Danska filminstitutet

Se även Kongens Have, Odense. Kongens Have – också benämnd Rosenborg Have – är en stor park i centrala Köpenhamn. Parken avgränsas av Øster Voldgade, Sølvgade, Kronprinsessegade och Gothersgade, och omger renässansslottet Rosenborgs slott. Trädgårdsanläggningen påbörjades under Kristian IV 1608. En planteckning från 1649 visar att trädgården var uppdelad i kvadrater – ett schackbrädemönster som kan igenkännas i dagens stigsystem. Omkring 1700 planterades lindalléer längs huvudstigarna. Dessa återfinns i dag som Damegangen och Kavallergangen (närmast slottet). Tidigare var området söder om slottet också en del av parken; detta blev 1783 omgjort till exercisplats. I slutet av 1700-talet öppnades parken för allmänheten. Sedan 1960-talet har parken förnyats med bland annat rader av hästkastanjer ut mot Gothersgade och en rosenträdgård i renässansstil. En svanfontän omgiven av en ring av lindar ligger vid en skärningspunkt av diagonala stigar. Om våren springer en matta av olikfärgade krokusar i schackbrädemönster ut på planen framför slottet.

Sankt Clara Kloster var ett nunnekloster i Köpenhamn som tillhörde gråbrödernas systerorden klarisseorden. Det låg vid vad som idag är hörnet av Møntergade och Gammel Mønt på mark som tidigare varit Köpenhamns slotts köksträdgård. Det grundades 1497 av kung Hans och drottning Kristina av Sachsen och stod klart 1505. Klostret upplöstes 1536 i samband med reformationen i Danmark. Den danska kronan övertog fastigheten och använde delar av den för mynttillverkning fram till 1543. Klosterkyrkan användes under en kort tid, 1574–1585, av stadens tyska församling, innan denna flyttade till Sankt Petri Kirke. Därefter användes kyrkobyggnaden som gjethus för gjutning av kyrkklockor och kanoner. Delar av klosterbyggnaderna revs 1610 och fortfarande 1615–1616 transporterades stora mängder bort därifrån. De sista byggnaderna försvann på 1620-talet och platsen fick namnet Klareboderne efter klostret. Det finns endast få och osäkra arkeologiska fynd ifrån Sankt Clara Kloster. Området totalsanerades 1906, då alla byggnader öster om Gammel Mønt revs och gatunätet ändrades inför anläggandet av Christian IX.s Gade. Då hittades rester av myntmästaren Poul Fechtels bostäder för fattiga, så kallade själabodar, som denne hade låtit uppföra före 1570, samt grunder av klostrets norra och östra flyglar. Den östra flygelns fundament kunde grävas fram i hela sin längd, medan beträffande den norra flygeln, som varit kyrkan, enbart rester återfanns av den östra ände. Historikern och amatörarkeologen Holger Utke Ramsing (1868–1946), som deltog i utgrävningarna, ansåg att klostret bestod av fyra sammanhängande längor, men detta är inte belagt. Sankt Clara Kloster nämns i romanen Kungens fall av Nobelpristagaren i litteratur Johannes V. Jensen, (kapitlet “Forårs smerte”): "Skråt overfor klosteret ligger Mendel Speyers hus, hvor hovedpersonens store kærlighed, Susanna, bor."

Rosenborgs slott (danska Rosenborg Slot) är ett slott i Kongens Have, centralt i nuvarande Köpenhamn. Slottet är i dag museum och kan uppvisa en mängd dyrbara kungliga ägodelar från 1600-talet och framåt, däribland de danska riksregalierna. Kung Kristian IV inköpte i början av 1600-talet ett stort markområde direkt utanför Köpenhamns östra stadsvall. Området lades ut som en park, ”Kongens Have”. Här uppförde han 1606–1607 ett ”Lysthus” i tegel i två våningar med trapptorn. Detta hus ingår fortfarande i det nuvarande slottets södra hälft. Efter en del kompletteringar beslöt kungen att utöka slottet vilket gjordes mellan 1613 och 1615. Kungen kunde flytta in i sitt slott, men förändringsarbeten fortsatte fram till 1624. Slottet fick då en tredje våning som helt upptogs av den stora riddarsalen. I samband med sin sons bröllop 1634 uppförde Kristian IV slottets nuvarande trapptorn. Lustslottet Rosenborg, vars namn omtalas första gången 1624, omgavs av en vattengrav med vindbrygga. Till skillnad från det medeltida kungliga slottet inne i staden, med sina sammanfogade hus och trånga utrymmen, framstod Rosenborg som ett slott helt i tidens anda. Kristian IV tog själv aktiv del vid utformandet och byggandet av slottet. Rosenborg, som fortfarande ägs av det danska kungahuset, kännetecknas av en stor mängd välbevarade miljöer från perioden 1624 till omkring 1710 då de kungliga bodde på slottet. Här finns också ett mycket stort antal föremål som tillhör det danska kungahuset.

