Caritasfontänen

Gammeltorv är danskt torg med oregelbunden form i Indre By i Köpenhamn. Det är Köpenhamns äldsta torg och är förenat med Nytorv. Det ligger omedelbart söder om Strøget. Tätorten Köpenhamn uppstod på ett sluttande markområde runt Vestergade, mellan de nuvarande torgen Gammeltorv och Rådhuspladsen. Området var sumpigt, och de boende vid nutida Strædet, där strandlinjen då låg, var tvungna att anlägga diken för att skydda hus och brunnar mot inträngning av saltvatten. Strax sydväst om Gammeltorv låg Köpenhamns äldsta kyrka Sankt Clemens Kirke. Gammeltorv antas ha anlagts i början av 1200-talet som en del av Absalon Hvides utbyggnad av staden. I gamla tider hölls utomhus på Gammeltorv "byting", som leddes av stadsfogden. Ett första rådhus uppfördes vid okänd tidpunkt vid torget, och ett andra rådhus byggdes, vid nordöstra delen av torget, i slutet av 1300-talet. Ett tredje rådhus byggdes vid torgets södra del på 1400-talet. I början av 1600-talet beslöt kung Kristian IV att det tredje Köpenhamns rådhuset skulle byggas ut och moderniseras i nederländsk renässansstil och att rådhuset och dess omgivning skulle bli huvudstaden värdiga. En del av denna uppsnyggning var att anlägga Nytorv på baksidan av rådhuset. De tredje rådhuset brann ned vid Köpenhamns brand 1728 och det fjärde på samma plats brann ned vid Köpenhamns brand 1795. Christian Frederik Hansen fick därefter i uppdrag att rita ett femte rådhus vid sydvästra hörnet av Nytorv, där det Kungliga Barnhemmet ("Det Kongelige Vajsenhus") stått före 1795 år brand. Detta rådhus uppfördes 1805–1810. I och med att platsen för rådhuset ändrades, kunde Gammeltorv och Nytorv förenas till ett och samma torg. År 1749 lät Köpenhamns magistrat (borgmästaren och rådmännen) uppföra ett åttkantigt ärotempel på Gammeltorv för att fira den oldenburgska kungaättens 300-årsjubileum. Vid den senaste renoveringen av Gammeltorv och Nytorv 1992 blev platsen för de på 1700-talet nedbrunna två rådhusen markerad med ljus granit i stenläggningen på torget. På Gammeltorv står sedan 1608 Caritasfontänen, skapad i renässansstil.

Nytorv är torg i Indre By i Köpenhamn. Det är förenat med Gammeltorv och ligger omedelbart söder om Strøget.

Københavns Byret är en dansk domstol i första instans för Københavns Retskreds. Den har sina lokaler i Domhuset vid Nytorv i Indre By. Københavns Byret är Danmarks största primärdomstol. Det är den största av Danmarks 24 tingsrätter. Den betjänar en stor del av Köpenhamns kommun samt Dragørs och Tårnby kommuner, med sammanlagt 400 000 invånare.

Domhuset är en dansk domstolsbyggnad vid Nytorv i Köpenhamn. Det byggdes mellan 1805 och 1815 med Christian Frederik Hansen som arkitekt. Det var ursprungligen både rådhus och domstolslokal och ersatte det tidigare rådhuset från 1700-talet, som låg mellan Gammeltorv och Nytorv. Detta hade förstörts vid branden i Köpenhamn 1795. Byggnaden tjänstgjorde som det femte av Köpenhamns sex rådhus fram till dess det nuvarande Köpenhamns rådhus vid Rådhuspladsen blev färdigt 1903. Seden 1905 har Københavns Byret hållit till i huset vid Nytorv. Domhuset är uppfört i nyklassisk stil med en fronton med sex joniska pelare. Vid huset finns två suckarnas broar över Slutterigade till stadsfängelset, som uppfördes samtidigt med Domhuset, också det ritat av Christian Frederik Hansen. Domhuset ritades efter intryck från Andrea Palladios villor i Vicenza i Italien. På Domhuset finns inskriften "Med Lov skal man Land bygge", som är ett uttryck härstammar från Jyske Lov, medan det på arresthuset står "For almeen Sikkerheden". Byggnaden blev byggnadsminne 1951.

Vimmelskaftet är en kort gata i Indre By i Köpenhamn i Danmark, vilken ingår som en del av gångstråket Strøget. Vimmelskaftet löper mellan Nygade och Amagertorv. Vimmelskaftet fanns åtminstone på 1300-talet och slutade då tvärt i gränden Skoboderne norrut i höjd med mitten på Vår Frue Kirke. Nygade tillkom 1685 på initiativ av kung Fredrik V. Kungen utnyttjade då att en bryggargård hade brunnit ned för att genomföra ett gatugenombrott genom kvarteret mellan Nygatan och Nytorv/Gammeltorv. Vimmelskaft är en gammal beteckning på danska för borrsväng. Bakgrunden för gatans namn är att denna gata tillsammans med de två gatorna Klædeboderne (nu Skindergade) och Skoboderne (nu Skoubogade) bildade en figur, som kunde liknas med en borrsväng. Namnet är känt från 1597 och permanentades 1689.

Bispetorv, eller Bispetorvet, är danskt torg i hörnet Nørregade/Studiestræde i Indre By i Köpenhamn. Bispetorv har sitt namn, som det fick 1943, efter Bispegården, som är Köpenhamns biskopsresidens och som ligger på andra sidan av Studiestræde. Torget domineras av huvudingången till Vor Frue Kirke på andra sidan Nørregade.

