Hovstallet, Helgeandsholmen

Helgeandsholmen är en ö i Norrström, inom stadsdelen Gamla stan i Stockholm, namngiven efter det forna Helgeandshuset. På holmen ligger Riksdagshuset och de öppna platserna Riksplan och Strömparterren. Holmen är tre hektar stor varav Riksdagshuset upptar en hektar. På ön finns delar av stadsmuren under Norrbro och fanns tidigare Medeltidsmuseet. Den korsas av Norrbro och Riksgatan, och förbinds med Norrmalm via Riksbron och med Gamla stan via Stallbron över Stallkanalen. Helgeandsholmen med sin avlånga form har uppstått dels genom landhöjningen, dels genom långvariga utfyllnader. Idag kan man inte se några spår av den ursprungliga naturen, som fram till medeltiden utgjordes av tre holmar i Norrström.

Riksgropen var den populära benämningen på den grop som uppstod under de arkeologiska utgrävningarna av Riksplan framför Riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.

Gamla Norrbro (ursprungligen Norrbrogatan) var en gata med två broar på Helgeandsholmen i Stockholm. Gatan försvann när man på 1890-talet rev byggnaderna på Helgeandsholmens västra del för att där uppföra Riksbyggnaderna, det vill säger byggnaderna för Sveriges riksdag och Sveriges riksbank.

Riksdagshuset är säte för Sveriges riksdag och beläget på Helgeandsholmen i Stockholm. Komplexet uppfördes mellan 1895 och 1904 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson, och inkluderade även i den västra delen en byggnad för Sveriges riksbank. Efter om- och tillbyggnaden åren 1980–1983 disponerar Riksdagen även Riksbankens gamla del. För ombyggnaden stod Ahlgren-Olsson-Silow Arkitektkontor AB. Samtidigt flyttade Riksbanken till sin nuvarande byggnad, Riksbankshuset, vid Brunkebergstorg. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket är den högsta klassen och innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Riksplan är platsen och parken mellan Riksdagshuset och Norrbro på Helgeandsholmen i Stockholm. Namnet Riksplan bestämdes 1925 för den öppna platsen mellan Riksdagshuset och Norrbro. Platsens utseende har livligt diskuterats alltsedan Riksdagshusets invigning 1905. I samband med Riksdagshusets om- och tillbyggnad 1980–1983 företogs även arkeologiska utgrävningar här, den tillfälliga gropen kallades snart för Riksgropen. Dagens utseende skapades 1983, där promenadstråkens riktning anknyter till den ursprungliga bebyggelsens riktning på Helgeandsholmen. I nordöstra hörnet av Riksplan finns hovstallets gamla foderbord i marmor, som stått i Nicodemus Tessin d.y.s kungliga stall på Helgeandsholmen. På Riksplan finns också en obelisk av glas, den fungerar som ljusinsläpp för Medeltidsmuseet som finns under Riksplan. På obeliskens fyra sidor är graverad följande text av Alf Henrikson:

Norrbrolejonen är två lejonskulpturerna i brons intill Gustav Adolfs torg i Stockholm. Lejonen är placerade till öster och väster om Norrbros norra landfäste. Skulpturerna är kopior av två egyptiska lejon vars original står vid Vatikanmuseerna i Rom. 1923 såg dåvarande antikvarien vid Riksarkivet, fil dr L M Bååt, dessa under en italienresa och ansåg att de skulle passa bra vid Norrbro. Dagens Nyheter kampanjade för idéförslaget och erbjöd sig att bekosta kopieringen. Det kom dock att bli en privatperson, direktör Josef Jonsson, som bekostade kopieringen och såg till att djuren kom på plats. Placeringen utfördes 1926 av arkitekt Ragnar Östberg som stod för det konstnärliga helhetskonceptet. Originallejonen skulpterades på 300-talet f Kr åt Egyptens siste farao, Nektanebo II. På skulpturernas sockel finns en inskription med hieroglyfer. På östra skulpturen står: Guld, levande sol som ger rättvisa, kungen av övre och nedre Egypten, Xeperkara, solens son, Nektanebos av Thopt i Reuhi älskad.På västra skulpturen står: Guld, levande sol som ger rättvisa, suveränen över syd och nord, den fullkomlige regenten över två länder, glänsande guld som gör det kärt för gudarna, kungen av övre och nedre Egypten, herren över två länder, Xeperkara, solens son, Nektanebos av Thot i Rehui älskad.Originallejonen kom till Rom med kejsar Augustus där de sattes att vakta portiken vid Pantheon. De försvann därefter och var borta i drygt tusen år tills de i slutet av 1500-talet återupptäcktes och placerades vid fontänen på Piazza di Termini i Rom. Gregorius XVI förde dem sedan till Vatikanmuserna under 1800-talets första hälft. Norrbrolejonen tillverkades på Bergmans Konstgjuteri i Stockholm. I Paramountjournalen 3-10 maj 1926 visades ett kort inslag med texten De nya norrbrolejonen äro nu i det närmaste klara...

