Tegnérmuseet

Gråbrödraklostret, eller Franciskanerkonventet Sankta Katarina, var ett franciskanerkonvent i Lund, som grundades 1238. Franciskanerorden grundades 1223 av Franciskus av Assissi. Ordensdräkten är grå, därav namnet gråbröder. Orden var, liksom dominikanorden, en tiggarorden, vilket innebar att gråbröderna skulle följa ett fromhetsideal, som innebar att följa Kristus genom försakelse och fattigdom och ägna sig åt själavård och predikan. Gråbrödrakonventet i Lund var en stor anläggning mot Stora Gråbrödersgatan, med en kyrka längs med Klostergatan. Klosterkyrkan invigdes 1276 av biskop Tyge II av Aarhus, eftersom Lund saknade egen biskop då. Kyrkan byggdes om på 1300-talet till en tegelkyrka, som fick en planlösning som invändigt påminner om franciskanernas ursprungliga klosterkyrka. Efter en eldsvåda byggde en ny kyrka, som invigdes 1383. Klostergatan gick då något söder om sitt nuvarande läge, så kyrkan stod över mer än hälften av den nuvarande Klostergatan. År 1432 inrättades ett Studium Generale i Lund, den medeltida benämningen på universitet, vilken var den första högskolan i Norden. Studierna bestod av föreläsningar, repetitioner av det man lyssnat på, samt disputationer. Undervisningen inleddes år 1438 och bedrevs troligen fram till reformationen i Danmark 1536, men nästan inget är längre känt om verksamheten vid läroanstalten. I samband med reformationen drevs gråbröderna bort och kloster och kyrka raserades.

Sankt Clemens kyrka var en katolsk kyrka i Lund som låg vid Klostergatan, strax väster om Stortorget. Den uppfördes först som en träkyrka på 960- eller 970-talet. En kyrka i sten byggdes på samma plats på 1000-talet. Kyrkan var helgad åt Sankt Clemens, som var Roms tredje biskop efter Petrus. Sådana kyrkor har i flera fall hittats i närheten av kung Harald Blåtands runda så kallade trelleborgar, och har också kunnat kopplas till kungsgårdar. Beträffande Lund verkar detta också vara fallet. Sankt Clemens kyrka låg i nuvarande kvarteret Apotekaren vid hörnet av Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan, strax nordväst om den plats, där det från andra halvan av 960-talet till omkring år 985 förmodas ha funnits en trelleborg. Den låg också i sydvästra hörnet av det område som tillhörde kungsgården i Lund från slutet av 960-talet fram till 1375. Kyrkan byggdes först som en träkyrka och var Lunds äldsta kyrka, och kanske den första kyrkan i Skåne. Sankt Clemens stenkyrka byggdes troligen på Knut den Stores initiativ omkring år 1030. Den nämns i en skriftlig källa första gången 1334, och enligt en annan skriftlig källa från 1526 hade kungen patronatsrätt till kyrkan. Kyrkan undersöktes arkeologiskt 1932 och 1935. Då hittades resterna av stenkyrkan, men också åtta stavar och en rund hörnstolpe som utgjort den östra delen av norra långhusväggen till den tidigare träkyrkan. Stenkyrkan var 19 meter lång och hade långhus och rakt kor utan absid. Den var byggd som en tidig romansk kyrka antingen med öppen takstol eller ett innertak av trä, och hade ingång både i norr och i söder. Kyrkan tillbyggdes senare med ett torn i väster med invändig trappa och en gallerivåning, varifrån kyrkans patronat, som till exempel kungens familj, kunde följa mässan i kyrkan.

