Centrala staden, Lund

Apoteket Svanen är ett apotek som grundades i Lund 1627. Det har legat på sin nuvarande plats på Stora Kyrkogatan, mitt emot domkyrkan, sedan 1647. Mellan 1671 och 1852 lydde apoteket under universitetets jurisdiktion, och hade länge namnet Akademiapoteket. Först 1833 fick apoteket namnet Svanen. Det nuvarande gatuhuset, där apoteket ligger, byggdes om 1862, men genomgick en omfattande ombyggnad 1897–1899, ritad och ledd av arkitekten Folke Zettervall, son till Helgo Zettervall som restaurerade Lunds domkyrka. Entréns portal i sandsten tillkom dock år 1920 efter ritningar av Theodor Wåhlin. Apoteket har än idag kvar den gamla inredningen från 1800-talets slut. Längs med takbården runt om i det stora rummet/officinen samt entrén kan man läsa namn och tidsperiod för Apotekets föreståndare ända från starten 1627.

Sankt Clemens kyrka var en katolsk kyrka i Lund som låg vid Klostergatan, strax väster om Stortorget. Den uppfördes först som en träkyrka på 960- eller 970-talet. En kyrka i sten byggdes på samma plats på 1000-talet. Kyrkan var helgad åt Sankt Clemens, som var Roms tredje biskop efter Petrus. Sådana kyrkor har i flera fall hittats i närheten av kung Harald Blåtands runda så kallade trelleborgar, och har också kunnat kopplas till kungsgårdar. Beträffande Lund verkar detta också vara fallet. Sankt Clemens kyrka låg i nuvarande kvarteret Apotekaren vid hörnet av Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan, strax nordväst om den plats, där det från andra halvan av 960-talet till omkring år 985 förmodas ha funnits en trelleborg. Den låg också i sydvästra hörnet av det område som tillhörde kungsgården i Lund från slutet av 960-talet fram till 1375. Kyrkan byggdes först som en träkyrka och var Lunds äldsta kyrka, och kanske den första kyrkan i Skåne. Sankt Clemens stenkyrka byggdes troligen på Knut den Stores initiativ omkring år 1030. Den nämns i en skriftlig källa första gången 1334, och enligt en annan skriftlig källa från 1526 hade kungen patronatsrätt till kyrkan. Kyrkan undersöktes arkeologiskt 1932 och 1935. Då hittades resterna av stenkyrkan, men också åtta stavar och en rund hörnstolpe som utgjort den östra delen av norra långhusväggen till den tidigare träkyrkan. Stenkyrkan var 19 meter lång och hade långhus och rakt kor utan absid. Den var byggd som en tidig romansk kyrka antingen med öppen takstol eller ett innertak av trä, och hade ingång både i norr och i söder. Kyrkan tillbyggdes senare med ett torn i väster med invändig trappa och en gallerivåning, varifrån kyrkans patronat, som till exempel kungens familj, kunde följa mässan i kyrkan.

Kyrkogatan är en gata i centrala Lund. Den börjar vid Stortorget och Lilla Fiskaregatan och fortsätter sedan norrut förbi Klostergatan, Lilla Gråbrödersgatan och Paradisgatan fram till Sankt Petri kyrkogata, där den övergår i Bredgatan. På andra sidan Stortorget börjar Stora Södergatan och fortsätter söderut. Längs gatan östra sida finns ett öppet område som innehåller domkyrkan, Lundagård och universitetsbyggnaden. Inom detta område låg tidigare Lilla torg. Längs dess västra sida finns obrutna husrader med blandad bebyggelse. Gatulinjen präglas av många högre hus och så kallade "bankpalats", men det finns också några äldre tvåvåningshus. Gatan hette Stora Kyrkogatan ända fram till 1920-talet. Namnet ändrades efter att Lilla Kyrkogatan, en mindre gränd från Stortorget upp mot Domkyrkan försvunnit i samband med tillkomsten av Sydsvenska Bankens hus vid Stortorgets norra sida (1913).

Lunds domkyrkodistrikt är ett distrikt i Lunds kommun och Skåne län. Det omfattar centrala Lund.

Lunds landsförsamling var en församling i Lunds stift och i Lunds kommun. Församlingen uppgick 1944 i Lunds domkyrkoförsamling. Församlingens område omfattar centrala Lund[förklaring behövs].

Lunds domkyrka är en kyrkobyggnad söder om parken Lundagård i centrala Lund. Den är domkyrka i Lunds stift och församlingskyrka för Lunds domkyrkoförsamling.

Lunds socken i Skåne ingick i Torna härad, uppgick 1944 i sin helhet i Lunds stad, och området är sedan 1971 en del av Lunds kommun. Socknens areal var 12,84 kvadratkilometer land. År 1931 fanns här 971 invånare. Delar av tätorten Lund ligger inom sockenområdet. Som sockenkyrka användes Lunds domkyrka i staden.

