Stenbockska palatset

Birger Jarls torg är ett torg och en gata på Riddarholmen i Stockholm. Torget fick sitt nuvarande namn 1854.

Birger jarls staty är en staty som avbildar Sveriges jarl och regent Birger jarl. Statyn står på Birger jarls torg på Riddarholmen i Stockholm. Statyn skapades av bildhuggaren Bengt Erland Fogelberg och avtäcktes den 21 oktober 1854.

Tryckerigatan är en gata på Riddarholmen i Stockholm. Den börjar vid Birger Jarls torg och leder mellan Gamla riksarkivet och Norstedtshuset ner till Arkivgatan. Namnet bestämdes 1886 och anknyter till tryckeriverksamheten som P.A. Norstedt & Söner bedrev här sedan 1832. Nuvarande byggnad uppfördes 1882–1889 efter ritningar av arkitekt Magnus Isæus. I samband med nybygget önskade P.A. Norstedt & Söner att kvarter och gator i anslutning till tryckeriet skulle ges namn. Några kvartersnamn blev det inte men Stadsfullmäktiges beredningsutskott föreslog namnen Arkivgatan, Tryckerigatan och Riddarholmshamnen (sedan 1925 Norra och Södra Riddarholmshamnen).

Riddarholmsbranden var en eldsvåda som drabbade Riddarholmen i Stockholm den 15 november 1802.

Riddarholmen (tidigare Kidaskär, Gråbrödraholmen, Gråmunkeholmen) är en ö i Mälaren och en stadsdel i centrala Stockholm innerstad, tillhörande Södermalms stadsdelsområde. Ön utgör tillsammans med Gamla stan Stockholms historiska centrum. På 1200-talet byggdes Gråbrödraklostret på Riddarholmen och klosterkyrkan, den nuvarande Riddarholmskyrkan. Under 1600-talet byggdes av adeln magnifika palats vilka efter slottsbranden 1697 successivt kom att tas över av de statliga ämbetsverken och domstolarna som fortfarande dominerar holmen. Riddarholmen är den minsta stadsdelen i Stockholms kommun till ytan. Den sista kvarvarande folkbokförda privatpersonen flyttade 2010.

Gamla riksarkivet är en tidigare arkivbyggnad på Arkivgatan 3 på Riddarholmen, Stockholm. Här låg Riksarkivet fram till flytten till den 1968 nyuppförda Riksarkivets huvudbyggnad på Kungsholmen. Byggnaden var när den uppfördes Stockholms högsta och hade ritats av arkitekt Axel Fredrik Nyström. I dag är byggnaden ett framträdande exempel på det sena 1800-talets institutionsbyggande och ett av få bevarade hus av sin art i Europa. Fastigheten är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket betyder "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Levins villa, även Levins hus, är en byggnad i kvarteret Gråmunkeholmen 4 på Tryckerigatan 12 på Riddarholmen i Stockholm. Tomten tillhörde ursprungligen det Stenbockska palatset, som köptes 1771 av den förmögne köpmannen Adolf Ludvig Levin. Levin avstyckade tomten och sålde palatset och lät på den avstyckade tomten uppföra ett större bostadshus efter ritningar av Erik Palmstedt. Fastigheten inköptes 1833 av bokförlaget P.A. Norstedt.I byggnaden återfanns tidigare Domarnämnden och Domstolsverkets stockholmskontor, och sedan 2015 återfinns kontoret för ett rekryteringsföretag i byggnaden.

Cruuska palatset (även Cruusiska palatset eller huset) var en byggnad på Riddarholmen i Stockholm, uppförd av riksrådet Karl Bonde som fått tomten 1635 av drottning Kristinas förmyndarregering. Bonde lät uppföra ett palats som i norr gränsade till Wrangelska palatset. Palatset gick i arv till fru Elsa Cruus och blev känt som Cruuska huset. Kammarrätten flyttade 1756 in i huset som då tillhörde kronan. Huset förstördes i Riddarholmsbranden 1802 och ersattes med nuvarande Kammarrättens hus i nyklassicistisk stil, som är betydligt smalare för att ge plats åt Wrangelska backen som brandgata och passage ner till Riddarholmshamnen.

Arkivgatan är en gata på Riddarholmen i Stockholm. Gatan leder i nord-sydriktning förbi Gamla riksarkivet och Norstedtshuset. På östra sidan gränser Arkivgatan till sammanbindningsbanan. Namnet bestämdes 1886 och anknyter till Gamla riksarkivet som hade sin verksamhet här mellan 1890 och 1968. I samband med nybygget av Norstedtshuset för P.A. Norstedt & Söner önskade företaget att kvarter och gator i anslutning till deras tryckeri skulle ges namn. Några kvartersnamn blev det inte men Stadsfullmäktiges beredningsutskott föreslog gatunamnen Arkivgatan, Tryckerigatan och Riddarholmshamnen (sedan 1925 Norra Riddarholmshamnen).

Kammarrättens hus är en byggnad i nyklassicistisk stil vid Birger Jarls torg 13 på Riddarholmen i Stockholm. Byggnaden uppfördes 1804 för Kammarrätten i Stockholm efter Riddarholmsbranden 1802 på platsen för Kammarrättens föregående hus, det nedbrunna Cruuska palatset. Arkitekter var Fredrik Blom och Carl Fredrik Bouck som redan från början utformade byggnaden för kontorsverksamhet med arbetsrum längs en korridor och med brandsäkra valv för arkiv. Huset är sammanbyggt med Sparreska palatset, och gränsar i norr till Wrangelska palatset. Under åren 1806-1969 förvarades Kammararkivet här. Arkivets välvda rum sträckte sig genom två våningar och lokalerna var de första som hade specialritats för arkivändamål. Byggnaden disponeras sedan 2011 av Högsta förvaltningsdomstolen.

Sparreska palatset är ett palats beläget på Birger jarls torg 11 på Riddarholmen i Stockholm. Sedan 2011 hyser det Högsta förvaltningsdomstolen. Palatset är ett av de äldsta och förnämsta i Stockholm, som uppfördes omkring Riddarholmskyrkan, vid vattenfronten, under stormaktstiden för att ”försköna fäderneslandet” och huvudstaden. I likhet med Makalös och Fersenska palatset byggdes som en självständig huvudbyggnad, med strikt symmetriska fasader och valmat tak samt utsiktsterrass, ett av de första i Stockholm av denna typ, inspirerad av italienska villor. Huset är statligt byggnadsminne och förvaltas av Statens fastighetsverk.

Hessensteinska palatset eller Bengt Oxenstiernas palats är ett palats med adress Birger Jarls torg 2 på Riddarholmen i Stockholm. Palatset byggdes på 1630-talet för riksrådet Bengt Bengtsson Oxenstiernas räkning. Omkring år 1680 byggdes palatset om.