Kulturhuset, Stockholm

Klarabiografen är en biograf som ligger på plan två i Kulturhuset i Stockholm. Klarabiografen öppnade på våren 2006 och var då den enda kommunalägda biografen i Stockholm. I januari 2012 lämnades verksamheten över till SF Bio, som drev den i tre år. I april 2015 nyöppnades biografen i Kulturhuset Stadsteaterns regi med ambitionen att bli ”navet för kvalitetsfilm i Stockholm”. Salongen har sex stolsrader med plats för 78 besökare. Biografen är utrustad med den senaste digitala tekniken, bland annat en 4K-projektor med hög upplösning, som kan visa film i de mest avancerade format. Den 150 kvadratmeter stora salongen används även för direktsända evenemang så som live-opera från Metropolitan, Film och samtal, presskonferenser och seminarier.

Stockholmsrummet är ett informationscenter om staden Stockholm beläget på bottenvåningen i Kulturhuset med ingång från Sergels torg. Stockholmsrummet invigdes den 20 oktober 2015 av Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård.

Skansen är ett kvarter på södra Norrmalm i centrala Stockholm. Kvarteret har en omväxlande historia. Det bildades redan på 1600-talets mitt och försvann på 1960-talet från Stockholms kartor i samband med Norrmalmsregleringen för att återuppstå på 1990-talet, då sammanslaget med södra grannkvarteret Frigga. I kvarteret finns några av Stockholms välkända byggnader, bland dem Kulturhuset, Stadsteatern och Riksbankshuset. Kvarteret omges idag av Sergels torg i norr, av Drottninggatan i väster, av Vattugatan i söder samt av Malmtorgsgatan, Brunkebergstorg och Malmskillnadsgatan i öster.

Sergelarkaden är en del av Sergels torg i Stockholm. Arkaden avser de överdäckade områden under Sergelfontänen och undre delar av torgets cirkulationsplats. Namnet fastställdes 1961 och omfattar “gångplan under Sergels torg”. Sergelarkaden begränsas i väst av den så kallade “Plattan”, alltså den öppna nedsänkta delen av Sergels torg och i öst av Sergelgången. Från Sergelarkaden leder rulltrappor upp till Sergelgatan. Arkaden får en indirekt dagsbelysning genom ett större antal runda ljusinsläpp som finns i Sergelfontänen. Genom dem kan man betrakta glasskulpturen Kristallvertikalaccent underifrån. Sedan 1972 och fram till 2002 satt Marias enmansorkester så gott som dagligen på Sergelarkaden, spelade elorgel och sjöng kristna sånger. Enligt ett förslag till fortsatt upprustning av Sergelområdet föreslår markkontoret i Stockholm att Sergelarkaden skall glasas in för att kunna uppfylla krav på en ljus och säker citymiljö.

Meyerska Styckgjuteriet var ett klockgjuteri i Sverige som grundades på 1640-talet av styck- och klockgjutaren Gerdt Meyer, som fick fullmakt som kronans styckgjutare år 1641.

Benny Fredrikssons torg, tidigare Beridarebansgatan (även Beridarbansgatan), är en kort gatstump som förbinder Brunkebergstorg med Sergels torg på Norrmalm i Stockholms city. Gatusträckan är stängd för genomfartstrafik, och avslutas genom ett valv under Kulturhuset. Gatan ansluter även till Drottninggatan via en tvärgående gatstump med det snarlika namnet Beridarebanan mellan Kulturhusets två byggnadskroppar.

Sergelfontänen kallas den fontän som finns mitt på Sergels torg i Stockholm. Namnet är inte officiellt men används ofta i dagligt tal. Fontänen stod färdig 1968, långt innan Norrmalmsregleringen var avslutat. Den räknas till Stockholms mest kända fontäner. Sedan år 2000 ingår Sergels torg med fontänen i en miljö av riksintresse för kulturmiljövården. Sergelfontänen är ett resultat av omdaningen av Stockholms city, även kallad Norrmalmsregleringen. Stadsplanekontoret prövade många olika idéer. Den slutliga lösningen av torgets ovala mittparti med dess helglasade centrumbyggnad i bottenplanet inspirerades av fotgängarhallen Opernpassage i Wien. Fontänbassängen gavs formen av en superellips, en form som föreslogs av den danske konstnären och matematikern Piet Hein genom kontakt med arkitekt David Helldén, som stod för den övergripande gestaltningen av området. Fontänen stod klar i mars 1968 tillsammans med första etappen av Norrmalmsregleringen och innan Kulturhuset invigdes. För allmänheten uppställdes några rader parkbänkar strax norr om fontänen. Där satt stockholmarna och kunde betrakta den nya fontänen i stadens nya centrum. På norrsidan reste sig de fem Hötorgsskraporna och längs sydsidan fanns då fortfarande rivningshusens brandgavlar. Dessa sittplatser finns än idag om än nygjorda. I fontänbassängen finns ett stort antal större och mindre fontäner. En speciell finess är 64 runda, glasade öppningar i bassängen genom vilka man kan betrakta fontänerna från Sergelarkaden underifrån. Det dröjde till 1974 innan fontänens accent var på plats, Kristallvertikalaccent, en glaspelare, belyst från insidan och ritad av skulptören Edvin Öhrström. På vintern, när fontänerna är avstängda och bassängen tömd, arrangerar Stockholms stad artificiella fontäner med elektriskt ljus, sedan vintern 2011/2012 kompletterad med granar och två stora rendjur. Det var alltid populärt för nybakade studenter att ta sig ett bad i Sergelfontänen. Men det kostade Stockholms stad varje år mellan 75 000 och 100 000 kronor att reparera skador i fontänen. Från och med 2011 töms därför fontänen lagom till de första studentflaken rullar in i Stockholms centrum.

