place

LUX (Lunds universitet)

Alla artiklar med döda externa länkarArtiklar med döda externa länkar 2024-10Lunds universitet
Lux Lund 01
Lux Lund 01

LUX är ett institutionsbyggnadskomplex vid Lunds universitet vid korsningen av Sölvegatan och Helgonavägen i Lund, vilket inhyser institutioner för humaniora och teologi. LUX invigdes 2014 efter ombyggnad av två äldre byggnadskroppar vilka byggdes samman med en ny tillbyggnad. De äldre byggnaderna är det tidigare Zoologiska museet från 1917 och dess tillbyggnad, en tidigare institutionsbyggnad för Lunds tekniska högskola, senare övertagen av Institutionen för Zoofysiologi, från 1962. Dessa hade tillsammans en lokalyta på 8 500 kvadratmeter. Nybyggnaden har en yta på 5 800, vilket inkluderar Lux aula med 244 sittplatser. Ansvariga arkitekter för om- och nybyggnad är Mats White och Jakob Peetre på arkitektbyrån Jais arkitekter i Helsingborg. Annika Ström har medverkat genom konstnärlig utsmyckning i form av verket Verket men vänta nu. Detta består av nio korta textfragment på svenska på olika ställen i, på och omkring husen, med i stål och sten utskurna små och stora målade bokstäver.: "men vänta nu", på taket, 10 meter x 1,20 meter "inte idag" "allt går så fort" "bara nu" "det går snart över" "i alla fall inte här" "allt kommer nog att bli bra" "jag hinner inte med" LUX fick Lunds stadsbyggnadspris 2014. och Svenska Ljuspriset av Svenska Belysningssällskapet 2015.

Utdrag från Wikipedia-artikeln LUX (Lunds universitet) (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

LUX (Lunds universitet)
Professorsplatsen, Lund

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: LUX (Lunds universitet)Läs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.709491666667 ° E 13.200469444444 °
placeVisa på kartan

Adress

Professorsplatsen

Professorsplatsen
223 62 Lund (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Lux Lund 01
Lux Lund 01
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Småskolelärarinneseminariet i Lund
Småskolelärarinneseminariet i Lund

Småskolelärarinneseminariet i Lund var en läroanstalt i Lund. Småskolelärarinneseminariet i Lund inrättades 1881 av Malmöhus läns landsting som en lärarutbildningsanstalt för kvinnor. I januari 1882 skrevs de första eleverna in i de hyrda lokalerna i kvarteret Hyphoffslyckan 2, som ligger där Skissernas museums entrédelar ligger idag. Denna fastighet köptes in 1885 och 1892 uppfördes på den likaledes (1889) inköpta granntomten på Finngatan en gymnastiksalsbyggnad, som förutom gymnastiksal också innehöll ett par bostadsrum i den västra delen. Denna byggnad blev 1941 den första reguljära utställningslokalen för Arkiv för dekorativ konst, nuvarande Skissernas museum. Byggnaden används idag som en stor utställningslokal, Internationella salen. I hörnet Finngatan/Sölvegatan, kvarteret Bispen 12, uppfördes 1921 ett nytt skolhus, ritat av Carl Andrén. Huset hade fyra skolsalar, ett stort skolkök i källaren och några bostadsrum, och hade kaminer och kakelugnar för uppvärmning. Efter det att staten 1931 övertagit hela ansvaret för lärarutbildning, lades seminariet i Lund ned 1934 och själva skolhuset köptes av Fredrik Böök, som 1936 sålde det vidare till Lunds universitet. Det tidigare skolhuset blev lokaler för Institutionen för statistik och matematik, medan det tidigare gymnastikhuset 1938 överläts till Institutionen för konsthistoria för att bli museilokal. Omkring 1970 hade Arkiv för dekorativ konst tagit över också hela det tidigare skolhuset.

Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Universitetsbiblioteket, Lunds universitet

Universitetsbiblioteket (UB) är huvudbibliotek för Lunds universitets bibliotek, som består av 26 bibliotek, där Universitetsbiblioteket har rollen som specialbibliotek med ansvar för de historiska samlingarna, specialsamlingar och det svenska trycket. Det är ett tvärvetenskapligt studie- och forskningscentrum. Universitetsbiblioteket grundades 1666, samtidigt med universitetet, och den förste bibliotekschefen var Christopher Rostius, medicine professor. Men det var först 1671 när domkapitlets bibliotek överlämnades till universitetet, som verksamheten kom igång. 1684 köpte och donerade Karl XI sin lärares, Emund Gripenhielms, bibliotek om 6 000 band till UB. Den innehöll till största delen krigsbyten. Sedan 1698 är det stadgat att biblioteket skall utbekomma ett exemplar av allt material som trycks i Sverige (så kallade pliktexemplar) och dessutom inneha ett nationellt uppdrag som lånecentrum för detta material. I biblioteket förvaras flera stora arkiv, till exempel De la Gardieska arkivet samt en stor mängd enskilda arkiv, till exempel från Esaias Tegnér, Hjalmar Gullberg och Victoria Benedictsson. Idag pågår också ett antal större digitaliseringsprojekt på biblioteket, till exempel är samtliga medeltida handskrifter fritt tillgängliga på nätet liksom samlingen av lundabilder av fotografen Per Bagge. Likaså kan man läsa breven till Esaias Tegnér och till Linnélärjungen Erik Gustaf Lidbeck. Internationellt intressant är också publicering av intervjuer med överlevande från koncentrationslägret Ravensbrück liksom publiceringen av papyrusfragment och medeltida handskrifter. Bibliotekets samlingar omfattade 2013 totalt cirka 10,7 hyllmil och den årliga tillväxten är cirka 650 hyllmeter. Liberiet söder om Lunds domkyrka anses vara bibliotekets första lokal. Därefter flyttades verksamheten till Kungshuset i Lundagård. Den nuvarande biblioteksbyggnaden på Helgonabacken, ritad av Alfred Hellerström, stod klar 1907. Den har sedan kompletterats med ett boktorn på 1930-talet och en större tillbyggnad, ritad av Klas Anshelm, på 1950-talet. Denna i sin tur kompletterades med en extra våning 1994/95, då det också gjordes en mer genomgripande renovering i huset. Biblioteket har också flera depåer där material som inte används så ofta förvaras. Under ett antal år var biblioteket uppdelat på fyra serviceställen: UB1 på Helgonabacken, UB2 på tekniska högskolans område, UB3 för kursböcker i Gamla kirurgen och UB4 för dagstidningar. Sedan omorganisation av biblioteksverksamheten vid Lunds universitet, finns åter all verksamhet samlad på Helgonabacken. År 2019 utsågs biblioteket till Sveriges vackraste byggnad av föreningen Arkitekturupproret.

Sölvegatan
Sölvegatan

Sölvegatan är en gata i nordöstra delen av Lund. Sölvegatan fick sitt namn 1883 i formen Sölvesgatan, men blev 1923 Sölvegatan. Sölve anknyter till Esaias Tegnérs två dikter "Jätten Finn" och "Gerda", där han låter jättens barn få namnen Gerda och Sölve. Den nedre delen av Sölvegatan började läggas ut i stadsdelen Professorsstaden från Biskopsgatan, som är en av de gator som ersatt stadsvallen runt den medeltida stadskärnan, i slutet av 1800-talet. Gatan har förlängts ett flertal gånger, och sträckte sig som längst från Biskopsgatan i nordöstlig riktning som en huvudgata genom den del av Lund som blivit Lunds universitets campusområde fram till Solbjärsvägen öster om E22, där den övergick i Olshögsvägen förbi de nya forskningsinstitutionerna Max IV-laboratoriet och European Spallation Source i Lunds utkant mot nordöst. År 2017 beslutade Lunds kommun att Sölvegatan skulle kortas ned och dess nordligare delar få nya namn. I samband med slutförandet av Lunds spårväg byggs ett nytt torg i höjd med Ingvar Kamprad Designcentrum kallat Ideontorget, där Sölvegatan fick en ny slutpunkt. Sträckan efter det nya torget fram till nästa rondell bytte namn till Ideongatan och den sista delen fram till Solbjersvägen blev Telefongatan. Planeringen av en ny byggnad för fysiska institutionen, senare Antikmuseet, var upphovet till Sölvegatan och Professorsstaden. Fysikprofessorn Albert Holmgren hade hittat lämplig mark på Hyphoffslyckan, som inköptes av godsägaren Gottfrid Warholm på Tuna slott. Denne erbjöd tomtmark till universitetet. Han lät också stadsingenjören August Jakobsson upprätta ett planförslag över området och föreslog Lunds stad att lägga ut en ny stadsdel som en villastad. Warholm föreslog också gatunamnen Sölves- och Finnsgatorna med anknytning till sagan om jätten Finn.