Karl XIV Johans sarkofag

Riddarholmens bronsmodeller är två taktila bronsskulpturer som visar Riddarholmens utseende i skala 1:500 kring år 1620 och år 1750. Modellerna är sedan maj 2011 uppställda på östra sidan av Birger jarls torg på Riddarholmen. För att åskådliggöra Riddarholmens historiska utveckling lät Statens fastighetsverk (SFV) skapa två naturtrogna bronsmodeller i högrelief visande den medeltida bebyggelsen på Riddarholmen kring 1620 och öns Riddarholmskyrkan och palats under glansperioden kring 1750. Enligt SFV har det aldrig tidigare gjorts någon modell visande Riddarholmen vid 1620-talet respektive 1750-talet. Resultatet krävde ett omfattande arkivarbete eftersom ingen exakt vet hur det såg ut vid dessa båda tidpunkter. En stor mängd bilder och ritningar ligger till grund för modellernas utformning. Modellerna visar hur det kan ha sett ut. Meningen är även att synskadade skall kunna “känna” på modellen. För att underlätta står texten även i punktskrift.

Riddarholmskyrkans brand var en eldsvåda som drabbade Riddarholmskyrkan genom ett blixtnedslag i kyrktornet den 28 juli 1835 i Stockholm. Själva kyrkan, som ligger på Riddarholmen mitt i centrala Stockholm, kunde räddas från den häftiga branden, men den höga tornspiran från 1570-talet blev helt förstörd. Tornspiran störtade samman påföljande dag. Kyrkans yttertak antändes, men valven höll och kyrkorummet klarade sig. Det brann i stentornet och i hela övre delen av själva kyrkan. Klockorna föll ned från sina ställningar. Man lyckades hindra elden att komma in i kyrkans inre. Vid samma tid slog blixten även ned i Katarina kyrkas och Kungsholms kyrkas torn. Riddarholmskyrkans torn gick inte att rädda, trots att tornspiran hade en relativt ny åskledare. Innan åskledarens tid var blixtnedslag i kyrktorn och höga byggnader en vanlig brandorsak.

Riddarholmskyrkan, ursprungligen Gråbrödrakyrkan, är en kyrka belägen på Riddarholmen i Stockholm, invigd cirka år 1292, då Magnus Ladulås begravdes. Den uppfördes ursprungligen som en katolsk konventskyrka åt Gråbrödraklostret, grundat 1270, tillhörande Franciskanorden, efter donation av kung Magnus Ladulås. Därmed utgör den Stockholms äldsta bevarade byggnad med de äldsta tegelmurarna ovan jord, samt Stockholms enda bevarade medeltida klosterkyrka. Efter kung Gustav Vasas reduktion och den protestantiska reformationen blev den en församlingskyrka inom Svenska kyrkan. Sedermera har den blivit känd som de svenska monarkernas gravkyrka, och ordenskyrka för Serafimerorden, samt även förknippad med den moderna adeln i Sverige. Riddarholmskyrkan är en treskeppig basilikal kyrka, uppförd av rött tegel, med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Ursprungligen var kyrkan tvåskeppig, och det nuvarande södra sidoskeppet var i stället en del av korsgången. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässansutförande bryter av mot kyrkans ursprungliga tegelgotik. Interiören domineras av de många gravminnena, men här finns även medeltida kalkmålningar bevarade i valven. Från och med kung Gustav II Adolfs begravning 1634 återupptogs traditionen med Riddarholmskyrkan som kunglig begravningskyrka. Samtliga svenska regenter från Gustav II Adolf till Gustaf V har fått sitt sista vilorum här, med undantag för drottning Kristina, alltså 15 monarker. De är fördelade på tre olika gravkor: det Gustavianska, det Karolinska och det Bernadotteska. Utöver regenterna vilar ett stort antal regentgemåler, prinsar och prinsessor i kyrkan. Till Riddarholmskyrkan hör också fem icke kungliga gravkor, som uppfördes under 1600-talet av olika adelssläkter. Utöver kungligheterna från 1600-talet till 1900-talet finns också två medeltida gravar framför kyrkans högaltare; enligt traditionen är medeltidskungarna Magnus Ladulås och Karl Knutsson (Bonde) begravda här. Man räknade alltså till 17 begravda regenter i kyrkan. En gravöppning 2011 visade att det inte är Magnus Ladulås som vilar i den grav som man tidigare trodde var hans.År 1807 upplöstes Riddarholmens församling. Sedan dess fungerar kyrkan som grav- och minneskyrka, förvaltad av Riksmarskalksämbetet och Statens fastighetsverk. Den är öppen som museum under sommarmånaderna samt vid konserter, Serafimerringningar och speciella arrangemang. De enda regelbundna gudstjänster som hålls i Riddarholmskyrkan är en julotta som arrangerats av Stockholms scoutdistrikt sedan 1937 och en katolsk mässa som arrangeras av Sankta Eugenia katolska församling den 7 juni med anledning av Drottning Josephinas dödsdag (1876).