Kristallvertikalaccent, officiellt "Kristall, vertikal accent i glas och stål", är Edvin Öhrströms 37,5 meter höga glaspelare vid Sergels torg i Stockholm.

Sergels torg (under planeringen även Sveaplatsen) är ett torg mitt i centrala Stockholm. Torget har fått sitt namn efter bildhuggaren Johan Tobias Sergel. Det nuvarande torgets nedre del, som i folkmun kallas "Plattan", ligger ungefär 10 meter under den gamla bebyggelsens marknivå, som låg i jämnhöjd med Malmskillnadsbron över Hamngatan. Den nedre delen, i torgets västra del, är belagd med svart och vit markbeläggning i ett storskaligt triangelmönster. Sergels torg avgränsas västerut av Drottninggatan, norrut av Klarabergsgatan och den sydligaste av de fem Hötorgsskraporna samt Hötorgscity, söderut av Kulturhuset och österut av en cirkulationsplats där Klarabergsgatan, Sveavägen och Hamngatan möts. År 2020 öppnades en helt ny förbindelse från Sveavägen och Sergels torg upp till Malmskillnadsgatan i form av en bred trappa, Soltrappan. I skärningspunkten mellan Soltrappan, Hamngatan, Sergels torg och Malmskillnadsgatan finns Röda Huset eller Sergelpaviljongen, en byggnad färdigställd 2020. I cirkulationsplatsens mitt finns Sergelfontänen i form av en superellips, en form som föreslogs av den danske konstnären och matematikern Piet Hein genom kontakt med arkitekt David Helldén. I fontänen står skulpturen Kristallvertikalaccent, en glaspelare ritad av skulptören Edvin Öhrström och invigd 1974. Vid torgets västra sida finns en av de stora entréerna till T-centralen, central för Stockholms tunnelbana, och vid den östra sidan återfinns bankpalatset Hästskon 12. Sedan år 2000 ingår Sergels torg i en miljö av riksintresse för kulturmiljövården. Torget och dess byggnader är blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att platsen har "synnerligen höga kulturhistoriska värden". Under 2012-2018 genomfördes en större renovering av området runt torget.

Riksbanken är Sveriges centralbank med säte i Riksbankshuset, Stockholm och en myndighet under riksdagen. Den grundades år 1668 efter beslut under Riksdagen 1668 och den gavs namnet Riksens Ständers Bank och är världens äldsta centralbank. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har även uppdraget att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Odéonteatern var en teater i Stockholm verksam 1926-1969 i Hantverksföreningens hus vid Brunkebergstorg 15.

Klara är en skulptur nedanför det femte Hötorgshuset vid norra sidan om Sergels torg i Stockholm. Skulpturen restes 1980 och är utförd av skulptören Lasse Andreasson. Skulpturen är en bronsmodell i högrelief över de rivna Klarakvarteren, som försvann i samband med Norrmalmsregleringen på 1950- och 1960-talen. Det är samtidigt Lasse Andreassons hyllning till det gamla Klara och en protest mot rivningarna i Stockholm. Skulpturen är utformat som ett bord med Klarakvarten därpå. Andreasson utbildade sig på Konstfack i Stockholm i slutet av 1940- och början av 1950-talet och kände det gamla Klara med sin täta bebyggelse väl. Konstverket visar byggnaderna i Klara i detalj och är laddad med en del symboler: en telefonlur markerar det rivna Telefontornet vid Brunkebergstorg, ett snapsglas symboliserar Hotell Gillet, en säng visas på taket av ett rivet hotellet vid Vasagatan och en markering "du står här" anger konstverkets plats i dåtidens trånga bebyggelse mitt i Klarakvarteren. Handtaget av en spade med Stadshustornet som skaft anspelar på stadens makthavare som avgjorde Klaras framtid. Under tiden som Sergels Torg och Klarabergsgatan renoveras så är skulpturen magasinerad, preliminärt ska den återkomma under 2018. År 1992 gestaltade Lasse Andreasson en liknande stadsskulptur av Ljungby.