Slottskajen

Museum Tre Kronor är ett museum om det gamla slottet Tre Kronor öppnat 28 december 1999 i Stockholms slott. Museet är inrättat i de bevarade källardelarna av slottet Tre kronor, de äldsta rummen dateras tillbaka till 1300-talet.Museet är beläget i källarvalven under den norra slottslängan, med ingång under Lejonbacken genom den tjocka försvarsmuren från 1200-talet. I museet finns flera modeller som visar Stockholms slotts utseende vid olika tidpunkter från försvarsborg till slottsbranden 1697. Dessutom visas föremål som räddades undan branden, exempelvis nedre delen av marmorkolonner med beslagsverksornamentik. De fanns på 1570-talet i Johan III:s slottskyrka som då låg i norra längan. Från museets entréhall leder en trappa ner till en delvis bevarad underjordisk gång, som via en träbro över vattnet, gick över till hovstallet på Helgeandsholmen. Det var Karl XI som lät bygga den för att han skulle kunna gå osedd från slottet till stallet.

Lejonbacken är en anläggning av grusade uppfarter till norra entrén på Stockholms slott. Anläggningen är en integrerad del av slottsbyggnaden, och fick sitt namn på 1780-talet av de båda Slottslejonen som pryder den nedre delen av den övre stenbalustraden. Anläggningen slutfördes under ledning av Carl Fredrik Adelcrantz. Slottets norra fasad får mycket sin prägel av den stentäckta sidan av uppfarterna, som kröns av en platå som överblickar Norrbro och Gustav Adolfs torg.

Slottslejonen är två bronsskulpturer av lejon som står på Lejonbacken nedanför Stockholms slotts norra fasad i Stockholm. Lejonen är inte helt identiska eller bara spegelvända: De har huvudet mot öst respektive väst (alltså bort från varann) och blickar båda mot norr, men håller båda sin vänstra tass på ett klot. Skulpturerna mäter 1,7 × 2,7 × 1,0 meter och granitsocklarna 1,9 × 2,7 × 1,2 meter.

Festvåningen är en våning två trappor upp i den norra längan på Stockholms slott, och används[sedan när?] för kungaparets representation. I Karl XI:s galleri hålls officiella middagar, bland annat vid statsbesök, efter riksdagsval och för nobelpristagarna. Några gånger varje år hålls konselj med regeringen i konseljsalen.I ritningarna till slottet var våningen tänkt som kungaparets bostad, men när kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade in 1754 kom de att bo i nuvarande Bernadottevåningen. Däremot bosatte sig kronprins Gustav (III) och kronprinsessan Sofia Magdalena i våningen efter sitt bröllop 1766. Bruttoarean är cirka 2 650 m². Våningen har inte använts som bostad sedan Oscar I:s tid.

Bernadottevåningen är en representationsvåning i den 1:a våningen, norra längan på Stockholms slott, och bär namn efter Sveriges regerande kungaätt Bernadotte. Namnet kommer av den samling porträtt av kungaättens medlemmar som finns i Bernadottegalleriet, våningens största rum. Rummen ligger huvudsakligen i slottets norra länga, och används vid audienser, utdelning av medaljer och vid sammanträden i Utrikesnämnden. Bruttoarean är cirka 2 650 m². Rummen visas också för allmänheten. Våningen inreddes ursprungligen på 1730- och 1740-talen med Carl Hårleman som arkitekt. Kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade in 1754, och då inreddes rummen med möbler tillverkade av de främsta hantverkarna i Stockholm vid den tiden. Det sista kungapar som använde Bernadottevåningen som bostad var Oscar II och Sofia. Därefter har vissa rum återställts till det ursprungliga utseendet på 1700-talet, medan andra rum har kvar inredningen från 1700-talet.

Medeltidsmuseet, tidigare Stockholms medeltidsmuseum, är en museiorganisation inom Stockholms kommun med uppdrag att berätta om Stockholms uppkomst och medeltida utveckling. Själva museet var beläget på Helgeandsholmen under Riksplan och Norrbro i Stockholm 1986–2023 och vann European Museum of the Year Award 1986. Den 5 november 2023 stängde Medeltidsmuseet under Norrbro med avsikt att i framtiden flytta till Börshuset vid Stortorget i Gamla stan, eftersom Sveriges Riksdag sagt upp hyreskontraktet från slutet av 2024. När det nya Medeltidsmuseet kan flytta in i Börshuset är inte fastställt. I väntan på att flytta in i nya lokaler, avser museet att organisera stadsvandringar och andra evenemang.

