Sankt Eriksgatan, Göteborg

Klädpressaregatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 90 meter lång, och sträcker sig från Östra Hamngatan och fram tills den korsar Torggatan där den byter namn till Kvarnbergsgatan.Gatan fick troligen sitt namn på 1690 eller 1680-talet efter klädpressaren Christian Dögen, som ägde ett hus på det närbelägna Kvarnberget. Omväxlande har även Kvarnbergsgatan använts som namn för gatan och den benämndes en tid Stora Klädpressaregatan i motsats till Lilla Klädpressaregatan. Namnet Klädpressaregatan förekommer inte i någon annan nutida svensk stad.

Den här artikeln handlar om ett torg i Göteborg. För torget i Uppsala med samma namn se S:t Eriks torg, Uppsala.Sankt Eriks torg var ett torg i stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Det låg vid Göteborgsoperans nuvarande område vid Lilla Bommens hamn, mellan Östra Hamngatan och Torggatan, intill det dåvarande cellfängelset. Torget fick sitt namn 1852 och uppkallades efter bastionen Sanctus Ericus (Sankt Erik), som tidigare legat intill platsen. Torget fick nya gränser år 1883 och utgick år 1974 till följd av ändring av stadsplanen. En större vattenpump togs bort från torget 1939, i samband med att man lade om järnvägs- och spårvägsspår samt kör- och gångbanor på torget och i dess närhet. Den var ett minne från tiden då vattnet leddes från Kallebäckskällan genom urborrade trästockar till olika brunnar och tappställen i staden. Här hämtade man vatten till både hushåll och arbetsplatser i närheten. Även från båtarna kom besättningsmän och kockor med stora kopparflaskor för att hämta det välsmakande vattnet.Platsen för den raserade bastionen Sankt Erik och en del av torget benämndes Sankt Eriks hörn.

Gamla begravningsplatsen, Gamble körkiogården (1644), var Göteborgs första kyrkogård, belägen vid foten av Kvarnberget i centrala staden åren 1620–1643. Det var i samband med omfattande utgrävningar av kvarteret Vadman från augusti 1979 till maj 1980 som begravningsplatsen påträffades. Anledningen till utgrävningen var, att Göteborgs stads bostads AB planerade att bebygga tomterna med bostäder. Kvarteren ingår i ett område, som av myndigheterna betraktas som fornlämning. Det undersökta området var cirka 5 000 kvadratmeter stort. Ett sjuttiotal kistor påträffades. Centrum av begravningsplatsen låg ungefär i hörnet av Nedre Kvarnbergsgatan och Spannmålsgatan, där trappan går upp mot gamla navigationsskolan. Den närbelägna Torggatan kallades från början för Kyrkogårdsgatan (Kyrkiogardzgatun 1621-39) eller Kyrkogårdsgränden, efter närheten till begravningsplatsen. Kyrkogården förlades dit för att området var torrt och i övrigt lämpligt. Kyrkogården vid Kvarnberget fick sina gränser bestämda enligt 1619 års stadsplan och var egentligen avsedd som kyrkogård för de utländska trosbekännarna. Man hade ursprungligen tänkt sig, att den utländska (tyska) kyrkan skulle legat på eller vid Kvarnberget.Från 1645 övertog platsen kring Domkyrkan uppgiften som kyrkogård.

Mätaregatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 60 meter lång, och sträcker sig från Kvarnbergsgatan till Sankt Eriksgatan.Gatan fick sitt namn 1883 efter benämningen "parmmätare", där parm- är ett gammalt volymmått. Namnet härrör från parmmätare, som hade till uppgift att mäta hö, ved och liknande som bönder medförde för försäljning. Troligen bodde en parmmätare vid gatan.

Kvarnbergsgatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 70 meter lång, och sträcker sig från Torggatan till Övre Spannmålsgatan.Gatan fick sitt namn 1671, efter de väderkvarnar, som var uppförda på Kvarnberget fram till 1730-talet. Tidigare och parallella namn har varit Väderkvarnsgatan och Kvarnbergsliden. Först år 1742 sprängdes en körbar väg uppför Kvarnberget.

Nedre Kvarnbergsgatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 270 meter lång, och sträcker sig från Postgatan till Sankt Eriksgatan.Gatan fick sitt namn 1885 efter sitt läge vid Kvarnberget och i förhållande till Kvarnbergsgatan.

