Sparreska palatset, Riddarholmen

Stockholms Ateneum var ett privat läroverk i Stockholm.

Stockholms gymnasium var vid två olika tidsperioder ett gymnasium som i sin andra period upphörde 1880.

Västra Gymnasiehuset är en byggnad på Riddarholmen i centrala Stockholm. Västra Gymnasiehuset byggdes ursprungligen 1635, har sedan byggts om ett flertal gånger och är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.

Kammarrättens hus är en byggnad i nyklassicistisk stil vid Birger Jarls torg 13 på Riddarholmen i Stockholm. Byggnaden uppfördes 1804 för Kammarrätten i Stockholm efter Riddarholmsbranden 1802 på platsen för Kammarrättens föregående hus, det nedbrunna Cruuska palatset. Arkitekter var Fredrik Blom och Carl Fredrik Bouck som redan från början utformade byggnaden för kontorsverksamhet med arbetsrum längs en korridor och med brandsäkra valv för arkiv. Huset är sammanbyggt med Sparreska palatset, och gränsar i norr till Wrangelska palatset. Under åren 1806-1969 förvarades Kammararkivet här. Arkivets välvda rum sträckte sig genom två våningar och lokalerna var de första som hade specialritats för arkivändamål. Byggnaden disponeras sedan 2011 av Högsta förvaltningsdomstolen.

Riddarholmsbranden var en eldsvåda som drabbade Riddarholmen i Stockholm den 15 november 1802.

Riddarholmen (tidigare Kidaskär, Gråbrödraholmen, Gråmunkeholmen) är en ö i Mälaren och en stadsdel i centrala Stockholm innerstad, tillhörande Södermalms stadsdelsområde. Ön utgör tillsammans med Gamla stan Stockholms historiska centrum. På 1200-talet byggdes Gråbrödraklostret på Riddarholmen och klosterkyrkan, den nuvarande Riddarholmskyrkan. Under 1600-talet byggdes av adeln magnifika palats vilka efter slottsbranden 1697 successivt kom att tas över av de statliga ämbetsverken och domstolarna som fortfarande dominerar holmen. Riddarholmen är den minsta stadsdelen i Stockholms kommun till ytan. Den sista kvarvarande folkbokförda privatpersonen flyttade 2010.

Cruuska palatset (även Cruusiska palatset eller huset) var en byggnad på Riddarholmen i Stockholm, uppförd av riksrådet Karl Bonde som fått tomten 1635 av drottning Kristinas förmyndarregering. Bonde lät uppföra ett palats som i norr gränsade till Wrangelska palatset. Palatset gick i arv till fru Elsa Cruus och blev känt som Cruuska huset. Kammarrätten flyttade 1756 in i huset som då tillhörde kronan. Huset förstördes i Riddarholmsbranden 1802 och ersattes med nuvarande Kammarrättens hus i nyklassicistisk stil, som är betydligt smalare för att ge plats åt Wrangelska backen som brandgata och passage ner till Riddarholmshamnen.

Östra Gymnasiehuset, ursprungligen Banérska palatset, är ett hus på Birger jarls torg 7 på Riddarholmen i centrala Stockholm med medeltida rötter som fick sin nuvarande form på 1640-talet. Fastigheten är belägen mellan Riddarholmskyrkan och Evert Taubes terrass med fritt läge mot Riddarfjärden. Byggnaden är sammanbyggd med Västra Gymnasiehuset genom en förbindelsegång. Huset kallas även Kurckska palatset efter sin ägare friherre och riksråd Gustaf Kurck, vars släkt ägde huset mellan 1669 och 1689. Byggnaden är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.

Birger Jarls torg är ett torg och en gata på Riddarholmen i Stockholm. Torget fick sitt nuvarande namn 1854.

Birger jarls staty är en staty som avbildar Sveriges jarl och regent Birger jarl. Statyn står på Birger jarls torg på Riddarholmen i Stockholm. Statyn skapades av bildhuggaren Bengt Erland Fogelberg och avtäcktes den 21 oktober 1854.

