place

Danska filminstitutet

Artiklar med text på danskaFilmorganisationer i DanmarkOrganisationer bildade 1972Organisationer i Köpenhamn

Danska filminstitutet (danska: Det Danske Filminstitut) är en dansk statlig institution som står under Kulturministeriet och ansvarar för statligt stöd till dansk film. Institutet grundades 1972 och ersatte den tidigare Filmfonden. År 1997 slogs det ihop med Statens Filmcentral och Det Danske Filmmuseum. Verkställande direktör är sedan 2007 Henrik Bo Nielsen. Filminstitutet är beläget i Filmhuset på Gothersgade 55 i Köpenhamn. Byggnaden inhyser även Cinemateket, museum, en bok- och videohandel, aktiviteter för barn och restaurangen Sult.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Danska filminstitutet (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare).

Danska filminstitutet
Gothersgade, Köpenhamn Christianshavn

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Danska filminstitutetLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.683194444444 ° E 12.578475 °
placeVisa på kartan

Adress

Gothersgade 55
1123 Köpenhamn, Christianshavn
Region Hovedstaden, Danmark
mapÖppna på Google Maps

Dela erfarenheter

Närliggande platser

Sankt Clara Kloster
Sankt Clara Kloster

Sankt Clara Kloster var ett nunnekloster i Köpenhamn som tillhörde gråbrödernas systerorden klarisseorden. Det låg vid vad som idag är hörnet av Møntergade och Gammel Mønt på mark som tidigare varit Köpenhamns slotts köksträdgård. Det grundades 1497 av kung Hans och drottning Kristina av Sachsen och stod klart 1505. Klostret upplöstes 1536 i samband med reformationen i Danmark. Den danska kronan övertog fastigheten och använde delar av den för mynttillverkning fram till 1543. Klosterkyrkan användes under en kort tid, 1574–1585, av stadens tyska församling, innan denna flyttade till Sankt Petri Kirke. Därefter användes kyrkobyggnaden som gjethus för gjutning av kyrkklockor och kanoner. Delar av klosterbyggnaderna revs 1610 och fortfarande 1615–1616 transporterades stora mängder bort därifrån. De sista byggnaderna försvann på 1620-talet och platsen fick namnet Klareboderne efter klostret. Det finns endast få och osäkra arkeologiska fynd ifrån Sankt Clara Kloster. Området totalsanerades 1906, då alla byggnader öster om Gammel Mønt revs och gatunätet ändrades inför anläggandet av Christian IX.s Gade. Då hittades rester av myntmästaren Poul Fechtels bostäder för fattiga, så kallade själabodar, som denne hade låtit uppföra före 1570, samt grunder av klostrets norra och östra flyglar. Den östra flygelns fundament kunde grävas fram i hela sin längd, medan beträffande den norra flygeln, som varit kyrkan, enbart rester återfanns av den östra ände. Historikern och amatörarkeologen Holger Utke Ramsing (1868–1946), som deltog i utgrävningarna, ansåg att klostret bestod av fyra sammanhängande längor, men detta är inte belagt. Sankt Clara Kloster nämns i romanen Kungens fall av Nobelpristagaren i litteratur Johannes V. Jensen, (kapitlet “Forårs smerte”): "Skråt overfor klosteret ligger Mendel Speyers hus, hvor hovedpersonens store kærlighed, Susanna, bor."

Rosenborgs slott
Rosenborgs slott

Rosenborgs slott (danska Rosenborg Slot) är ett slott i Kongens Have, centralt i nuvarande Köpenhamn. Slottet är i dag museum och kan uppvisa en mängd dyrbara kungliga ägodelar från 1600-talet och framåt, däribland de danska riksregalierna. Kung Kristian IV inköpte i början av 1600-talet ett stort markområde direkt utanför Köpenhamns östra stadsvall. Området lades ut som en park, ”Kongens Have”. Här uppförde han 1606–1607 ett ”Lysthus” i tegel i två våningar med trapptorn. Detta hus ingår fortfarande i det nuvarande slottets södra hälft. Efter en del kompletteringar beslöt kungen att utöka slottet vilket gjordes mellan 1613 och 1615. Kungen kunde flytta in i sitt slott, men förändringsarbeten fortsatte fram till 1624. Slottet fick då en tredje våning som helt upptogs av den stora riddarsalen. I samband med sin sons bröllop 1634 uppförde Kristian IV slottets nuvarande trapptorn. Lustslottet Rosenborg, vars namn omtalas första gången 1624, omgavs av en vattengrav med vindbrygga. Till skillnad från det medeltida kungliga slottet inne i staden, med sina sammanfogade hus och trånga utrymmen, framstod Rosenborg som ett slott helt i tidens anda. Kristian IV tog själv aktiv del vid utformandet och byggandet av slottet. Rosenborg, som fortfarande ägs av det danska kungahuset, kännetecknas av en stor mängd välbevarade miljöer från perioden 1624 till omkring 1710 då de kungliga bodde på slottet. Här finns också ett mycket stort antal föremål som tillhör det danska kungahuset.

Gråbrödraklostret i Köpenhamn
Gråbrödraklostret i Köpenhamn

Gråbrödraklostret i Köpenhamn, danska: Gråbrødre Kloster, var ett danskt kloster inom Franciskanorden i Köpenhamns nuvarande Indre By. Det grundades 1238 och lades ned 1530, några år före reformationen. Klostret grundades av tyska franciskanermunkar efter det att dottern till Jacob Sunesen Hvide, den tyska grevinnan Ingerd af Regenstein, donerat mark mitt i det område som utgjorde Köpenhamns medeltida bebyggelse. Huvudbyggnaden låg mot nuvarande Klosterstræde och klostrets mark innefattade nuvarande Gråbrødretorv och sträckte sig med en stor trädgård österut till Købmagergade. Gråbrödraklostret var Köpenhamns första, och till in på 1400-talet stadens enda, kloster. Det var det sjunde franciskanerklostret i Danmark efter det som grundats i Køge 1232. Det blev med tiden förmöget, på grund av gåvor, inklusive egendomar utanför staden. Huvudbyggnaden, som var stans största, var byggd i en fyrkant med fyra byggnadskroppar, användes också för representation, förhandlingar och officiella möten. Gråbröderna var tiggarmunkar och levde väldigt spartanskt, de offrade nästan all sin tid på att ta hand om de äldre och de sjuka såväl som för de fattiga i staden. Stadsborgarna utanför klostret däremot, menade att munkarna därinne levde ett liv i synd och överflöd, och redan sex år före reformationen i Danmark tvingades munkarna 1530 ut från klostret. Byggnaderna revs delvis och en del av trädgården användes till en ny gata. Återstående byggnader, som den till fängelse konverterade kyrkan, brann ned i Köpenhamns stadsbränder på 1700-talet. Kung Fredrik I beslöt 1532 att kloster, kyrka och avkastande fastigheter skulle övergå till en välgörenhetsstiftelse. Kvarvarande rester av byggnaderna finns bland annat en mur i Restaurant Peder Oxe i källaren till Gråbrødretorv 11 och rester från husmuren till klostrets härbärge i grannhuset Gråbrødretorv 13. Riksrådet Corfitz Ulfeldt til Kogsbølle uppförde en gård till sig själv på en del av klostrets mark på hörnet mot nuvarande Kejsergade. Efter det att hans sonson Corfitz Ulfeldt 1663 dömts till döden för landsförräderi, revs den ulfeldtska gården 1664, varefter marken lades ut som offentlig plats. Denna fick 1841 namnet Gråbrødretorv.