Domkyrkoforum är Lunds stifts besökscentrum för Lunds domkyrka. I byggnaden finns lokaler för konserter, konferenser, butik och administration. Arkitekt Carmen Izquierdo och landskapsarkitekt Charlotte Lund tilldelades 2011 Lunds stadsbyggnadspris för utformandet av Domkyrkoforum och Domkyrkoplatsen. Domkyrkoforum tilldelades Kasper Salin-priset av Sveriges Arkitekter och Skånes arkitekturpris av Region Skåne 2012. År 2020 utsåg opinionsgruppen Arkitekturupproret byggnaden till Lunds fulaste byggnad och den näst fulaste i Sverige.

Sydsvenska bankens byggnad, adress: Stortorget 1, fastighet: Sankt Laurentius 1, är en tidigare bankbyggnad belägen vid Stortorgets norra sida i Lunds stadskärna. På husets västra sida börjar Kyrkogatan och från den östra börjar Kungsgatan.

Domkyrkoplatsen är ett under 2011 nybildat torg i centrala Lund. Torget är beläget mellan domkyrkan och Domkyrkoforum. Torget invigdes tillsammans med Domkyrkoforum genom biskop Antje Jackelén vid en böneceremoni i domkyrkan den 26 november 2011. Namnsättning sker i Lund genom Byggnadsnämndens beslut. Under namngivningsproceduren av torget uppkom en diskussion kring efterledet -plan eller -plats som gav nationell efterklang . Ärendet återremitterades för nytt beslut med -plats i stället för -plan som efterled, medan man direkt tog beslut att återupprätta cirka 20 meter av den tidigare existerande Lilla kyrkogatan som går in mot Domkyrkoforums utgång mot domkyrkan. Från Domkyrkoplatsen har man fri sikt mot domkyrkan, klosterkyrkan via Klostergatan, Liberiet och Domkyrkoforum. På torget finns en staty av Henric Schartau.

Tegnérmuseet är ett museum i Lund, som är inrymt i den fastighet på Stora Gråbrödersgatan där Esaias Tegnér bodde under merparten av sin tid som professor vid Lunds universitet. Enligt Tegnér skall gården ha bestått av en boningslänga med handkammare, spiskammare och kök och tio rum. De flesta med gipstak, tapeter och mässingsdörrsförsedda porslinsugnar. Till gården fanns två längor: i den ena fanns brygghus med inmurad panna, packhus, vedbodar, vagnsskjul, ett stort stall, mangelbord och en drängkammare, i den andra, som var byggd av bränt tegel och ekepålar fanns loge och två lador. Gården hotades av rivning efter 40 år efter det att Esaias Tegnér lämnat Lund för att bli biskop i Växjö. Gården räddades av Tegnérstiftelsen genom köp. Stiftelsen har därefter byggt upp ett museum och sökt att återskapa Tegnérs hem med originalinventarier. Museet tillhörde tidigare Akademiska Föreningen, men förvaltas numera av Kulturen.

Sankt Nikolai kyrka var en katolsk kyrka i Lund , som byggdes på 1100-talet och revs på 1500-talet efter reformationen i Danmark 1536. Kyrkan byggdes på södra sidan av Lilla Gråbrödersgatan någon gång under 1100-talet. Platsen låg då sannolikt i norra delen av Kungsgården i Lund i Lundagård. Platsen ligger där Kyrkogatan drogs fram omkring 1703. Det äldsta belägget för kyrkan är från 1160-talet, då två av kyrkans präster finns inskrivna i Lunds domkyrkas gåvobok. Sankt Nikolai kyrka är helgad efter Sankt Nikolaus, som var sjöfararnas skyddspatron. Han var biskop av Myra som ligger i den sydvästra delen av nuvarande Turkiet, men som under Nikolaus levnad var en grekisk stad i Lykien i Romerska riket. Han var den som stod förebild för jultomten. Sin roll som sjömännens helgon fick han efter att ha räddat sjömän från att drunkna genom att be, så stormar på havet lade sig. År 1087 hade kvarlevorna efter biskop Nikolaus förts till Bari i nuvarande Italien. Dit hade den danske kungen Erik Ejegod vallfärdat 1098 och återkommit med reliker. Sankt Nikolai socken omfattade gårdarna närmast kyrkan och gårdar längs västra sidan av Stora Gråbrödersgatans norra del. Kyrkan var en romansk kyrka, troligen med långhus, kor och absid samt med ett senare byggt torn på kyrkans västra sida, men planlösningen är inte helt känd. År 1953 gjordes arkeologiska utgrävningar av Ragnar Blomqvist av kyrkan och dess kyrkogård, varvid delar av flera grundmurar påträffades, av vilka en del hört till kyrkan. Efter det att kyrkan hade rivits, byggdes en möteslokal i tegel på platsen. Arkeologer från Kulturen gjorde 2006 en ny, begränsad undersökning, då delar av kyrkans grundmur av gråsten hittades, bland annat en mur som tolkades tillhöra ett vapenhus på kyrkans södra sida. Det finns en minnesplakett på norra gavelväggen mot Lilla Gråbrödersgatan på huset Kyrkogatan 15.