Vandkunsten

Stormgade är en gata mellan Frederiksholms Kanal och H.C. Andersens Boulevard i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Stormbroen vid gatans västra ände för över till Slotsholmen. Gatan har sitt namn efter Stormningen av Köpenhamn i februari 1659, då en belägrande svensk armé försökte inta staden.

Den Kongelige Mønt- og Medaillesamling, ursprungligen Det Kongelige Mønt- og Medaille-Kabinet (svenska: Den Kungliga Mynt- och Medaljsamlingen), är den danska huvudsamlingen av mynt, medaljer, sedlar, med mera. Samlingen blev 1781 en självständig institution, men har rötter tillbaka till Kongens Kunstkammer (Kungens konstkammare) från 1600-talet. Av gamla beskrivningar av konstkammaren kan man utläsa att mynten utgjorde upp till 75 procent av samlingen. År 1780 tillsattes en kommission för att samla in och ordna kungens mynt och medaljer. Detta ledde till att samlingen år 1784 inrymdes på Rosenborgs slott under namnet Det Kongelige Mynt- og Medaille-Cabinet. Stora ekskåp i Louis seize-stil tillverkades att rymma föremålen. Hovmannen och numismatikern Christian Frederik Numsen blev samlingens första direktör. År 1832 blev det allmänt tillträde till samlingen, som med Grundloven av år 1849 blev offentlig egendom. År 1867 överfördes samlingen till Prinsens Palæ, där den fick sitt nuvarande namn. Med upprättandet av Nationalmuseet 1892, blev samlingen en del av detta, och direktörsställningen reducerades till en tjänst som överinspektör. Under samlingens hela existens har privata donationer spelat en betydande roll. I den nutida samlingen ingår således de tidigare samlingarna från personer som Ole Worm, Otto Sperling (romerska mynt), Niels Foss (dansk-norska mynt) och C.G. Warmholtz (svenska mynt och medaljer). Även efter det att samlingen kommit i offentlig ägo har privata samlare satt sin prägel på den genom sina gåvor och testamentariska beslut, bland annat införlivades en stor del av Christian Jürgensen Thomsens unika samling av danska och europeiska medeltidsmynt i samlingen efter hans död 1865.

Klunkehjemmet är ett intakt bevarat högborgerligt hem beläget i Köpenhamn som idag visas som museum. Egendomen är byggd 1850 och ombyggd 1886 av ägaren grosshandlaren Rudolph Christensen (1849-1925) som tillsammans med sin familj bebodde och inredde den bevarade praktvåningen tre trappor upp. Våningen, som stod färdig år 1890, består av tio rum och kök och är nordens bäst bevarade miljö i tapetserarstil "klunkestil". Redan från början fanns badrum och vattenklosett och 1893 installerades elektriskt ljus. Anledningen till att den finns bevarad är att Christensens två döttrar förblev ogifta och bodde kvar i föräldrahemmet till deras frånfälle på 1960-talet. Redan på 1940-talet upptäckte konsthistorikern Tove Clemensen det även då unika hemmet då hon i tidningar annonserat efter bröllopsklänningar och fått svar av systrarna Christensen som hade moderns klänning i behåll. Tove Clemensen förstod direkt värdet av den Christenseska våningen då hon besökte systrarna och påtalade därför för dem värdet av att bevara den. Clemensen utförde sedan noggranna dokumentationer eftersom ingen trodde att det fanns resurser till att upprätta ett museum, men efter övertalning från museet testamenterade systrarna våningen till det närbelägna Nationalmuseet. Eftersom egendomen idag (2006) fortfarande är i samma familjs ägo kan det förhoppningsvis även i framtiden förbli museum. Det som gör Klunkehjemmet unikt förutom den höga kvalitén på möbler och fast inredning är att även samtliga textilier på möbler, draperingar och mattor är intakta. Textilierna utgör det kanske viktigaste inslaget i det sena 1800-talets inredning men har sällan bevarats.

