Tomtebodaskolan

Europeiska smittskyddsmyndigheten, formellt Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (engelska: European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC), är en europeisk myndighet med ansvar för smittskyddssamarbetet inom Europeiska unionen. Myndigheten, som tidigare hade sitt säte i Tomtebodaskolan i Solna kommun och som nu är placerad i Frösunda i Solna, inledde sin verksamhet den 20 maj 2005. Vetenskaplig chef var från första början Johan Giesecke.

Tomteboda station var en station i Tomteboda i Solna kommun. Stationshuset uppfördes 1882 efter ritningar av chefsarkitekten vid Statens Järnvägars arkitektkontor Adolf Vilhelm Edelsvärd. Stationen anlades i samband med dragningen av Värtabanan som från Värtahamnen via Norrtull anslöt till Norra stambanan vid både Tomteboda och Karlberg som ett triangelspår. Värtabanan hade då persontrafik varför stationshus anlades. Värtabanan togs i trafik 1882 och stationsbyggnaden stod klar samma år. Den officiella invigningen företogs dock först 1890. När stationshuset byggdes ledde en trappa upp till det från perrongen och spåren nedanför. Det fanns då inte några spår bakom huset, men redan strax efter sekelskiftet var stationshuset helt kringbyggt av spår, och av den anledningen upphörde all persontrafik till och från Tomteboda station redan på 1910-talet. Ungefär samtidigt upphörde persontrafiken på Värtabanan, år 1913. Därefter har statioshuset använts till personallokaler, godsexpedition, överliggning m m. Ända in i sen tid har det också funnits en tjänstebostad i byggnadens övervåning. Stationshuset var en tegelbyggnad under valmat svart plåttak. Det hade omsorgsfullt murade detaljer och rundbågefönster på framsidan och gavlarna. Knutarna var putsade med slätputs och avfärgade med grått, och taksprånget avslutades med ett spetsmönster i trä. Stationsbyggnaden byggnadsminnesmärkesförklarades 1986, men stod på platsen för Citybanans norra tunnelmynning varför Banverket lät demontera exteriören och de antikvariskt intressanta inredningsdetaljerna i maj och juni år 2006 efter att byggnadsminnesförklaringen hävts två år tidigare. Delarna lagras i väntan på att en ny plats för byggnaden skall utses och finansiering för dess återuppbyggnad säkras.

Tomtebodatunneln, även kallad Tomteboda betongtunnel, är en pendeltågstunnel under delar av Tomteboda i Solna kommun. Tomtebodatunneln är det nordligaste tunnelavsnittet av Citybanan. Vid Tomteboda, nedanför gamla Tomtebodaskolan, ansluter Citybanan till det befintliga pendeltågsnätet i norr. I entreprenaden ingick att anlägga en övergång från tågtrafik ovan mark till tunnel under jord och i berg. Hela sträckan är 455 meter lång och består längst i norr av en 135 meter lång öppen del med stödmurar, därefter ett betongtråg, en sorts ränna eller tunnel utan tak, på 150 meter och sedan följer en betongtunneldel på 150 meter samt en 20 meter lång bergtunnel, som ansluter till Vasatunneln söderöver. Byggentreprenör var Peab och arbetena stod färdiga år 2014. Efter detta flyttade stambanans södergående spår så att dessa går diagonalt över Citybanans betongtunnelanslutning. Entreprenaden omfattade bland annat 40 000 m³ bergschakt och 11 000 m³ betonginjektering. Kontraktssumman var på 149 Mkr.

Retziuslaboratoriet är en laboratorie- och kontorsbyggnad vid Retzius väg 8 på Campus Solna i Solna kommun. Byggnaden stod färdig 2001 och ägs av Akademiska Hus. Laboratoriet och vägen är uppkallade efter Anders Retzius som var anatom och antropolog samt professor vid Karolinska Institutet.

Tomteboda är ett område i stadsdelarna Huvudsta och Haga i Solna kommun, nordväst om Stockholms innerstad och väster om Hagastaden. Området domineras av en stor rangerbangård för godstrafik. Här fanns tidigare även en järnvägsstation för persontrafik, Tomteboda station, nedlagd på 1910-talet. Citybanan ansluter via Tomtebodatunneln sedan till banorna mot Uppsala (Ostkustbanan) och Västerås (Mälarbanan). Tomteboda postterminal var i bruk 1983–2014. Den 21 juni 2021 öppnade SL Nordens största bussdepå där delar av Tomtebodas gamla postterminal används.

Scheelelaboratoriet är en laboratorie- och kontorsbyggnad vid Scheeles väg 2 på Campus Solna i Solna kommun. Byggnaden uppfördes mellan 1995 och 1997 och ägs av Akademiska Hus. Laboratoriet och vägen är uppkallade efter apotekaren Carl Wilhelm Scheele.

Karolinska Institutet Science Park (KISP) är en byggnad för forskning och innovationsverksamhet på Campus Solna i hörnet Tomtebodavägen / Solnavägen i Solna kommun. Huset ägs av Akademiska Hus och ritades av SWECOs arkitekter. Komplexet består av tre volymer som invigdes mellan 2010 och 2013.

Berzeliuslaboratoriet är en laboratorie- och kontorsbyggnad för Karolinska institutet. Den ligger vid Berzelius väg 3 (huvudingång) på Campus Solna i Solna kommun. Byggnaden som även innehåller hörsalar och ett universitetsbibliotek stod färdig 1972 och ägs av Akademiska Hus. Byggnaden och vägen är uppkallade efter Jöns Jacob Berzelius som var kemist och naturforskare.

Tomteboda postterminal är tidigare terminal för sortering av post i Solna. Byggnaden uppfördes åren 1980 till 1983 för Byggnadsstyrelsen och ritades av arkitektföretaget Rosenbergs Arkitekter och har räknats som en av Sveriges enskilt största byggnader. Sedan upphörandet av postterminalens verksamhet under år 2015 har lokalerna börjat hyras ut till andra verksamheter.

Falkenerarbostället är en liten byggnad i karolinerstil i Solna kyrkby, uppförd 1726 som tjänstebostad åt de kungliga falkenerarna. Byggnaden var från början en del av Karlbergs slott, men övergick under tidigt 1900-tal till Solna församling. Idag är Falkenerarbostället en privatbostad. Bostället är uppfört i timmer med en faluröd fasad och har ett tvådelat sadeltak. Huset har en sexdelad planlösning, vilket är typiskt för högreståndsbyggnader från 1700-talet. Falkenerarbostället är mycket välbevarat och klassat som byggnad med synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Boställets fönsterluckor och sannolikt ytterdörr kommer från Hagalunds Värdshus (1785-1954) och hängdes upp på bostället efter 1965. Luckkrokarna kommer från Linvävaretorpet, vilket revs 1967 på grund av breddning av Uppsalavägen. Under 1800-talet byggdes huset ut söderut med ett extra fönsterpar och avvek då från den ursprungliga symmetriska planlösningen.

Solna kyrkvägs radhusområde består av en länga med tio radhus i kvarteret Klockaren som sträcker sig mellan Solna kyrkväg och S:t Martins väg i Solna kyrkby i Solna kommun. Radhusen uppfördes mellan 1943 och 1950 efter ritningar av arkitekt Dag Ribbing och räknas idag till en av Solnas större arkitektoniska tillgångar.

Kontrollkontoret är en byggnadsminnesmärkt byggnad på Tomtebodavägen 3 i Solna. Den uppfördes som förvaltningsbyggnad åt Statens Järnvägar, men hyser idag yrkesskolan Nackademin.