Strömparterren är den udde som är belägen i Norrström öster om Norrbro på Helgeandsholmen i centrala Stockholm. Udden fick sitt namn efter den trädgårdsliknande park (parterr) som anlades där i början av 1830-talet, under ledning av arkitekt Fredrik August Lidströmer, son till Norrbros byggmästare Jonas Lidströmer. Längst ut på den halvrunda udden står Carl Milles skulptur Solsångaren som restes 1926 till minne av Esaias Tegnér. Statyn ska gestalta Tegnérs dikt Sång till solen. På Strömparterren finns ytterligare en skulptur, Dimman, en kvinnofigur i brons av Gusten Lindberg, rest 1910. Från Strömparterren når man även Medeltidsmuseet som har sina lokaler under Norrbro.

Solsångaren är en skulptur av Carl Milles. Skulpturen är i brons och avtäcktes 21 oktober 1926 längst ut på Strömparterren i Stockholm till minne av Esaias Tegnér. Statyn skall gestalta Tegnérs dikt Sång till solen. På skulpturens postament mot sjösidan finns en medaljong i grön kolmårdsmarmor visande Esaias Tegnér i profil.

Ej att förväxla med Norrbro i Hjo. Norrbro är en bro som går mellan Gamla stan och Norrmalm i centrala Stockholm. Det är en 19 meter bred stenvalvbro bestående av tre delar över Stallkanalen, Helgeandsholmen och Norrström. Brons arkitekt är Carl Fredrik Adelcrantz med ändringar av Erik Palmstedt, som var den ansvarige för byggandet som invigdes 1807. Norrbro sträcker sig från Lejonbacken vid Stockholms slott till Gustav Adolfs torg. Norrbro är den äldsta bevarade stenbron i Stockholm. Mellan 2007 och 2010 genomgick den en omfattande renovering och kunde återinvigas av kronprinsessan Victoria den 23 januari 2010.

Riksplan är platsen och parken mellan Riksdagshuset och Norrbro på Helgeandsholmen i Stockholm. Namnet Riksplan bestämdes 1925 för den öppna platsen mellan Riksdagshuset och Norrbro. Platsens utseende har livligt diskuterats alltsedan Riksdagshusets invigning 1905. I samband med Riksdagshusets om- och tillbyggnad 1980–1983 företogs även arkeologiska utgrävningar här, den tillfälliga gropen kallades snart för Riksgropen. Dagens utseende skapades 1983, där promenadstråkens riktning anknyter till den ursprungliga bebyggelsens riktning på Helgeandsholmen. I nordöstra hörnet av Riksplan finns hovstallets gamla foderbord i marmor, som stått i Nicodemus Tessin d.y.s kungliga stall på Helgeandsholmen. På Riksplan finns också en obelisk av glas, den fungerar som ljusinsläpp för Medeltidsmuseet som finns under Riksplan. På obeliskens fyra sidor är graverad följande text av Alf Henrikson:

Norrbrobasaren var en länga med butikslokaler längs Norrbros västra sida i Stockholm. Längan, som kallades "basar", uppfördes 1838-39 och revs 1904 i samband med bygget för nya Riksdagshuset. Norrbrobasaren vid Norrbro med sitt läge på Helgeandsholmen mellan Stockholms slott och Gustav Adolfs torg hade en mycket central plats i Stockholm, på vars tidigare broar det idkats bodhandel sedan 1500-talet. De stenlagda trottoarerna på Norrbro var de första som anlades i Stockholm. På Norrbro lyste 1853 Stockholms första gaslyktor och på Norrbro provades även den första elektriska belysningen (se Gas i Stockholm och Elektricitet i Stockholm). Basarlängan och trakten kring Norrbro lockade till sig så kallat "fint folk" som promenerade och möttes där.

Gästvåningen (även Stora gästvåningen) återfinns två trappor upp i västra längan på Stockholms slott och används sedan 1870-talet som bostad för gästande statsöverhuvuden vid statsbesök till Sverige. Rummen fick sin ursprungliga inredning på 1760-talet under Jean Eric Rehns ledning, då de inreddes för Gustav III:s bror Fredrik Adolf. Bruttoarean är cirka 510 m².I Gästvåningen ligger en del av de rum som visas för allmänheten i den entresolerade rumsfilen, med fönster mot inre borggården. Tre av våningens utställda rum ligger i den mindre entresolerade rumsfilen, med fönster mot inre borggården.