Pelle Svanslös lekplats

Engelska parken, eller egentligen Carolinaparken, är parken mot väster bakom universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala.

Ihregården (Fjärdingen 19:4) är en borgargård vid Övre Slottsgatan i Uppsala. Den ligger bredvid Geijersgården. Den är förklarad som byggnadsminne och förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning. Johan Ihre, som var professor i statsvetenskap. lät uppföra huvudbyggnaden 1754, och gården uppkallades efter honom. Gårdshuset, som kallas "Röda stugan" uppfördes omkring år 1800. Katedralskolans rektor, Rudolf Annerstedt, köpte både Ihregården och Geijersgården 1846.

Geijersgården ligger centralt i Uppsala granne med Ihregården. Den ligger omedelbart norr om universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i kvarteret Slottet, Övre Slottsgatan 2. Gården har namn efter skalden Erik Gustaf Geijer, som bodde här från år 1837 till 1846. Huvudbyggnaden uppfördes åren 1737–1738 av dåvarande landshövdingen Johan Brauner.

Carolina Rediviva (latin: "den återuppståndna Carolina") är en byggnad i Uppsala och en del av Uppsala universitetsbibliotek. Grunden till byggnaden lades den 14 juni 1817, men officiell byggstart var 19 oktober 1819 och inleddes av kung Karl XIV Johan. Det officiella öppnandet skedde kl. 12 den 10 oktober 1841. Byggnaden är belägen i fonden av Vaksalagatan-Drottninggatan, på Carolinabackens krön mellan slottet, Odinslund och Engelska parken. Husets latinska benämning är en anspelning på den äldre universitetsbyggnaden Academia Carolina som revs 1778. Huset är idag ett byggnadsminne.

Akademihotellet är ett mindre hotell med 41 rum, 2 små lägenheter och 5 kurslokaler i centrala Uppsala, beläget vid Övre Slottsgatan. Hotellet ligger mitt i den historiska delen av staden med Domkyrkan, Slottet, Gustavianum, Carolina Rediviva och Universitetshuset alldeles intill. Hotellbyggnaden uppfördes 1930 av Uppsala Studentkårs stiftelse, enligt ritningar av arkitekterna Rolf Engströmer, och Erik Högström och inrymde då de första studentkorridorerna i Uppsala. Endast manliga studenter var välkomna och huset fick därför namnet Gubbhyllan av studenthumorn. Från 1960-talet användes huset - och grannhuset Clasonska gården - av Sidas kursgård som då startade utbildningar av utresande biståndspersonal. Den verksamheten pågick till 1996 då den lades ner. Samtidigt ingicks ett avtal med Uppsala universitet om övertagande av byggnad och logidelen av verksamheten under namnet Internationella kursgården. Efter några år ändrades namnet till Akademihotellet, då verksamheten nu framför allt bestod av hotell- och konferenstjänster. Hotellet renoverades i etapper, blev populärt och fick av universitetet också i uppdrag att ansvara för möblerade bostäder till utländska gästforskare samt rum till utbytesstudenter. 2009 kom nästa förändring då universitetets ledning fattade beslut om att hotellverksamheten inte kunde vara kvar som en enhet inom universitetet. Riksrevisionen hade påpekat att regleringsbrevet inte tillät denna verksamhet. Man förde då över hela verksamheten till ett aktiebolag vars ägare är Uppsala Akademiförvaltning. Hotellet var nu så väletablerat och välbesökt att det hade goda förutsättningar att få en framtid på den privata marknaden. Läget vid Övre Slottsgatan är centralt.