Domhuset är en dansk domstolsbyggnad vid Nytorv i Köpenhamn. Det byggdes mellan 1805 och 1815 med Christian Frederik Hansen som arkitekt. Det var ursprungligen både rådhus och domstolslokal och ersatte det tidigare rådhuset från 1700-talet, som låg mellan Gammeltorv och Nytorv. Detta hade förstörts vid branden i Köpenhamn 1795. Byggnaden tjänstgjorde som det femte av Köpenhamns sex rådhus fram till dess det nuvarande Köpenhamns rådhus vid Rådhuspladsen blev färdigt 1903. Seden 1905 har Københavns Byret hållit till i huset vid Nytorv. Domhuset är uppfört i nyklassisk stil med en fronton med sex joniska pelare. Vid huset finns två suckarnas broar över Slutterigade till stadsfängelset, som uppfördes samtidigt med Domhuset, också det ritat av Christian Frederik Hansen. Domhuset ritades efter intryck från Andrea Palladios villor i Vicenza i Italien. På Domhuset finns inskriften "Med Lov skal man Land bygge", som är ett uttryck härstammar från Jyske Lov, medan det på arresthuset står "For almeen Sikkerheden". Byggnaden blev byggnadsminne 1951.

Københavns Byret är en dansk domstol i första instans för Københavns Retskreds. Den har sina lokaler i Domhuset vid Nytorv i Indre By. Københavns Byret är Danmarks största primärdomstol. Det är den största av Danmarks 24 tingsrätter. Den betjänar en stor del av Köpenhamns kommun samt Dragørs och Tårnby kommuner, med sammanlagt 400 000 invånare.

Nytorv är torg i Indre By i Köpenhamn. Det är förenat med Gammeltorv och ligger omedelbart söder om Strøget.

Vartov är en byggnad på Farvergade i centrala Köpenhamn. Den ägs av Grundtvigsk Forum (tidigare benämnt Kirkeligt Samfund), och delar av den hyrs ut till Köpenhamns kommunförvaltning. Det har tidigare inhyst ett hospital, vilket närmast var ett slags ålderdomshem. Vid detta verkade Grundtvig som präst från 1839 till sin död 1872.

Lavendelstræde är en knappt 120 meter lång gata i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Gatan löper mellan Rådhusplatsen och Domhuset.

Vimmelskaftet är en kort gata i Indre By i Köpenhamn i Danmark, vilken ingår som en del av gångstråket Strøget. Vimmelskaftet löper mellan Nygade och Amagertorv. Vimmelskaftet fanns åtminstone på 1300-talet och slutade då tvärt i gränden Skoboderne norrut i höjd med mitten på Vår Frue Kirke. Nygade tillkom 1685 på initiativ av kung Fredrik V. Kungen utnyttjade då att en bryggargård hade brunnit ned för att genomföra ett gatugenombrott genom kvarteret mellan Nygatan och Nytorv/Gammeltorv. Vimmelskaft är en gammal beteckning på danska för borrsväng. Bakgrunden för gatans namn är att denna gata tillsammans med de två gatorna Klædeboderne (nu Skindergade) och Skoboderne (nu Skoubogade) bildade en figur, som kunde liknas med en borrsväng. Namnet är känt från 1597 och permanentades 1689.

Strædet är en benämning på några samlade gator i Köpenhamn som löper mer eller mindre parallellt med sin större granne Strøget. Gågatan domineras av inredningsaffärer, antikaffärer och barnklädesaffärer samt konsthantverk och brukskonst i olika former. Strædet består av dessa gator: Farvergade Kompagnistræde Læderstræde

Caritasfontänen (danska:Caritasbrønden eller Caritasspringvandet) är en dansk fontänskulptur på Gammeltorv i Indre By i Köpenhamn.

Regnbuepladsen är ett torg i Köpenhamn. Det var tidigare en del av Rådhuspladsen men fick nytt namn 1 juli 2014 efter ett fullmäktigebeslut i Köpenhamns kommun. Torget ligger mittemot kulturcenter Vartov på den del av Rådhuspladsen där skulpturen Lurblæserne står och har fått sitt namn efter regnbågsflaggan. På torget finns en talarstol i brons av skulptören Hein Heinsen, som har donerats av Ny Carlsbergfondet. På dess vänstra sida finns inskriptionen Rostra populi (folkets talarstol, efter Rostra på Forum Romanum) och på högra sidan inskriptionen Fællesskab & frihed. På baksidan står Ordet på 54 olika språk. Sedan 2017 vajar regnbågsflaggan över torget som också har en plantering av körsbärsträd.