Göteborgsoperan

Länsfängelset i Göteborg, ofta även kallat länscellfängelset eller cellfängelset, började byggas 1854 och togs i bruk den 30 november 1857. Det var till utseendet likt andra enrumsfängelser som uppfördes vid denna tid under den fängelsereform, som beslutats vid 1844 års riksdag. Vid sidan av länsfängelset, fanns från 1870 även ett centralfängelse vid Nya Varvet och fram till 1908, främst för kvinnliga fångar, tukt- och spinnhuset på Stampen samt centralfängelset på Karlstens fästning, Marstrand, där de sista fångarna lämnade anstalten så sent som 1888.

Källan är en skulptur vid Lilla Bommens hamn utanför Göteborgsoperan. På monumentet rinner vatten ner för stenen. Den är utförd av Bård Breivik 1994 med medel från Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Evert Taube, är en staty i brons av Eino Hanski upprest 1996 på Jussi Björlings plats intill Operan i Göteborg. Den föreställer Evert Taube i naturlig storlek blickande västerut. På bronsplattan kan man läsa: "Evert Taube född 12/3 1890, Stora Badhusgatan 7, Göteborg. Statyn i skala 1/1 (168 cm hög) utförd av Eino Hanski. Rest den 10/8 1996 av Västanvind, Astri & Evert Taubes vänner."Statyn finansierades genom bidrag från Länsstyrelsen i Göteborg, företag och privatpersoner samt medlemmar i föreningen Västanvind, och avtäcktes den 10 augusti 1996 av kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson. Medverkade gjorde även Everts syskon Barbro Undset och Gösta Taube. Varje år på trubadurens födelsedag den 12 mars hyllas han här på sin plats med blommor, sång och musik.

Den här artikeln handlar om ett torg i Göteborg. För torget i Uppsala med samma namn se S:t Eriks torg, Uppsala.Sankt Eriks torg var ett torg i stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Det låg vid Göteborgsoperans nuvarande område vid Lilla Bommens hamn, mellan Östra Hamngatan och Torggatan, intill det dåvarande cellfängelset. Torget fick sitt namn 1852 och uppkallades efter bastionen Sanctus Ericus (Sankt Erik), som tidigare legat intill platsen. Torget fick nya gränser år 1883 och utgick år 1974 till följd av ändring av stadsplanen. En större vattenpump togs bort från torget 1939, i samband med att man lade om järnvägs- och spårvägsspår samt kör- och gångbanor på torget och i dess närhet. Den var ett minne från tiden då vattnet leddes från Kallebäckskällan genom urborrade trästockar till olika brunnar och tappställen i staden. Här hämtade man vatten till både hushåll och arbetsplatser i närheten. Även från båtarna kom besättningsmän och kockor med stora kopparflaskor för att hämta det välsmakande vattnet.Platsen för den raserade bastionen Sankt Erik och en del av torget benämndes Sankt Eriks hörn.

Mätaregatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 60 meter lång, och sträcker sig från Kvarnbergsgatan till Sankt Eriksgatan.Gatan fick sitt namn 1883 efter benämningen "parmmätare", där parm- är ett gammalt volymmått. Namnet härrör från parmmätare, som hade till uppgift att mäta hö, ved och liknande som bönder medförde för försäljning. Troligen bodde en parmmätare vid gatan.

Sankt Eriksgatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 350 meter lång, och sträcker sig från Östra Hamngatan till Packhusplatsen, korsningen Smedjegatan.Gatan fick sitt namn 1883 efter närheten till den gamla bastionen Sankt Erik (Sanctus Ericus), vilken även är Sveriges nationalhelgon. Gatan har haft flera, äldre sträckningar.

Mjölnaregatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 50 meter lång, och sträcker sig från Sankt Eriksgatan till Kvarnbergsgatan.Gatan fick sitt namn 1886 efter närheten till Kvarnberget och dess kvarnar som malde mjöl.

Kvarnbergsgatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 70 meter lång, och sträcker sig från Torggatan till Övre Spannmålsgatan.Gatan fick sitt namn 1671, efter de väderkvarnar, som var uppförda på Kvarnberget fram till 1730-talet. Tidigare och parallella namn har varit Väderkvarnsgatan och Kvarnbergsliden. Först år 1742 sprängdes en körbar väg uppför Kvarnberget.

Övre Spannmålsgatan är en trappgata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 70 meter lång och sträcker sig från Spannmålsgatan till Kvarnbergsgatan på Kvarnberget.Gatan fick sitt namn 1883, och delar etymologi med Spannmålsgatan. Äldre namn var Kvarnbergstrappan samt Kvarnbergsliden.

Kvarnberget, Göteborg är beläget i Nordstaden, norr om Stora Hamnkanalen, i centrala Göteborg. Det är det norra berget av de tre bergen inom den ursprungliga stadsfästningen Göteborg. De två andra är Otterhällan och Kungshöjd, belägna söder om Stora Hamnkanalen.

Gamla begravningsplatsen, Gamble körkiogården (1644), var Göteborgs första kyrkogård, belägen vid foten av Kvarnberget i centrala staden åren 1620–1643. Det var i samband med omfattande utgrävningar av kvarteret Vadman från augusti 1979 till maj 1980 som begravningsplatsen påträffades. Anledningen till utgrävningen var, att Göteborgs stads bostads AB planerade att bebygga tomterna med bostäder. Kvarteren ingår i ett område, som av myndigheterna betraktas som fornlämning. Det undersökta området var cirka 5 000 kvadratmeter stort. Ett sjuttiotal kistor påträffades. Centrum av begravningsplatsen låg ungefär i hörnet av Nedre Kvarnbergsgatan och Spannmålsgatan, där trappan går upp mot gamla navigationsskolan. Den närbelägna Torggatan kallades från början för Kyrkogårdsgatan (Kyrkiogardzgatun 1621-39) eller Kyrkogårdsgränden, efter närheten till begravningsplatsen. Kyrkogården förlades dit för att området var torrt och i övrigt lämpligt. Kyrkogården vid Kvarnberget fick sina gränser bestämda enligt 1619 års stadsplan och var egentligen avsedd som kyrkogård för de utländska trosbekännarna. Man hade ursprungligen tänkt sig, att den utländska (tyska) kyrkan skulle legat på eller vid Kvarnberget.Från 1645 övertog platsen kring Domkyrkan uppgiften som kyrkogård.

Magasinskvarteret var ett kvarter i stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Kvarteret, som uppfördes i omgångar under åren 1867–1875, var beläget intill Packhusplatsen och omgärdades av den i sydväst, samt Packhusgatan åt älvsidan och Kvartersgatan åt Kvarnberget; nordost om kvarteret låg länscellfängelset. Magasinsbyggnaderna åt Packhusplatsen revs och ersattes med kontor och bostäder år 1887/1888. Magasinsbyggnaderna uppläts åt flera olika handelsföretag och ägandet skiftade genom åren. Kvarteret drabbades av flera eldsvådor, varvid den sista år 1963 medförde att den norra delen av kvarteret totalförstördes och fick rivas. Resten av kvarteret revs under 1980-talet. År 1994 uppfördes Kajskjul 8 ½ i kvarteret.