Riddarholmskyrkans brand var en eldsvåda som drabbade Riddarholmskyrkan genom ett blixtnedslag i kyrktornet den 28 juli 1835 i Stockholm. Själva kyrkan, som ligger på Riddarholmen mitt i centrala Stockholm, kunde räddas från den häftiga branden, men den höga tornspiran från 1570-talet blev helt förstörd. Tornspiran störtade samman påföljande dag. Kyrkans yttertak antändes, men valven höll och kyrkorummet klarade sig. Det brann i stentornet och i hela övre delen av själva kyrkan. Klockorna föll ned från sina ställningar. Man lyckades hindra elden att komma in i kyrkans inre. Vid samma tid slog blixten även ned i Katarina kyrkas och Kungsholms kyrkas torn. Riddarholmskyrkans torn gick inte att rädda, trots att tornspiran hade en relativt ny åskledare. Innan åskledarens tid var blixtnedslag i kyrktorn och höga byggnader en vanlig brandorsak.

Riddarholmskyrkan, ursprungligen Gråbrödrakyrkan, är en kyrka belägen på Riddarholmen i Stockholm, invigd cirka år 1292, då Magnus Ladulås begravdes. Den uppfördes ursprungligen som en katolsk konventskyrka åt Gråbrödraklostret, grundat 1270, tillhörande Franciskanorden, efter donation av kung Magnus Ladulås. Därmed utgör den Stockholms äldsta bevarade byggnad med de äldsta tegelmurarna ovan jord, samt Stockholms enda bevarade medeltida klosterkyrka. Efter kung Gustav Vasas reduktion och den protestantiska reformationen blev den en församlingskyrka inom Svenska kyrkan. Sedermera har den blivit känd som de svenska monarkernas gravkyrka, och ordenskyrka för Serafimerorden, samt även förknippad med den moderna adeln i Sverige. Riddarholmskyrkan är en treskeppig basilikal kyrka, uppförd av rött tegel, med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Ursprungligen var kyrkan tvåskeppig, och det nuvarande södra sidoskeppet var i stället en del av korsgången. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässansutförande bryter av mot kyrkans ursprungliga tegelgotik. Interiören domineras av de många gravminnena, men här finns även medeltida kalkmålningar bevarade i valven. Från och med kung Gustav II Adolfs begravning 1634 återupptogs traditionen med Riddarholmskyrkan som kunglig begravningskyrka. Samtliga svenska regenter från Gustav II Adolf till Gustaf V har fått sitt sista vilorum här, med undantag för drottning Kristina, alltså 15 monarker. De är fördelade på tre olika gravkor: det Gustavianska, det Karolinska och det Bernadotteska. Utöver regenterna vilar ett stort antal regentgemåler, prinsar och prinsessor i kyrkan. Till Riddarholmskyrkan hör också fem icke kungliga gravkor, som uppfördes under 1600-talet av olika adelssläkter. Utöver kungligheterna från 1600-talet till 1900-talet finns också två medeltida gravar framför kyrkans högaltare; enligt traditionen är medeltidskungarna Magnus Ladulås och Karl Knutsson (Bonde) begravda här. Man räknade alltså till 17 begravda regenter i kyrkan. En gravöppning 2011 visade att det inte är Magnus Ladulås som vilar i den grav som man tidigare trodde var hans.År 1807 upplöstes Riddarholmens församling. Sedan dess fungerar kyrkan som grav- och minneskyrka, förvaltad av Riksmarskalksämbetet och Statens fastighetsverk. Den är öppen som museum under sommarmånaderna samt vid konserter, Serafimerringningar och speciella arrangemang. De enda regelbundna gudstjänster som hålls i Riddarholmskyrkan är en julotta som arrangerats av Stockholms scoutdistrikt sedan 1937 och en katolsk mässa som arrangeras av Sankta Eugenia katolska församling den 7 juni med anledning av Drottning Josephinas dödsdag (1876).