Rundetårn (äldre stavning: Runde Taarn), ”Runda tornet”, är ett torn byggt på 1600-talet i Köpenhamn i Danmark. Tornet är en del av Trinitatisanläggningen, som byggdes för att ge tidens elever och studenter ett astronomiskt observatorium, ett universitetsbibliotek och en studentkyrka, Trinitatis kirke (Treenighetskyrkan). Rundetårn är en av Köpenhamns mest välkända byggnader och byggdes på uppdrag av Kristian IV och ritades av arkitekt Hans van Steenwinckel den yngre. Grundstenen lades 7 juli 1637 och tornet blev färdigt 1642. Trinitatis kirke blev inte klar förrän 1656, och biblioteket inte förrän 1657. Tornet är 36 meter högt och 15 meter i genomskärning. Det har inga trappor, utan är istället försett med en stenlagd sluttande 5,6 meter bred spiralformig bana som leder upp till observationsplattformen på taket. Peter den store red 1716 upp till tornets topp, och hans gemål Katarina åkte samma väg med fyra hästar.

Jazzhus Montmartre, eller Café Montmartre, är en jazzklubb i Köpenhamn i Danmark.

Davids Samling är ett konstmuseum i Köpenhamn, som inrymmer konst och konsthantverk från Europa från 1700-talet, från dansk guldålder och från den islamiska världen mellan 600-talet och 1800-talet. Samlingen av islamisk konst är en av de största i Nordeuropa. Av nyare dansk konst visas målningar av Theodor Philipsen, J.F. Willumsen, L.A. Ring och Peter Hansen samt elva verk av Vilhelm Hammershøi. Personen bakom Davids samling är domaren i högsta domstolen Christian Ludvig David (1878–1960), som själv hade anskaffat grundstommen till samlingen. I december 1945 blev samlingen en fristående institution, C.L. Davids Fond og Samling, och museet öppnade 1948. Vid Christian Ludvig Davids död ärvde Davids samling hela hans kvarlåtenskap. Museet ligger på Kronprinsessegade 30–32, vid Kongens Have.

Regensen är ett kollegium med bostäder för studenter i Köpenhamn.

Gråbrødretorv, tidigare Ulfeldts Plads, är ett torg vid Gråbrødrestræde i Indre By i Köpenhamn. Tätorten Köpenhamn uppstod på ett sluttande markområde runt Vestergade, mellan de nuvarande torgen Gammeltorv och Rådhuspladsen. Strax sydväst om Gammeltorv låg Köpenhamns äldsta kyrka Sankt Clemens Kirke. År 1238 inrättades ett gråbrödrakloster på den plats som idag Gråbrødretorv ligger på, efter det att grevinnan Ingerd af Regenstein hade donerat sin gård till klostret. Klostrets huvudbyggnad låg vid Klosterstræde. Klostret lades ned och revs delvis på 1530-talet i samband med reformationen och rikshovmästaren Corfitz Ulfeldt til Kogsbølle byggde därefter en gård till sig själv på en del av klostrets mark på hörnet mot nuvarande Kejsergade. Hans sonson Corfitz Ulfeldt dömdes 1663 i sin frånvaro till döden skyldig till landsförräderi, varefter den ulfeldtska gården revs 1664. Marken lades ut som offentlig plats, vilken fick namnet Ulfeldts Plads, och på mitten av platsen placerades en skampåle i sten i Ulfeldts namn. Den stod där till 1841 och finns numera utanför Nationalmuseet. År 1841 bytte platsen namn till Gråbrødretorv. År 1902 planterades där ett antal platanträd, efter det att Köpenhamns slaktarbod från mitten av 1800-talet rivits, varav ett står kvar idag. År 1971 restes en fontän av Sören Georg Jensen på torget.