Centrala staden är en administrativ stadsdel i Lund som omfattar de delar av staden som ligger inom den medeltida stadsvallen samt anslutande områden norr och söder därom. Gränserna för stadsdelen utgörs i väster av järnvägen och i söder av Ringvägen. I öster går gränsen vid Arkivgatan-Hardebergaspåret-Dalbyvägen-Östra Vallgatan-Biskopsgatan-Allhelgona kyrkogata-Bredgatan-Norra kyrkogårdens västra gräns-Kävlingevägen och slutar vid Norra Ringen. Stadsdelen hade 2007 13 358 invånare. Fram till 1800-talet bestod Lund enbart av det som idag benämns Lunds stadskärna, bebyggelsen inom vallarna. Mycket av det medeltida gatunätet finns bevarat. Bebyggelsen domineras däremot av 1900-talet samt några 1800-talsbyggnader. Det finns bara en handfull bevarade byggnader från tiden före 1800. Den sydöstra delen av stadsdelen utanför stadsvallen omfattar bland annat delar av den tidigare byn Lilla Råby, som idag utgörs av flerfamiljshus från 1930-talet och framåt, studentbostadsområdena Parentesen och Ulrikedal, samt det nyare Margretedal. Den sydvästra delen består av Stadsparken och de koloniområden och grusplaner som finns sydväst därom. Den norra delen utanför stadsvallen heter Spoletorp och ligger mellan Norra kyrkogården och järnvägsspåret. Detta område bebyggdes under slutet av 1800-talet samt första halvan av 1900-talet och består främst av bostadsområden. Längst i norr ligger Monumentparken.

Winstrupsgatan, till 1878 Gråväders gränd, är en gata i centrala Lund. Den går den korta sträckan mellan Lilla Gråbrödersgatan i söder och Sankt Petri kyrkogata i norr. I fonden i den norra ändan ligger Ekska huset på Sankt Petri kyrkogata. Winstrupsgatan har sitt namn efter biskopen Peder Winstrup, som adlades efter Skånes införlivning med Sverige efter Roskildefreden 1658.

Lilla Fiskaregatan är en gata i Lunds stadskärna som går mellan Stortorget och Bantorget. Nuförtiden är gatan en populär affärsgata. Hela gatan är gång- och cykelväg med utplanade trottoarer. Längs med gatan finns varierande arkitektur med några envåningshus från 1800-talet samt flervåningshus i nyrenässans och nyklassicism från senare delen av 1800-talet. Den östligaste delen av gatan (från Stora Gråbrödersgatan och fram till Stortorget) hade fram till 1922 det officiella namnet Clemensgatan (även Clementsgatan eller Klementsgatan), ett namn som numera fallit ur bruk. Gatan var uppkallad efter den vikingatida-medeltida Sankt Clemens kyrka.

Gamla elverket är en byggnad i kvarteret Gråbröder i centrala Lund. Lunds elverk uppfördes 1907 på vid Winstrupsgatan efter ritningar av Knut Persson. År 1927 tillkom en tillbyggnad söder om den ursprungliga, ritad av John Anchert, vilken fick en utformning helt överensstämmande med den äldre delen. Byggnaden, som är inspirerad av amerikansk arkitektur, är uppförd i rött tegel på en sockel av släthuggen granit. Fasaderna är försedda med stora rundbågiga muröppningar och i takets hörnparti finns en lanternin.

Apoteket Svanen är ett apotek som grundades i Lund 1627. Det har legat på sin nuvarande plats på Stora Kyrkogatan, mitt emot domkyrkan, sedan 1647. Mellan 1671 och 1852 lydde apoteket under universitetets jurisdiktion, och hade länge namnet Akademiapoteket. Först 1833 fick apoteket namnet Svanen. Det nuvarande gatuhuset, där apoteket ligger, byggdes om 1862, men genomgick en omfattande ombyggnad 1897–1899, ritad och ledd av arkitekten Folke Zettervall, son till Helgo Zettervall som restaurerade Lunds domkyrka. Entréns portal i sandsten tillkom dock år 1920 efter ritningar av Theodor Wåhlin. Apoteket har än idag kvar den gamla inredningen från 1800-talets slut. Längs med takbården runt om i det stora rummet/officinen samt entrén kan man läsa namn och tidsperiod för Apotekets föreståndare ända från starten 1627.

Kyrkogatan är en gata i centrala Lund. Den börjar vid Stortorget och Lilla Fiskaregatan och fortsätter sedan norrut förbi Klostergatan, Lilla Gråbrödersgatan och Paradisgatan fram till Sankt Petri kyrkogata, där den övergår i Bredgatan. På andra sidan Stortorget börjar Stora Södergatan och fortsätter söderut. Längs gatan östra sida finns ett öppet område som innehåller domkyrkan, Lundagård och universitetsbyggnaden. Inom detta område låg tidigare Lilla torg. Längs dess västra sida finns obrutna husrader med blandad bebyggelse. Gatulinjen präglas av många högre hus och så kallade "bankpalats", men det finns också några äldre tvåvåningshus. Gatan hette Stora Kyrkogatan ända fram till 1920-talet. Namnet ändrades efter att Lilla Kyrkogatan, en mindre gränd från Stortorget upp mot Domkyrkan försvunnit i samband med tillkomsten av Sydsvenska Bankens hus vid Stortorgets norra sida (1913).