Vor Frue Kirke (’vårfrukyrkan’) i Köpenhamn är domkyrka i Köpenhamns stift i Danska folkkyrkan. Den har varit domkyrka sedan stiftet inrättades 1922. Kyrkan är tillägnad Jungfru Maria, som tidigare också kallades för ”Vår Fru”. Det har funnits en kyrka på platsen sedan 1100-talet, men kyrkobyggnaden har brunnit och återuppbyggts flera gånger. Tre gånger har den brunnit ner helt till grunden för att sedan ersättas av en ny byggnad. Den nuvarande kyrkan är byggd i början av 1800-talet i klassicistisk stil.

Frue Plads är ett torg i Indre By i Köpenhamn. Det ligger omedelbart norr om Vor Frue Kirke och avgränsas i övrigt av Köpenhamns universitets huvudbyggnad, Nørregade och Fiolstræde.

Lavendelstræde är en knappt 120 meter lång gata i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Gatan löper mellan Rådhusplatsen och Domhuset.

Köpenhamns universitet är Danmarks största och äldsta universitet, grundat 1479, med drygt 38 000 inregistrerade studenter (2011). Universitetet består av åtta fakulteter: biovetenskap, farmaceutisk vetenskap, teologi, juridik, samhällsvetenskap, hälso- och sjukvård, humaniora och naturvetenskap. Köpenhamns universitet grundades av Kristian I, som ett katolskt universitet med de fyra fakulteterna filosofi, teologi, juridik och medicin. Det var ursprungligen beläget på Bispegårdens nuvarande plats. Under katolsk tid var verksamheten begränsad på grund av dålig ekonomi, och verksamheten upphörde helt i samband med reformationen. Under 1530-talet återupptogs verksamheten och Kristian III utfärdade 10 juni 1539 ett nytt grundläggningsbrev. I samband med detta flyttade universitetet till den förre katolske biskopens gård, belägen på det nuvarande universitetets mark. 1601 invigdes en ny universitetsbyggnad, som brann ned 1728. I samband med Köpenhamns bombardemang 1807 förstördes på nytt universitetsbyggnaden. Det nya universitetshuset invigdes 1836, och utgör nu den gamla delen av universitetet. Efter detta har en mängd nya institutioner inträttats. År 1916 invigdes "Studiegaarden" invid universitetets annex i Studiestræde.

Jorcks Passage är en 55 meter lång passage med tillhörande byggnad i centrala Köpenhamn, den förbinder Vimmelskaftet, en del av gångstråket Strøget, med Skindergade. Jorcks Passage har fått sitt namn efter affärsmannen Reinholdt W. Jorck. År 1880 köpte Jorck en fastighet på Strøget och byggde Jorcks Passage-komplexet, när hans företag fick ont om utrymme i sina gamla lokaler. Han gav Vilhelm Dahlerup i uppdrag att rita byggnaden, som uppfördes 1893–1895. Københavns Telefon Aktieselskab öppnade sin första telefonväxel i lokalerna 1896. Tusentals telefonledningar sträckte sig från en konstruktion på taket till alla kunder i närheten. Telefonbolaget flyttade 1910. Danmarks Radios Fond (senare Danmarks Radio) flyttade in och sände sina första radioprogram från byggnaden den 24 september 1924 under namnet Københavns Radio. Byggnaden är fyra våningar hög och omger en smal rektangulär innergård, och kantas av butiker längs båda sidorna. Passagen flankeras av två rader av kolonner med statyer av små barn, golvet är belagt med mosaik. En byst av Reinholdt W. Jorck är placerad i en nisch. Under många år hade Sydsvenska Dagbladet sin danska redaktion i passagen. Idag har ägaren Jorcks Ejendomsselskab sitt säte i byggnaden.

Konsistoriehuset är en byggnad, som ligger på Köpenhamns universitets ursprungliga campus vid Frue Plads i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Byggnaden är daterad till omkring 1420 och kan vara Köpenhamns äldsta bevarade byggnad. Huset uppfördes som residens för biskopen i Roskilde och övertogs efter reformationen 1536 av Köpenhamns universitet. Det är numera ett byggnadsminne. Till skillnad mot universitetets övriga byggnader undslapp Konsistoriehuset i huvudsak Köpenhamns brand 1728 och det engelska bombardemanget 1807. År 1969 genomförde den dåvarande riksantikvarien Olaf Olsen utgrävningar i huset, och han daterade det då till omkring 1420. Detta stämmer i tiden med att Erik av Pommern 1417 tillsåg att staden Köpenhamn övertogs av kronan från biskopen av Roskilde. Det ledde till att biskopen tvingades att frånträda Köpenhamns slott och att bygga ett nytt residens vid Vor Frue Kirke. En dendrokronologisk analys av ektimret i takkonstruktionen har visat att ekarna fälldes omkring 1480. Byggnaden var ursprungligen längre mot Nørregade genom en tillbyggnad, där nu Professorsvillan står, efter att ha uppförts där efter stadsbranden i Köpenhamn 1728. Då universitetet övertog det tidigare biskopsresidenset 1537, blev det professorsbostad. Det kom att från 1563 inrymma universitetets styrelse, konsistoriet. Huset är uppfört av tegelsten i munkförband i en våning över en välvd källare. Det är drygt 13 meter långt, 8 meter brett och har fyra fönster på var långsida. I källarvåningen finns tre fönsteröppningar på var långsida. Den tidigare tillbyggnaden var 3,5 meter och hade ett rum i vardera bottenvåningen och källarvåningen. Konsistoriets möteslokal i bottenvåningen har byggts om flera gånger under århundradena. Det nuvarande möblemanget är en gåva från de två Carlsbergsfonderna till universitetet vid dess 500-årsjubileum 1979. Gåvan var baserad på en idé om att låta möbelarkitekten Hans J. Wegner skapa en originell och värdig möblering till detta speciella och historiska rum. Denna tanke genomfördes dock endast i begränsad omfattning.