Slaktarhusbron var en bro som sträckte sig mellan Gustaf Adolfs torg och Helgeandsholmen i Stockholm. Slaktarhusbron var föregångaren till nuvarande Norrbros norra del och revs på 1790-talet.

Norrbrobasaren var en länga med butikslokaler längs Norrbros västra sida i Stockholm. Längan, som kallades "basar", uppfördes 1838-39 och revs 1904 i samband med bygget för nya Riksdagshuset. Norrbrobasaren vid Norrbro med sitt läge på Helgeandsholmen mellan Stockholms slott och Gustav Adolfs torg hade en mycket central plats i Stockholm, på vars tidigare broar det idkats bodhandel sedan 1500-talet. De stenlagda trottoarerna på Norrbro var de första som anlades i Stockholm. På Norrbro lyste 1853 Stockholms första gaslyktor och på Norrbro provades även den första elektriska belysningen (se Gas i Stockholm och Elektricitet i Stockholm). Basarlängan och trakten kring Norrbro lockade till sig så kallat "fint folk" som promenerade och möttes där.

Stallkanalen är den södra grenen av Norrström som ligger mellan Slottskajen i Gamla Stan och Helgeandsholmen i Stockholm. Stallkanalen överbryggas av Stallbron och Norrbro och dessutom finns det under Stallbron en gångtunnel, den s.k. rännarbanan som förbinder riksdagshuset med ledamotsbyggnaden på Gamla Stan-sidan. Vattenflödet genom Stallkanalen är vanligtvis kraftigt begränsat av en barriär väster om Stallbron varför vattenvägen inte uppfattas som en ström utan mer som en kanal.

Ej att förväxla med Norrbro i Hjo. Norrbro är en bro som går mellan Gamla stan och Norrmalm i centrala Stockholm. Det är en 19 meter bred stenvalvbro bestående av tre delar över Stallkanalen, Helgeandsholmen och Norrström. Brons arkitekt är Carl Fredrik Adelcrantz med ändringar av Erik Palmstedt, som var den ansvarige för byggandet som invigdes 1807. Norrbro sträcker sig från Lejonbacken vid Stockholms slott till Gustav Adolfs torg. Norrbro är den äldsta bevarade stenbron i Stockholm. Mellan 2007 och 2010 genomgick den en omfattande renovering och kunde återinvigas av kronprinsessan Victoria den 23 januari 2010.

Riksgatan är en gågata på Helgeandsholmen i Stockholm. Riksgatan fick sitt namn år 1947 och avser den korta vägsträckningen mellan Riksdagshuset och Riksbankens före detta byggnad. Riksgatan begränsas på båda sidor av stora portaler. Här brukar Sveriges finansministrar promenera fram med nådiga luntan när årets nya budget skall presenteras. I norr ansluter Riksbron och i söder Stallbron. Ursprungligen ansågs Riksgatan vara en del av Drottninggatan. Gatumarken är inte stadens utan tillhör Riksdagen. Byggnaderna invigdes ursprungligen 1897 och byggdes om 1978–1983. Efter det huserar Sveriges Riksdag i båda husen medan Riksbanken har flyttat till Brunkebergstorg.

Stallbron är en bro över Stallkanalen mellan Stadsholmen och Helgeandsholmen i Gamla stan i Stockholm. Troligtvis är detta Stockholms äldsta broställe; den gamla Norrbro gick från Västerlånggatans mynning över Helgeandsholmen till sydvästra hörnet av Gustav Adolfs torg. Broarna kallades gemensamt Norrbro. Den nuvarande bron invigdes den 4 november 1904. Den är cirka 20 meter lång och tillverkades på Keillers mekaniska verkstad (senare Götaverken). Namnet har funnits sedan 1879 och kommer av det tidigare hovstallet på Helgeandsholmen. Bron byggdes om och breddades i samband med om- och tillbyggnaden av Riksdagshuset 1980–1983. Då tillkom en avskärmad gångbana under bron, kallad Rännarbanan, ritad av AOS Arkitekter. Denna passage är bara öppen för riksdagens ledamöter, som kan ta sig mellan Ledamotshuset på Gamla stans sida och plenisalsbyggnaden på Helgeandsholmen. Fram till och med 1979 var biltrafik tillåten men sedan dess är Riksbron, Stallbron och Riksgatan samt de däremellan anslutande gatorna utformade som gågator. Vid Stallbron står ett av Riksäpplena utfört i röd granit och formgivet av riksdagshusets arkitekt Aron Johansson.