Sankt Nikolai kyrka var en katolsk kyrka i Lund , som byggdes på 1100-talet och revs på 1500-talet efter reformationen i Danmark 1536. Kyrkan byggdes på södra sidan av Lilla Gråbrödersgatan någon gång under 1100-talet. Platsen låg då sannolikt i norra delen av Kungsgården i Lund i Lundagård. Platsen ligger där Kyrkogatan drogs fram omkring 1703. Det äldsta belägget för kyrkan är från 1160-talet, då två av kyrkans präster finns inskrivna i Lunds domkyrkas gåvobok. Sankt Nikolai kyrka är helgad efter Sankt Nikolaus, som var sjöfararnas skyddspatron. Han var biskop av Myra som ligger i den sydvästra delen av nuvarande Turkiet, men som under Nikolaus levnad var en grekisk stad i Lykien i Romerska riket. Han var den som stod förebild för jultomten. Sin roll som sjömännens helgon fick han efter att ha räddat sjömän från att drunkna genom att be, så stormar på havet lade sig. År 1087 hade kvarlevorna efter biskop Nikolaus förts till Bari i nuvarande Italien. Dit hade den danske kungen Erik Ejegod vallfärdat 1098 och återkommit med reliker. Sankt Nikolai socken omfattade gårdarna närmast kyrkan och gårdar längs västra sidan av Stora Gråbrödersgatans norra del. Kyrkan var en romansk kyrka, troligen med långhus, kor och absid samt med ett senare byggt torn på kyrkans västra sida, men planlösningen är inte helt känd. År 1953 gjordes arkeologiska utgrävningar av Ragnar Blomqvist av kyrkan och dess kyrkogård, varvid delar av flera grundmurar påträffades, av vilka en del hört till kyrkan. Efter det att kyrkan hade rivits, byggdes en möteslokal i tegel på platsen. Arkeologer från Kulturen gjorde 2006 en ny, begränsad undersökning, då delar av kyrkans grundmur av gråsten hittades, bland annat en mur som tolkades tillhöra ett vapenhus på kyrkans södra sida. Det finns en minnesplakett på norra gavelväggen mot Lilla Gråbrödersgatan på huset Kyrkogatan 15.

Sankt Jacobs kyrka, eller i sin danska namnform Sankt Ibbs kyrka, var en katolsk kyrka i Lund under medeltiden. Den låg i nuvarande kvarteren Gråbröder och Carl Holmberg, och över nuvarande Bytaregatan. Kyrkan nämns i en skriftlig källa första gången 1303. Den var helgad åt Sankt Jakob den äldre, som sägs vara begravd i Santiago de Compostela i Spanien. Jacob var son till Sebedeus, som var fiskare i Kafarnaum, och var liksom sin bror Johannes en av Jesu lärjungar. Sankt Jacobs kyrka hade nära koppling till Sankta Maria och Sankt Peters kloster, åtminstone under senare delen av medeltiden. Klostrets manliga prior tjänstgjorde också som sockenpräst i Sankt Jakobs kyrka. De första gravarna på kyrkogården runt omkring kyrkan hittades 1909. Kyrkan och kyrkogården undersöktes arkeologiskt 1959, och 1983 gjordes en större arkeologisk undersökning. Kyrkan var ganska liten och det är bara en del av dess kor som har undersökts arkeologiskt. Den var byggd i romansk stil med långhus, kor och troligen en absid. Ärkebiskopen hade sannolikt patronatsrätten över kyrkan fram till reformationen i Danmark, då den överfördes till Sankta Maria och Sankt Peters kloster. Kyrkan användes också en tid efter reformationen. Kyrkogården slutade användas på 1560-talet, och i samband med det revs kyrkan. Bytaregatans södra del har senare dragits om så att den går rakt över kyrkogården.

Lunds domkyrkodistrikt är ett distrikt i Lunds kommun och Skåne län. Det omfattar centrala Lund.

Lunds landsförsamling var en församling i Lunds stift och i Lunds kommun. Församlingen uppgick 1944 i Lunds domkyrkoförsamling. Församlingens område omfattar centrala Lund[förklaring behövs].