place

Sergelarkaden

Gator och torg på Norrmalm
Sergels torg 2009b
Sergels torg 2009b

Sergelarkaden är en del av Sergels torg i Stockholm. Arkaden avser de överdäckade områden under Sergelfontänen och undre delar av torgets cirkulationsplats. Namnet fastställdes 1961 och omfattar “gångplan under Sergels torg”. Sergelarkaden begränsas i väst av den så kallade “Plattan”, alltså den öppna nedsänkta delen av Sergels torg och i öst av Sergelgången. Från Sergelarkaden leder rulltrappor upp till Sergelgatan. Arkaden får en indirekt dagsbelysning genom ett större antal runda ljusinsläpp som finns i Sergelfontänen. Genom dem kan man betrakta glasskulpturen Kristallvertikalaccent underifrån. Sedan 1972 och fram till 2002 satt Marias enmansorkester så gott som dagligen på Sergelarkaden, spelade elorgel och sjöng kristna sånger. Enligt ett förslag till fortsatt upprustning av Sergelområdet föreslår markkontoret i Stockholm att Sergelarkaden skall glasas in för att kunna uppfylla krav på en ljus och säker citymiljö.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Sergelarkaden (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Sergelarkaden
Klaratunneln, Stockholm Norrmalm (Norra innerstadens stadsdelsområde)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: SergelarkadenLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 59.3325 ° E 18.065 °
placeVisa på kartan

Adress

Sergelfontänen

Klaratunneln
111 51 Stockholm, Norrmalm (Norra innerstadens stadsdelsområde)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Sergels torg 2009b
Sergels torg 2009b
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Sergelfontänen
Sergelfontänen

Sergelfontänen kallas den fontän som finns mitt på Sergels torg i Stockholm. Namnet är inte officiellt men används ofta i dagligt tal. Fontänen stod färdig 1968, långt innan Norrmalmsregleringen var avslutat. Den räknas till Stockholms mest kända fontäner. Sedan år 2000 ingår Sergels torg med fontänen i en miljö av riksintresse för kulturmiljövården. Sergelfontänen är ett resultat av omdaningen av Stockholms city, även kallad Norrmalmsregleringen. Stadsplanekontoret prövade många olika idéer. Den slutliga lösningen av torgets ovala mittparti med dess helglasade centrumbyggnad i bottenplanet inspirerades av fotgängarhallen Opernpassage i Wien. Fontänbassängen gavs formen av en superellips, en form som föreslogs av den danske konstnären och matematikern Piet Hein genom kontakt med arkitekt David Helldén, som stod för den övergripande gestaltningen av området. Fontänen stod klar i mars 1968 tillsammans med första etappen av Norrmalmsregleringen och innan Kulturhuset invigdes. För allmänheten uppställdes några rader parkbänkar strax norr om fontänen. Där satt stockholmarna och kunde betrakta den nya fontänen i stadens nya centrum. På norrsidan reste sig de fem Hötorgsskraporna och längs sydsidan fanns då fortfarande rivningshusens brandgavlar. Dessa sittplatser finns än idag om än nygjorda. I fontänbassängen finns ett stort antal större och mindre fontäner. En speciell finess är 64 runda, glasade öppningar i bassängen genom vilka man kan betrakta fontänerna från Sergelarkaden underifrån. Det dröjde till 1974 innan fontänens accent var på plats, Kristallvertikalaccent, en glaspelare, belyst från insidan och ritad av skulptören Edvin Öhrström. På vintern, när fontänerna är avstängda och bassängen tömd, arrangerar Stockholms stad artificiella fontäner med elektriskt ljus, sedan vintern 2011/2012 kompletterad med granar och två stora rendjur. Det var alltid populärt för nybakade studenter att ta sig ett bad i Sergelfontänen. Men det kostade Stockholms stad varje år mellan 75 000 och 100 000 kronor att reparera skador i fontänen. Från och med 2011 töms därför fontänen lagom till de första studentflaken rullar in i Stockholms centrum.