Kvarnbergsgatan

Mätaregatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 60 meter lång, och sträcker sig från Kvarnbergsgatan till Sankt Eriksgatan.Gatan fick sitt namn 1883 efter benämningen "parmmätare", där parm- är ett gammalt volymmått. Namnet härrör från parmmätare, som hade till uppgift att mäta hö, ved och liknande som bönder medförde för försäljning. Troligen bodde en parmmätare vid gatan.

Mjölnaregatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 50 meter lång, och sträcker sig från Sankt Eriksgatan till Kvarnbergsgatan.Gatan fick sitt namn 1886 efter närheten till Kvarnberget och dess kvarnar som malde mjöl.

Övre Spannmålsgatan är en trappgata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 70 meter lång och sträcker sig från Spannmålsgatan till Kvarnbergsgatan på Kvarnberget.Gatan fick sitt namn 1883, och delar etymologi med Spannmålsgatan. Äldre namn var Kvarnbergstrappan samt Kvarnbergsliden.

Gamla begravningsplatsen, Gamble körkiogården (1644), var Göteborgs första kyrkogård, belägen vid foten av Kvarnberget i centrala staden åren 1620–1643. Det var i samband med omfattande utgrävningar av kvarteret Vadman från augusti 1979 till maj 1980 som begravningsplatsen påträffades. Anledningen till utgrävningen var, att Göteborgs stads bostads AB planerade att bebygga tomterna med bostäder. Kvarteren ingår i ett område, som av myndigheterna betraktas som fornlämning. Det undersökta området var cirka 5 000 kvadratmeter stort. Ett sjuttiotal kistor påträffades. Centrum av begravningsplatsen låg ungefär i hörnet av Nedre Kvarnbergsgatan och Spannmålsgatan, där trappan går upp mot gamla navigationsskolan. Den närbelägna Torggatan kallades från början för Kyrkogårdsgatan (Kyrkiogardzgatun 1621-39) eller Kyrkogårdsgränden, efter närheten till begravningsplatsen. Kyrkogården förlades dit för att området var torrt och i övrigt lämpligt. Kyrkogården vid Kvarnberget fick sina gränser bestämda enligt 1619 års stadsplan och var egentligen avsedd som kyrkogård för de utländska trosbekännarna. Man hade ursprungligen tänkt sig, att den utländska (tyska) kyrkan skulle legat på eller vid Kvarnberget.Från 1645 övertog platsen kring Domkyrkan uppgiften som kyrkogård.

Nedre Kvarnbergsgatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 270 meter lång, och sträcker sig från Postgatan till Sankt Eriksgatan.Gatan fick sitt namn 1885 efter sitt läge vid Kvarnberget och i förhållande till Kvarnbergsgatan.

Kvarnberget, Göteborg är beläget i Nordstaden, norr om Stora Hamnkanalen, i centrala Göteborg. Det är det norra berget av de tre bergen inom den ursprungliga stadsfästningen Göteborg. De två andra är Otterhällan och Kungshöjd, belägna söder om Stora Hamnkanalen.

Sankt Eriksgatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 350 meter lång, och sträcker sig från Östra Hamngatan till Packhusplatsen, korsningen Smedjegatan.Gatan fick sitt namn 1883 efter närheten till den gamla bastionen Sankt Erik (Sanctus Ericus), vilken även är Sveriges nationalhelgon. Gatan har haft flera, äldre sträckningar.

Nordstaden är en stadsdel i centrala Göteborg norr om Stora Hamnkanalen och en del av Göteborgs ursprungliga stadsområde. Området delas av Östra Hamngatan, tidigare Östra hamnkanalen, i Västra Nordstaden och Östra Nordstaden. Stadsdelen har en areal på 42 hektar. Den sista äldre bebyggelsen i Östra Nordstaden revs i maj 1971 för att ge plats för köpcentrumet Nordstan.Västra Nordstaden består huvudsakligen av äldre hus, till exempel Kronhuset, Rådhuset, Börsen, Tyska kyrkan, Ostindiska huset och före detta Sjöbefälsskolan. En del nybyggda hus finns, bland annat Göteborgsoperan och Traktören som är en av stadens förvaltningsbyggnader. I Västra Nordstaden finns också flera bostadskvarter, speciellt på Kvarnberget. Längs Göta älv ligger Packhuskajen, som går från Stora Bommen till Lilla Bommen. Spårvagnshållplatsen Nordstan ligger i öster, mellan köpcentrumet Nordstan och Centralstationen.

Kronhuset, Nordstaden 19:3, ursprungligen Giötheborgz Tyghuhs, är en stor, röd tegelbyggnad i Västra Nordstaden i Göteborg. Huset uppfördes under åren 1643–1654 med holländsk prägel, och är Göteborgs näst äldsta profana byggnad efter residenset (1650). Möjligen är de ursprungliga ritningarna gjorda av den kungliga arkitekten Simon de la Vallée.Kronhuset användes först som tyghus, det vill säga som lager för garnisonens tygmateriel såsom kanoner och andra vapen, men även som matförråd för spannmål. På platsen för huset låg tidigare stadens äldsta kyrkogård.Den 9 december 1927 övergick ägandet av Kronhuset från staten till Göteborgs stad, för att användas som museum. Kronhuset är byggnadsminne sedan den 24 oktober 1968.

Länsfängelset i Göteborg, ofta även kallat länscellfängelset eller cellfängelset, började byggas 1854 och togs i bruk den 30 november 1857. Det var till utseendet likt andra enrumsfängelser som uppfördes vid denna tid under den fängelsereform, som beslutats vid 1844 års riksdag. Vid sidan av länsfängelset, fanns från 1870 även ett centralfängelse vid Nya Varvet och fram till 1908, främst för kvinnliga fångar, tukt- och spinnhuset på Stampen samt centralfängelset på Karlstens fästning, Marstrand, där de sista fångarna lämnade anstalten så sent som 1888.

Göteborgsoperan är ett operahus vid Lilla Bommen i Göteborg, på Göta älvs södra strand. Adressen är Christina Nilssons Gata. Med start den 30 september 1994 skedde invigningen av operan under tre kvällar i rad. Den officiella invigningsgalan var följande kväll i närvaro av det svenska kungaparet och inbjudna gäster. Vid ett fingerat trekungamöte på operans stora scen förklarade kungarna "Gustav II Adolf", "Gustav III" och Carl XVI Gustaf operahuset för invigt. Sjösättning blev det den tredje kvällen då operahuset hälsades välkommet till kajen av sin gudmor, hovsångerskan Birgit Nilsson. Operahuset ligger vid Packhuskajen ungefär där Länscellfängelset låg tidigare. Göteborgsoperan drivs som ett bolag, vilket är helägt av Västra Götalandsregionen.

Kronhusgatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 360 meter lång, och sträcker sig från Packhusplatsen till Östra Hamngatan.Gatan fick sitt namn den 19 februari 1666, "Gamle Kyrkogatan skall heeta Cronhuusgatan", efter Kronhuset som uppfördes här 1643-1654. Gamla namnformer är; Cronohus Gathon (1671) och Cronehuusgatan (1694). Två äldre namn, som förekommer parallellt är Wintergatan samt Gamle Kyrkogatan (se Kyrkogatan). Den senare efter stadens äldsta begravningsplats, som var belägen vid foten av Kvarnberget, väster om Kronhuset vid tomt nr 6 i hörnet av nuvarande Torggatan - som då kallades för Kyrkogårdsgränden - och Sillgatan (nuvarande Postgatan).