes 1886 och anknyter till tryckeriverksamheten som P.A. Norstedt & Söner bedrev här sedan 1832. Nuvarande byggnad uppfördes 1882–1889 efter ritningar av arkitekt Magnus Isæus. I samband med nybygget önskade P.A. Norstedt & Söner att kvarter och gator i anslutning till tryckeriet skulle ges namn. Några kvartersnamn blev det inte men Stadsfullmäktiges beredningsutskott föreslog namnen Arkivgatan, Tryckerigatan och Riddarholmshamnen (sedan 1925 Norra och Södra Riddarholmshamnen).

Wrangelska palatset på Birger Jarls torg 16, Riddarholmen, Stockholm är sedan 1756 säte för Svea hovrätt. Delar av byggnaden har sitt ursprung i befästningsverk från 1530-talet. Byggnaden fick huvudsakligen sitt nuvarande utseende 1652–1670 av arkitekt Nicodemus Tessin d.ä. för Carl Gustaf Wrangel. Åren 1697–1754 var palatset residens för kungahuset.

För byggnaden i Tallinn, se Stenbockska huset.Stenbockska palatset (även kallat Stenbocks palats) är ett palats på Birger Jarls torg 4 på Riddarholmen i Stockholm, uppfört kring 1640 för Fredrik Gustavsson Stenbock och hans hustru Katarina De la Gardie. Under en tid, dock senast fram till 1864, hade Serafimerordensgillet här sina kontorslokaler.

Cruuska palatset (även Cruusiska palatset eller huset) var en byggnad på Riddarholmen i Stockholm, uppförd av riksrådet Karl Bonde som fått tomten 1635 av drottning Kristinas förmyndarregering. Bonde lät uppföra ett palats som i norr gränsade till Wrangelska palatset. Palatset gick i arv till fru Elsa Cruus och blev känt som Cruuska huset. Kammarrätten flyttade 1756 in i huset som då tillhörde kronan. Huset förstördes i Riddarholmsbranden 1802 och ersattes med nuvarande Kammarrättens hus i nyklassicistisk stil, som är betydligt smalare för att ge plats åt Wrangelska backen som brandgata och passage ner till Riddarholmshamnen.

Överkommissariens hus är en byggnad från 1750-talet på Riddarholmen i centrala Stockholm. Huset är beläget vid vattnet på den västra delen av ön mellan Birger jarls torn och Norstedtshuset och nedanför Schering Rosenhanes palats. Huset uppfördes på 1750-talet av den förmögna handelsmannen Berge Olofson Ström, efter ritningar av Carl Hårleman. Ström är också den som gett namn åt holmen utanför – Strömsborg. Fastigheten kom senare att inköpas av kronan och uppläts som bostad och kontor åt Generalassistanskontoret, som var ett pantlånekontor som från 1770-talet hade sina huvudsakliga lokaler i Gamla auktionsverket som också är beläget på Riddarholmen. Pantlånekontorets chef titulerades överkommissarie och det är hans användning av huset som bostad som har gett namn åt huset. Byggnadens översta våning och fasad mot sjösidan tillkom på 1850-talet. När pantlåneinrättningen upphörde i slutet av 1800-talet fick Drätselnämndens arkiv lokaler i huset. Det slogs senare samman med Rådhusarkivet och blev Stockholms stadsarkiv. Stadsarkivet blev kvar på Riddarholmen till 1943, då man flyttade till Kungsholmen. 1949 blev staten åter ägare till Överkommissariens hus. Åren 1950-54 gjordes en stor ombyggnad efter ritningar av arkitekten Cyrillus Johansson för Kammarkollegiet. Förbindelsen mellan Överkommissariens hus och Birger jarls torn murades igen. Idag har förbindelsen åter öppnats och huset är idag, liksom grannhuset Birger jarls torn kontor för Justitiekanslern.

Gamla Auktionsverket är fyra ihopbyggda hus på Riddarholmen i centrala Stockholm. Den äldsta byggnaden är från 1750-talet. Gamla Auktionsverket är beläget vid vattnet på den västra delen av ön mellan Birger Jarls torn och Wrangelska palatset, nedanför Schering Rosenhanes palats. Fastigheten disponeras för närvarande (2015) av Svea hovrätt och Justitiekanslern. Den äldsta delen är från 1750-talet när byggherren Berge Olofson Ström, som även ägde grannhuset Schering Rosenhanes palats, beslöt att genomföra två identiska nybyggnationer på ömse sidor om Birger Jarls torn. På den norra sidan uppförde han den byggnad som numera är känd som Överkommissariens hus och mot väster den äldsta delen av Gamla Auktionsverket. Under perioden 1772-1890 fanns General-assistancekontoret där, en form av pantbank där fattiga invånare kunde låna pengar. Under den tiden växte längan söderut med nybyggnationer av tre hus. Det ursprungliga huset fick också en extra våning, vilket gjorde att likheten med Överkommissariens hus delvis försvann, även om bland annat bottenvåningarna fortfarande uppvisar likheter.Husen fick en ny hyresgäst 1890 när Auktionsverket flyttade in för att stanna till 1950-talet. Dagens hyresgäster är Svea hovrätt och Justitiekanslern flyttade in 1997 och i samband med inflyttningen renoverades huset. Det byggdes om under ledning av Cyrillus Johansson varvid husen fick en gemensam fasad mot landsidan men behöll sina fasader mot sjösidan.