Övre Slottsgatan, ibland i talspråk förkortat till Övre Slotts, är en gata i Uppsalastadsdelen Fjärdingen. Gatan utgår från Carolina Rediviva, Dag Hammarskjölds väg och Carolinabacken, passerar Uppsala studentkårs hus i kvarteret Ubbo, Universitetshusets baksida, Amnestys lokala kontor och sträcker sig till Skolgatan vid Katedralskolan. I kvarteren kring Övre Slottsgatan och Åsgränd utspelar sig handlingen i Gösta Knutssons böcker om Pelle Svanslös. Gatans del mellan Carolinabacken och Universitetshuset är, särskilt i morgonrusningen, hårt trafikerad då den utgör del av en genomfartsförbindelse i västra kanten av Uppsalas centrum (mellan Luthagsesplanaden i norr och Dag Hammarskjölds väg i söder). Flera gånger har en tunnellösning diskuterats men det har inte realiserats. Den norra delen av Övre Slottsgatan, mellan Sankt Olofsgatan och Skolgatan, utgör ett välbevarat område med gammal småskalig bebyggelse.

Botaniska trädgården, vardagligt även Botan eller Botaniska, i Uppsala är en av Sveriges äldsta botaniska trädgårdar, och ligger direkt väster om Uppsala slott.

Martin Luther Kings plan är en parkanläggning i Uppsala vid korsningen S:t Olofsgatan–Övre Slottsgatan, bakom Uppsala universitet, och ett minnesmärke över medborgarrättskämpen Martin Luther King samt Världskyrkomötet 1968. Samma år som Martin Luther King dog inträffade Kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala. Här dök förslaget upp om ett minnesmärke över Luther King och hans gärningar. Det uppstod många oense tankar kring var och hur man lämpligast kunde manifestera minnet av det ekumeniska Kyrkornas världsråds generalförsamling 1968 och Martin Luther King. Uppsalakonstnären Olof Hellströms drivande kraft i detta är en stor anledning att monumentet blev till. Parkanläggningen är utformad som en utomhuskatedral med imaginära väggar, valv, långskepp, tvärskepp, altare samt monumentet – tänkt att liknas vid en krucifix – Befrielse av just Olof Hellström. Stängerna som tvingas isär till öppning symboliserar en öppning mot framtid och hopp och därmed kampen för frihet och rättvisa. Platsen kallades inofficiellt, fram till 1968, för Kamphavs torg. Detta på grund av att det här en gång fanns en damm, kallad "Kamphavet".

Linneanum är ett orangeri, som uppfördes 1787–1807 i den av Gustav III till Uppsala universitet donerade Uppsala slottsträdgård. Byggnaden uppfördes på initiativ av botanikprofessorn Carl Peter Thunberg för universitetets botaniska föreläsningar och för att inhysa universitetets botaniska samlingar. Ritningarna gjordes ursprungligen av Olof Tempelman, men slutfördes av Louis Jean Desprez, efter det att Gustav III påyrkat ändringar. Förebild var bland annat det grekiska Poseidontemplet i Paestum i Italien. Åt öster vetter en tempelgavel, innanför vilken ligger Linnésalen. Södra flygeln har alltedan 1807 tjänat som orangeri och kaktusrum. Den norra flygeln hyser Thunbergssalen, som tidigare var förvaringsrum för de botaniska samlingarna. Linneanum restaurerades till Linnéjubileet 2007. Thunbergsalen återställdes till 1880-talets utseende. Även Linnésalen och den omgivande trädgården restaurerades inför detta tillfälle. Linneanum är ett statligt byggnadsminne sedan 1935.

Clasonska gården är en byggnad på Övre Slottsgatan 1 i Uppsala uppförd 1762 som posthus för Uppsala stad. Huset står på grunden av en tidigare kanslibyggnad för landshövdingen i Uppsala län, uppförd 1699 och ritad av Olof Rudbeck d.ä. Postens expedition låg i bottenvåningen och övervåningen var bostad åt postinspektören. På gården fanns vagnshus för postens diligenser. Mellan 1857 och 1873 var Lars Mathias Törngren postinspektör innan postexpeditionen år 1873 flyttades närmare centrum till Östra Ågatan, och huset kom att användas som privatbostad. Den som gett namn åt huset är professor Edward Clason, och gården var i familjen Clasons ägo från 1873 fram till 1965 då den efter ett antal ombyggnader såldes till Uppsala universitet. Från slutet av 1960-talet hyrdes huset av Sida för att inrymma de första utbildningarna av utresande biståndspersonal under namnet "Sidas kursgård". Sida lade ner sin verksamhet 1996, och huset har därefter använts av Uppsala universitet. Lokalerna på andra våningen användes länge för konferenser av det bredvidliggande Akademihotellet under namnet Clasonsalen. Nu (2024) restaureras den anrika byggnaden för att byggas om till "boutiquehotell", en flygel till Akademihotellet, som beräknas öppna under hösten 2025.

