place

Sankta Maria magle kyrka

Lunds stadskärnaMedeltida kyrkor i Lund

Sankta Maria magle kyrka var en medeltida kyrka i Lund, som låg i den östra delen av kvarteret Maria magle, mellan Magle Lilla kyrkogata och Magle Stora kyrkogata. Sankta Maria magle kyrka uppfördes inte långt efter Lunds domkyrka. Mellan 1100- och 1550-talet stod här en kyrka, vars kyrkogård fortfarande var i bruk fram till början av 1800-talet. Första gången den nämns i en skriftlig källa var 1222, då ärkebiskop Anders Sunesen överlät sin del av patronatsrätten över kyrkan till domkapitlet i utbyte mot Kanikresidenset i Lund. Den omnämns som "Ecclesia Sanctae Mariae Maioris", den större Mariakyrkan. Kyrkan var helgad åt Jesu moder Jungfru Maria. Kyrkan Sankta Maria magle var den större av de två Maria-kyrkorna i Lund. Det är anledningen till att den kallades för det danska ordet "magle", som betyder stor. Under medeltiden kallades den även för Maria maior eller Vårfru magle. Under medeltiden var kvarteret Maria magle uppdelat på två stora tomter, varav den östra upptogs av kyrka och kyrkogård. Den västra delen av kvarteret var på medeltiden en stor tomt för Kanikresidenset. På 1870-talet styckades den östra delen av denna tomt upp till ett antal små tomter. Kyrkan hörde till domkapitlets jordmassa och drogs därför inte in till kronan vid reformationen i Danmark 1536, vilket skedde med de övriga kyrkorna i staden. Den revs dock senare. Det omtalas 1680 i Jordeboken att kyrkan sedan länge legat öde och sannolikt revs den kort därefter, medan kyrkogården fortsatte att användas. Under pesten 1712 användes den tillsammans med kyrkogården vid Sankt Måns kyrka som pestkyrkogård. Den sista begravningen skedde 1816, varefter den nyanlagda Norra kyrkogården togs i bruk i stället. Delar av kyrkogården undersöktes arkeologiskt 1946, 1959 och 1977. År 1998, i samband med att avlopp skulle dras, hittades delar av den norra muren till kyrkans långhus. Den södra muren till kyrkans långhus finns bevarad upp till 1,8 meters höjd i den nuvarande byggnadens källare. De funna murarna tyder på att kyrkan var 37 meter långt, varav långhuset var 22 meter långt och elva meter brett. Efter många års propagerande av kemiprofessorn Nils Berlin uppförde Lunds universitet på tomten 1861–1863 en envåningsbyggnad i gult tegel för kemiska institutionen vid Lunds universitet. I dess källarmurar ingår eventuellt murrester av den gamla kyrkan. Den östra längan längs med Stora Tomegatan byggdes 1879 och samtidigt fick de befintliga byggnaderna en våning till. År 1959 tog Historiska institutionen över byggnaden. År 2014 flyttade denna, varefter huset stod tomt. Den 1 650 kvadratmeter stora fastigheten såldes 2016 av Akademiska hus till ett fastighetsbolag och byggdes 2021–2022 om till ett bostadshus med 24 lägenheter.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Sankta Maria magle kyrka (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare).

Sankta Maria magle kyrka
Magle lilla kyrkogata, Lund

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Sankta Maria magle kyrkaLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.702777777778 ° E 13.198888888889 °
placeVisa på kartan

Adress

Magle lilla kyrkogata 9
220 02 Lund (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Dela erfarenheter

Närliggande platser

Sankt Mikaels kyrka, Lund

Sankt Mikaels kyrka var en katolsk kyrka i Lund, som låg där nu Stora Sigridsgatan i östra delen av det ursprungliga kvarteret Sankt Mikael ligger. Möjligen fanns där först en träkyrka från 1000-talet, innan en kyrka i sten byggdes. Kyrkan var helgad åt ärkeängeln Sankt Mikael, den ängel som anses ha stått närmast Gud. Uppenbarelseboken i Nya Testamentet beskriver hur han besegrar Djävulen, som uppträder i skepnad av en drake. Kvarteret ägdes under medeltiden av Dominikanerkonventet i Lund och Sankt Mikaels kyrka gränsade till detta. Kyrkan låg där Stora Sigridsgatan nu ligger, och medeltida gravar samt grundmuren till Sankt Mikaels kyrka påträffades vid schaktningar av Kulturen 2017. Till kyrkan ledde ett "gångsträt" söderifrån öster om Svartbrödramuren, vilket rådet i Lund 1547 gav tillåtelse till dåvarande hyresgästen på tomt nummer 103:2 (nuvarande Sankt Mikael 6), skrivaren på Lundagård Sören Pedersen, att inhägna till sin gård. Delar av kyrkogården undersöktes arkeologiskt 1910 och 1927, men det var först i oktober 2017 som delar av kyrkans grundmur hittades i samband med grävningsarbete i östra delen av Stora Sigridsgatan. Kyrkans grundmur var 1,2 meter bred och kyrkan kan ha varit 16 meter lång och 8 meter bred. Troligen hade den rektangulärt långhus och kor som andra romanska kyrkor i början av medeltiden. Vid något tillfälle har kyrkan troligen fått ett torn eller en fristående klockstapel, för 1441 nämns det i en skriftlig källa att en klockgjutare i Lund sålt en klocka till Sankt Mikaels kyrka. År 1968, inför en tillbyggnad av Folkets hus i Lund, hittades en sten, daterad till mitten av 1100-talet, med en bild som föreställer ärkeängeln Mikaels kamp med draken. Den kan ha varit ett tympanon, som suttit ovanför porten till Sankt Mikaels kyrka.

Kanikresidenset
Kanikresidenset

Kanikresidenset är ett bostadshus från medeltiden i Lund. Kanikresidenset ingår numera som en inbyggd, men urskiljbar, del av Folkets hus i på hörnet Magle Stora Kyrkogatan och Kiliansgatan i Lunds innerstad. Folkets hus byggdes 1968-1969 och dessförinnan låg där ett 1800-talshus i vilket också en del av Kanikresidenset var integrerad. Vid bygget beslöts att resterna av medeltidsbyggnaden skulle rustas upp och ingå i den nya byggnaden. Det ursprungliga Kanikresidenset uppfördes under 1200-talet. Det har sedan under århundradena genomgått omfattande omändringar. På 1700-talet revs den ursprungliga andra våningen. och det kvarstod som ett envåningshus med källare. År 1863 byggdes resterna av residenset in i den år 1968 rivna klassicerande tvåvåningsbyggnad, varvid också det tidigare Kanikresidensets sydvästra hörn höggs ned. Under 1300-talets första del beboddes huset vid det då benämnda Killesträtet av kaniken Nils Bunkeflo. Det var då ett väl tilltaget hus med tre våningsplan. Sedan medeltiden har marknivån utanför huset höjts med 1,5 meter, och den våning som idag är källare var då bottenvåning. Runt residenset fanns en omkring 1,5 meter hög sockel av murade obehandlade gråsten. Entrén till huset från Kiliansgatan var en bred dörr i en rundbågig öppning. Den mörka bottenvåningen, med få fönster, bestod troligen av ett enda rum, eventuellt fanns mellanväggar av lättare konstruktion. Golvet i första våningen, som antagligen var en förrådsvåning, låg ungefär i nivå med den gata som fanns när huset byggdes och de rester av det som hittas var av tegel eller flata gråstenar. Andra våningen bedöms ha varit bostadsvåning med dagligstuga och sovutrymmen. Om den rivna tredje våningen finns ingen kunskap.