place

Lunds nation

Studentnationer i Lund
Lunds nation 080508
Lunds nation 080508

Lunds nation är en av tretton nationer vid Lunds universitet.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Lunds nation (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Lunds nation
Agardhsgatan, Lund

Geografiska koordinater (GPS) Adress Webblänkar Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Lunds nationLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.703569444444 ° E 13.199883333333 °
placeVisa på kartan

Adress

Lunds nation

Agardhsgatan 1
220 02 Lund (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

linkWikiData (Q10570842)
linkOpenStreetMap (114003653)

Lunds nation 080508
Lunds nation 080508
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Sankta Maria magle kyrka

Sankta Maria magle kyrka var en medeltida kyrka i Lund, som låg i den östra delen av kvarteret Maria magle, mellan Magle Lilla kyrkogata och Magle Stora kyrkogata. Sankta Maria magle kyrka uppfördes inte långt efter Lunds domkyrka. Mellan 1100- och 1550-talet stod här en kyrka, vars kyrkogård fortfarande var i bruk fram till början av 1800-talet. Första gången den nämns i en skriftlig källa var 1222, då ärkebiskop Anders Sunesen överlät sin del av patronatsrätten över kyrkan till domkapitlet i utbyte mot Kanikresidenset i Lund. Den omnämns som "Ecclesia Sanctae Mariae Maioris", den större Mariakyrkan. Kyrkan var helgad åt Jesu moder Jungfru Maria. Kyrkan Sankta Maria magle var den större av de två Maria-kyrkorna i Lund. Det är anledningen till att den kallades för det danska ordet "magle", som betyder stor. Under medeltiden kallades den även för Maria maior eller Vårfru magle. Under medeltiden var kvarteret Maria magle uppdelat på två stora tomter, varav den östra upptogs av kyrka och kyrkogård. Den västra delen av kvarteret var på medeltiden en stor tomt för Kanikresidenset. På 1870-talet styckades den östra delen av denna tomt upp till ett antal små tomter. Kyrkan hörde till domkapitlets jordmassa och drogs därför inte in till kronan vid reformationen i Danmark 1536, vilket skedde med de övriga kyrkorna i staden. Den revs dock senare. Det omtalas 1680 i Jordeboken att kyrkan sedan länge legat öde och sannolikt revs den kort därefter, medan kyrkogården fortsatte att användas. Under pesten 1712 användes den tillsammans med kyrkogården vid Sankt Måns kyrka som pestkyrkogård. Den sista begravningen skedde 1816, varefter den nyanlagda Norra kyrkogården togs i bruk i stället. Delar av kyrkogården undersöktes arkeologiskt 1946, 1959 och 1977. År 1998, i samband med att avlopp skulle dras, hittades delar av den norra muren till kyrkans långhus. Den södra muren till kyrkans långhus finns bevarad upp till 1,8 meters höjd i den nuvarande byggnadens källare. De funna murarna tyder på att kyrkan var 37 meter långt, varav långhuset var 22 meter långt och elva meter brett. Efter många års propagerande av kemiprofessorn Nils Berlin uppförde Lunds universitet på tomten 1861–1863 en envåningsbyggnad i gult tegel för kemiska institutionen vid Lunds universitet. I dess källarmurar ingår eventuellt murrester av den gamla kyrkan. Den östra längan längs med Stora Tomegatan byggdes 1879 och samtidigt fick de befintliga byggnaderna en våning till. År 1959 tog Historiska institutionen över byggnaden. År 2014 flyttade denna, varefter huset stod tomt. Den 1 650 kvadratmeter stora fastigheten såldes 2016 av Akademiska hus till ett fastighetsbolag och byggdes 2021–2022 om till ett bostadshus med 24 lägenheter.

Sankt Mikaels kyrka, Lund

Sankt Mikaels kyrka var en katolsk kyrka i Lund, som låg där nu Stora Sigridsgatan i östra delen av det ursprungliga kvarteret Sankt Mikael ligger. Möjligen fanns där först en träkyrka från 1000-talet, innan en kyrka i sten byggdes. Kyrkan var helgad åt ärkeängeln Sankt Mikael, den ängel som anses ha stått närmast Gud. Uppenbarelseboken i Nya Testamentet beskriver hur han besegrar Djävulen, som uppträder i skepnad av en drake. Kvarteret ägdes under medeltiden av Dominikanerkonventet i Lund och Sankt Mikaels kyrka gränsade till detta. Kyrkan låg där Stora Sigridsgatan nu ligger, och medeltida gravar samt grundmuren till Sankt Mikaels kyrka påträffades vid schaktningar av Kulturen 2017. Till kyrkan ledde ett "gångsträt" söderifrån öster om Svartbrödramuren, vilket rådet i Lund 1547 gav tillåtelse till dåvarande hyresgästen på tomt nummer 103:2 (nuvarande Sankt Mikael 6), skrivaren på Lundagård Sören Pedersen, att inhägna till sin gård. Delar av kyrkogården undersöktes arkeologiskt 1910 och 1927, men det var först i oktober 2017 som delar av kyrkans grundmur hittades i samband med grävningsarbete i östra delen av Stora Sigridsgatan. Kyrkans grundmur var 1,2 meter bred och kyrkan kan ha varit 16 meter lång och 8 meter bred. Troligen hade den rektangulärt långhus och kor som andra romanska kyrkor i början av medeltiden. Vid något tillfälle har kyrkan troligen fått ett torn eller en fristående klockstapel, för 1441 nämns det i en skriftlig källa att en klockgjutare i Lund sålt en klocka till Sankt Mikaels kyrka. År 1968, inför en tillbyggnad av Folkets hus i Lund, hittades en sten, daterad till mitten av 1100-talet, med en bild som föreställer ärkeängeln Mikaels kamp med draken. Den kan ha varit ett tympanon, som suttit ovanför porten till Sankt Mikaels kyrka.

Herrehuset
Herrehuset

Herrehuset är en byggnad på Kulturen i Lund. Fastigheten inköptes 1892 av Kulturhistoriska föreningen i Lund och blev starten på friluftsmuseet Kulturen. Per Henrik Ling, som var fäktmästare vid Lunds universitet, köpte 1807 tomt 35 med tillhörande bonings- och ladugårdshus samt trädgårds- och fäladsjord. Han lämnade Lund 1813 efter att fått i uppdrag att i Stockholm upprätta vad som blev Gymnastiska centralinstitutet. Han styckade tomten i tre delar och sålde av två tredjedelar och uppförde ett nytt hus på den östra tomten. Byggandet av våningslängan, Herrehuset, hade troligen påbörjats 1813 eller 1816, men den var inte färdigbyggd när den såldes av Ling 1818 till professor Jonas Albin Engeström, som färdigställde bygget och flyttade in i huset med sin hustru Margareta Sofia Faxe. Engeström med familj bodde kvar i huset till hans död 1846. Huset köptes därefter av häradshövdingen Nils Lilienberg, som renoverade det till ett förnämt 1800-talshem med tillhörande trädgård. År 1871 tillträdde läkaren Johan Christopher Toll som ägare. Kulturen gav efter inköpet huset en ny barockfasad och byggde om det förutvarande bostadshuset för museiändamål efter ritningar av Henrik Sjöström. Fasaderna fick bland annat kvaderstensimitation av puts i bottenvåningen och pilastrar. Huset var avsett att i sin nya museimiljö representera adeln inom det gamla svenska ståndssamhället. Huset genomgick 2012 en större restaurering och ombyggnad.