Övre Spannmålsgatan är en trappgata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 70 meter lång och sträcker sig från Spannmålsgatan till Kvarnbergsgatan på Kvarnberget.Gatan fick sitt namn 1883, och delar etymologi med Spannmålsgatan. Äldre namn var Kvarnbergstrappan samt Kvarnbergsliden.

Hasselbladhuset är en byggnad i fyra våningar samt hörntorn, som stod klar 1877 i hörnet av Östra Hamngatan 3 och Sankt Eriks Torg 5 (nu Sankt Eriksgatan 5) i Göteborg. Tomten i Kvarteret 33 Lilla Bommen är på 3 200 kvadratmeter, och köptes 1874 av grosshandlare Fritz Hasselblad. Det var firma F W Hasselblad & Co som lät uppföra huset efter ritningar av arkitekt A.C. Peterson. På de översta våningarna fanns bostadslägenheter - de största med tio rum – och i de nedre våningarna kontor och varuhus. Utanför den förnämsta bostadsvåningen fanns ursprungligen en hörnbalkong, vilken togs ned 1923. På 1940-talet byggdes bostadslägenheterna om till kontor och lager. Delar av interiörerna förändrades under nästa ombyggnadsperiod, 1978–1983.

Göteborgsoperan är ett operahus vid Lilla Bommen i Göteborg, på Göta älvs södra strand. Adressen är Christina Nilssons Gata. Med start den 30 september 1994 skedde invigningen av operan under tre kvällar i rad. Den officiella invigningsgalan var följande kväll i närvaro av det svenska kungaparet och inbjudna gäster. Vid ett fingerat trekungamöte på operans stora scen förklarade kungarna "Gustav II Adolf", "Gustav III" och Carl XVI Gustaf operahuset för invigt. Sjösättning blev det den tredje kvällen då operahuset hälsades välkommet till kajen av sin gudmor, hovsångerskan Birgit Nilsson. Operahuset ligger vid Packhuskajen ungefär där Länscellfängelset låg tidigare. Göteborgsoperan drivs som ett bolag, vilket är helägt av Västra Götalandsregionen.

Länsfängelset i Göteborg, ofta även kallat länscellfängelset eller cellfängelset, började byggas 1854 och togs i bruk den 30 november 1857. Det var till utseendet likt andra enrumsfängelser som uppfördes vid denna tid under den fängelsereform, som beslutats vid 1844 års riksdag. Vid sidan av länsfängelset, fanns från 1870 även ett centralfängelse vid Nya Varvet och fram till 1908, främst för kvinnliga fångar, tukt- och spinnhuset på Stampen samt centralfängelset på Karlstens fästning, Marstrand, där de sista fångarna lämnade anstalten så sent som 1888.

Lilla Bommen är en gästhamn, invigd 1973, strax norr om Göteborgs stadskärna, vid kanten av Göta älv, men också namnet på ett större landområde kring gästhamnen. Hamnen anses ha kommit till på 1640-talet. Båthamnen var färdigbyggd år 1860, och kajlängden var 525 meter med ett vattendjup på 3,5 meter. Lilla Bommen blev snabbt Göteborgs hamn för kanaltrafik och inrikessjöfart, där lastbåtar och passagerarbåtar utgick ifrån, för att genom Göta älv, Göta kanal och sjöarna nå Stockholm och Norrköping.På hamnbassängens västra sida ligger Göteborgsoperan som stod färdig 1994. På hamnbassängens östra sida ligger ett kontorsområde med höghuset som även det bär namnet Lilla Bommen men som i folkmun kallas Skanskaskrapan eller Läppstiftet. Skeppet Barken Viking ligger vid kajen precis öster om Lilla Bommen.

Kronhusgatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 360 meter lång, och sträcker sig från Packhusplatsen till Östra Hamngatan.Gatan fick sitt namn den 19 februari 1666, "Gamle Kyrkogatan skall heeta Cronhuusgatan", efter Kronhuset som uppfördes här 1643-1654. Gamla namnformer är; Cronohus Gathon (1671) och Cronehuusgatan (1694). Två äldre namn, som förekommer parallellt är Wintergatan samt Gamle Kyrkogatan (se Kyrkogatan). Den senare efter stadens äldsta begravningsplats, som var belägen vid foten av Kvarnberget, väster om Kronhuset vid tomt nr 6 i hörnet av nuvarande Torggatan - som då kallades för Kyrkogårdsgränden - och Sillgatan (nuvarande Postgatan).