Gråbrödraklostret i Köpenhamn, danska: Gråbrødre Kloster, var ett danskt kloster inom Franciskanorden i Köpenhamns nuvarande Indre By. Det grundades 1238 och lades ned 1530, några år före reformationen. Klostret grundades av tyska franciskanermunkar efter det att dottern till Jacob Sunesen Hvide, den tyska grevinnan Ingerd af Regenstein, donerat mark mitt i det område som utgjorde Köpenhamns medeltida bebyggelse. Huvudbyggnaden låg mot nuvarande Klosterstræde och klostrets mark innefattade nuvarande Gråbrødretorv och sträckte sig med en stor trädgård österut till Købmagergade. Gråbrödraklostret var Köpenhamns första, och till in på 1400-talet stadens enda, kloster. Det var det sjunde franciskanerklostret i Danmark efter det som grundats i Køge 1232. Det blev med tiden förmöget, på grund av gåvor, inklusive egendomar utanför staden. Huvudbyggnaden, som var stans största, var byggd i en fyrkant med fyra byggnadskroppar, användes också för representation, förhandlingar och officiella möten. Gråbröderna var tiggarmunkar och levde väldigt spartanskt, de offrade nästan all sin tid på att ta hand om de äldre och de sjuka såväl som för de fattiga i staden. Stadsborgarna utanför klostret däremot, menade att munkarna därinne levde ett liv i synd och överflöd, och redan sex år före reformationen i Danmark tvingades munkarna 1530 ut från klostret. Byggnaderna revs delvis och en del av trädgården användes till en ny gata. Återstående byggnader, som den till fängelse konverterade kyrkan, brann ned i Köpenhamns stadsbränder på 1700-talet. Kung Fredrik I beslöt 1532 att kloster, kyrka och avkastande fastigheter skulle övergå till en välgörenhetsstiftelse. Kvarvarande rester av byggnaderna finns bland annat en mur i Restaurant Peder Oxe i källaren till Gråbrødretorv 11 och rester från husmuren till klostrets härbärge i grannhuset Gråbrødretorv 13. Riksrådet Corfitz Ulfeldt til Kogsbølle uppförde en gård till sig själv på en del av klostrets mark på hörnet mot nuvarande Kejsergade. Efter det att hans sonson Corfitz Ulfeldt 1663 dömts till döden för landsförräderi, revs den ulfeldtska gården 1664, varefter marken lades ut som offentlig plats. Denna fick 1841 namnet Gråbrødretorv.

Geologisk Museum ligger på Øster Voldgade 5-7 i Köpenhamn, i hörnet av Botanisk Have, tvärs över Sølvgade från Statens Museum for Kunst. Museet sorterar under den natur- og biovetenskapliga fakulteten vid Köpenhamns universitet och omfattar en rad geologiska samlingar av mineral, bergarter, fossil och meteoriter. Museets uppgifter är underhåll av samlingarna, forskning och utställningar. Museet flyttade in i byggnaden vid Øster Voldgade 1893, men början till samlingarna kan dateras tillbaka ända till 1600-talet. Den 1 januari 2004 inlemmades museet, tillsammans med Botanisk Have och Zoologisk Museum i det då nybildade Statens Naturhistoriske Museum.

Strøget är ett gångstråk i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Det är ett populärt turistmål och nämns ofta som världens längsta gågata. Strøget är ett namn som har rötter från 1890-talet. Strøget går mellan torgen Rådhuspladsen i väster och Kongens Nytorv i öster och är 1,1 kilometer långt. Det består av flera gator och torg: Frederiksberggade Gammeltorv och Nytorv Nygade Vimmelskaftet Amagertorv Østergade Strøget blev gågata på 1960-talet, då bilar börjat dominera Köpenhamns Indre By, vilken bestod av många äldre smågator. Kommunalpolitikerna införde 1962 på försök en gågata, som var Danmarks och en av världens första i sitt slag. Försöket permanentades 1964, och sedan dess har Strøget blivit en modell som ofta efterliknas på andra platser. Den danska arkitekten Jan Gehl var tongivande i skapandet av gågatan. Vid Kongens Nytorv ligger bland annat Det Kongelige Teater. Parallellt, norr om, löper Strædet.

Østervold observatorium är ett observatorium i Botanisk Have i centrala Köpenhamn som togs i drift i september 1861. Det byggdes 1959–1861 som ersättning för observatoriet i Rundetårn som stördes av trafiken och hade blivit för litet. Byggnaden av gult tegel är försedd med ett torn med en vridbar kupol på taket, klädd med kopparplåt. Den flankeras av två hus som användes som bostäder för professorn och personalen. Framför observatoriet står en bronsskulptur av Tycho Brahe i naturlig storlek som skapats av skulptören Herman Wilhelm Bissen. Refraktorteleskopet från 1861 ersattes år 1895 med ett nytt instrument som kunde användas till både optiska studier och fotografering. Det består av ett 36 centimeters refraktorteleskop med 4,9 meters brännvidd till visuella observationer och ett 20 centimeters refraktorteleskop med 4,8 meters brännvidd till fotografering. Bland bevarade glasplåtar finns en som visar solförmörkelsen den 29 maj 1919. Köpenhamns universitet flyttade sin verksamhet från Østervold till Brorfeldeobservatoriet söder om Holbæk år 1953 på grund av ljusföroreningar och vibrationer. Østervold observatorium kulturskyddades i april 1959.