Exercitiegården, även känd som Stallgården, var en byggnad i centrala Uppsala. Byggnaden uppfördes i och med inrättandet av Exercitieinstitutionen år 1663 som den därefter blev säte för. Under 1880-talet revs byggnaden för att lämna plats åt det nya Universitetshuset som kom att uppföras på den plats där Exercitiegården tidigare varit belägen. 1648 donerade Drottning Kristina marken som Exercitiegården senare byggdes på till Uppsala universitet. På området fanns ruinerna från Ärkebiskopsborgen, samt ett stall under namnet Kungsstallet som under 1620-talet uppförts av Gustav II Adolf. 1663 inrättades den så kallade Exercitieinstitutionen. Denna var avsedd att locka unga adelsmän till universitet genom att erbjuda undervisning i fysiska övningar som ridning och fäktning, estetiska övningar i musik, grafisk konst och dans, samt språkundervisning i franska, spanska och italienska. Dessa var alla nödvändiga färdigheter för en adelsman under stormaktstiden. För att husera den nya institutionen påbörjas bygget av Exercitiegården. Exercitiegården uppfördes därför mellan 1663 och 1665 av Olof Rudbeck den äldre. Exercitiegården var en envåningsbyggnad med huvudlänga mot norr och två flyglar, varav den östra kallades Stallet och den västra Beridare Huset. Huvudlängan gick under namnet Exercitie Mästarens Rum. Mellan flyglarna fanns en öppen gårdsplan som avgränsades av en mur mot söder. Det tidigare Kungsstallet införlivades troligtvis i Exercitiegårdens östra och norra sida. Exercitiegården står kvar till 1880-talet då den rivs i samband med byggnationen av det nya Universitetshuset.

Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala. Det grundades 1477 av ärkebiskop Jakob Ulfsson, vilket gör det till Nordens äldsta universitet. Uppsala universitet har alltsedan stormaktstiden utvecklats till ett av Europas främsta lärosäten och rankas regelbundet som ett av Sveriges främsta, samt bland världens 100 främsta inom samtliga discipliner. Det rankades på 86:e plats i världen i Times Higher Educations rankning av världens främsta lärosäten 2018. 2023 rankades Uppsala universitet på 130:e plats i världen. Universitetet har omkring 28 000 helårsstudenter fördelade över nio fakulteter. Av de cirka 6 700 anställda är omkring 2 400 doktorander och 1 600 lärare, varav nära 700 professorer. Universitetet omsatte cirka 8,5 miljarder kronor år 2023, varav en tredjedel gick till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt två tredjedelar till forskning. Bland universitetets alumner återfinns 16 nobelpristagare, åtta regenter, 14 statsministrar och över 50 ledamöter av Svenska Akademien. Universitetet har en rik internationell prägel, inklusive samarbets- och utbytesavtal med flera av världens främsta institutioner för högre utbildning. Det är bland annat anslutet till Coimbragruppen och European University Association. Därutöver kännetecknas det av ett traditionsrikt studentliv, omfattande bland annat 13 studentnationer, sex studentkårer och ett stort antal anknutna organisationer, föreningar och sällskap. Många akademiska traditioner i Norden, såsom den svenska studentmössan, har sitt ursprung vid Uppsala universitet. Arkitektoniskt präglar universitetet starkt Uppsalas bebyggelse, även i nutid vida utöver det ursprungliga kärnområdet omkring Uppsala domkyrka. Bland kulturminnesmärkta byggnader märks bland annat Gustavianum, Universitetshuset och universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.