place

Centrala staden, Lund

Stadsdelar i Lund
Centrala staden, Lund
Centrala staden, Lund

Centrala staden är en administrativ stadsdel i Lund som omfattar de delar av staden som ligger inom den medeltida stadsvallen samt anslutande områden norr och söder därom. Gränserna för stadsdelen utgörs i väster av järnvägen och i söder av Ringvägen. I öster går gränsen vid Arkivgatan-Hardebergaspåret-Dalbyvägen-Östra Vallgatan-Biskopsgatan-Allhelgona kyrkogata-Bredgatan-Norra kyrkogårdens västra gräns-Kävlingevägen och slutar vid Norra Ringen. Stadsdelen hade 2007 13 358 invånare. Fram till 1800-talet bestod Lund enbart av det som idag benämns Lunds stadskärna, bebyggelsen inom vallarna. Mycket av det medeltida gatunätet finns bevarat. Bebyggelsen domineras däremot av 1900-talet samt några 1800-talsbyggnader. Det finns bara en handfull bevarade byggnader från tiden före 1800. Den sydöstra delen av stadsdelen utanför stadsvallen omfattar bland annat delar av den tidigare byn Lilla Råby, som idag utgörs av flerfamiljshus från 1930-talet och framåt, studentbostadsområdena Parentesen och Ulrikedal, samt det nyare Margretedal. Den sydvästra delen består av Stadsparken och de koloniområden och grusplaner som finns sydväst därom. Den norra delen utanför stadsvallen heter Spoletorp och ligger mellan Norra kyrkogården och järnvägsspåret. Detta område bebyggdes under slutet av 1800-talet samt första halvan av 1900-talet och består främst av bostadsområden. Längst i norr ligger Monumentparken.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Centrala staden, Lund (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Centrala staden, Lund
Klostergatan, Lund

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Centrala staden, LundLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.703888888889 ° E 13.192222222222 °
placeVisa på kartan

Adress

Klostergatan 1m
222 22 Lund (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Centrala staden, Lund
Centrala staden, Lund
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Sankt Clemens kyrka, Lund
Sankt Clemens kyrka, Lund

Sankt Clemens kyrka var en katolsk kyrka i Lund som låg vid Klostergatan, strax väster om Stortorget. Den uppfördes först som en träkyrka på 960- eller 970-talet. En kyrka i sten byggdes på samma plats på 1000-talet. Kyrkan var helgad åt Sankt Clemens, som var Roms tredje biskop efter Petrus. Sådana kyrkor har i flera fall hittats i närheten av kung Harald Blåtands runda så kallade trelleborgar, och har också kunnat kopplas till kungsgårdar. Beträffande Lund verkar detta också vara fallet. Sankt Clemens kyrka låg i nuvarande kvarteret Apotekaren vid hörnet av Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan, strax nordväst om den plats, där det från andra halvan av 960-talet till omkring år 985 förmodas ha funnits en trelleborg. Den låg också i sydvästra hörnet av det område som tillhörde kungsgården i Lund från slutet av 960-talet fram till 1375. Kyrkan byggdes först som en träkyrka och var Lunds äldsta kyrka, och kanske den första kyrkan i Skåne. Sankt Clemens stenkyrka byggdes troligen på Knut den Stores initiativ omkring år 1030. Den nämns i en skriftlig källa första gången 1334, och enligt en annan skriftlig källa från 1526 hade kungen patronatsrätt till kyrkan. Kyrkan undersöktes arkeologiskt 1932 och 1935. Då hittades resterna av stenkyrkan, men också åtta stavar och en rund hörnstolpe som utgjort den östra delen av norra långhusväggen till den tidigare träkyrkan. Stenkyrkan var 19 meter lång och hade långhus och rakt kor utan absid. Den var byggd som en tidig romansk kyrka antingen med öppen takstol eller ett innertak av trä, och hade ingång både i norr och i söder. Kyrkan tillbyggdes senare med ett torn i väster med invändig trappa och en gallerivåning, varifrån kyrkans patronat, som till exempel kungens familj, kunde följa mässan i kyrkan.

Sankt Nikolai kyrka, Lund
Sankt Nikolai kyrka, Lund

Sankt Nikolai kyrka var en katolsk kyrka i Lund , som byggdes på 1100-talet och revs på 1500-talet efter reformationen i Danmark 1536. Kyrkan byggdes på södra sidan av Lilla Gråbrödersgatan någon gång under 1100-talet. Platsen låg då sannolikt i norra delen av Kungsgården i Lund i Lundagård. Platsen ligger där Kyrkogatan drogs fram omkring 1703. Det äldsta belägget för kyrkan är från 1160-talet, då två av kyrkans präster finns inskrivna i Lunds domkyrkas gåvobok. Sankt Nikolai kyrka är helgad efter Sankt Nikolaus, som var sjöfararnas skyddspatron. Han var biskop av Myra som ligger i den sydvästra delen av nuvarande Turkiet, men som under Nikolaus levnad var en grekisk stad i Lykien i Romerska riket. Han var den som stod förebild för jultomten. Sin roll som sjömännens helgon fick han efter att ha räddat sjömän från att drunkna genom att be, så stormar på havet lade sig. År 1087 hade kvarlevorna efter biskop Nikolaus förts till Bari i nuvarande Italien. Dit hade den danske kungen Erik Ejegod vallfärdat 1098 och återkommit med reliker. Sankt Nikolai socken omfattade gårdarna närmast kyrkan och gårdar längs västra sidan av Stora Gråbrödersgatans norra del. Kyrkan var en romansk kyrka, troligen med långhus, kor och absid samt med ett senare byggt torn på kyrkans västra sida, men planlösningen är inte helt känd. År 1953 gjordes arkeologiska utgrävningar av Ragnar Blomqvist av kyrkan och dess kyrkogård, varvid delar av flera grundmurar påträffades, av vilka en del hört till kyrkan. Efter det att kyrkan hade rivits, byggdes en möteslokal i tegel på platsen. Arkeologer från Kulturen gjorde 2006 en ny, begränsad undersökning, då delar av kyrkans grundmur av gråsten hittades, bland annat en mur som tolkades tillhöra ett vapenhus på kyrkans södra sida. Det finns en minnesplakett på norra gavelväggen mot Lilla Gråbrödersgatan på huset Kyrkogatan 15.