Riddarholmens församling eller Riddarholmsförsamlingen var en församling i Stockholm, omfattande Riddarholmen. Församlingskyrka var Riddarholmskyrkan.

Wrangelska backen är en gata på Riddarholmen i Stockholm. Den leder mellan Wrangelska palatset och Kammarrättens hus i nord-sydriktning från Birger Jarls torg ner till Norra Riddarholmshamnen och Evert Taubes terrass. Gatan skapades 1804 och fick sitt nuvarande namn 1925. Namnet härrör från Wrangelska palatset, om- och tillbyggt 1652-1670 av arkitekt Nicodemus Tessin d.ä. för Carl Gustaf Wrangel och efter en brand 1693 om- och påbyggt till kungligt residens efter slottsbranden 1697. Under denna tid benämns palatset Kungshuset och det var bostad för kungahovet ända fram till nuvarande Stockholms slott stod klart 1754.

Gymnasiegränd är en gata på södra delen av Riddarholmen i Stockholm. Den börjar vid Birger Jarls torg och leder mellan Östra Gymnasiehuset och Gamla riksdagshuset ner till Södra Riddarholmshamnen. Namnet härrör från tiden då Stockholms gymnasium år 1821 flyttade in i byggnaderna väster om gränden. Gatunamnet är belagt första gången 1834 men fastställdes officiellt 1942. Dagens hyresgäst i byggnaderna är Kammarrätten i Stockholm.

Östra Gymnasiehuset, ursprungligen Banérska palatset, är ett hus på Birger jarls torg 7 på Riddarholmen i centrala Stockholm med medeltida rötter som fick sin nuvarande form på 1640-talet. Fastigheten är belägen mellan Riddarholmskyrkan och Evert Taubes terrass med fritt läge mot Riddarfjärden. Byggnaden är sammanbyggd med Västra Gymnasiehuset genom en förbindelsegång. Huset kallas även Kurckska palatset efter sin ägare friherre och riksråd Gustaf Kurck, vars släkt ägde huset mellan 1669 och 1689. Byggnaden är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.

Riddarholmsbron (även felaktigt kallad Riddarhusbron) är en bro i Stockholm som förbinder Riddarhustorget i Gamla stan med Riddarholmen och spänner över Riddarholmskanalen, sammanbindningsbanan och Centralbron.

Riddarholmskanalen är ett vattendrag i Stockholm som ursprungligen skilde Gamla stan från Riddarholmen. I samband med bygget för tunnelbanan och Centralbron på 1950- och 1960-talen fylldes stora delar av kanalen igen.

Gamla riksdagshuset är en byggnad i stadsdelen Riddarholmen i Stockholm. Adressen är Birger Jarls torg 5. Byggnadens namn härrör från tiden som säte för Sveriges riksdag. Den inhyser idag Kammarrätten i Stockholm.

Hebbeska huset är en byggnad på Riddarholmen i Stockholm.

Hessensteinska palatset eller Bengt Oxenstiernas palats är ett palats med adress Birger Jarls torg 2 på Riddarholmen i Stockholm. Palatset byggdes på 1630-talet för riksrådet Bengt Bengtsson Oxenstiernas räkning. Omkring år 1680 byggdes palatset om.